Senaste kommentarerna i forumet

Flamskyddsmedel och hallonsylt! Du skulle bo här. Nu har jag skitit för fjärde gången...hela dagen blir uppskjuten. Vill ju inte duscha innan allt kommit ut. Too much info? Yep! Gastric bypass? Men ska man inte vara jättefet för att få igenom det? Har ju sett dig...inte fan kan du väl få det? Eller? Är väl olika från landsting till landsting...

Ja VV så känner även jag. När jag blev uttråkad - vilket inte var en svår match i byhåla - så blev flaskan just det. Byhåla by the way...även där kom min impulsivitet till känna. Träffade J och beslöt mig för att flytta till byhåla, skaffa minst sex ongar och på sidan av det hela odla lite ekologisk. Den drömmen sprack ju. Nu ångrar jag inte tiden. Fick ut tre fantastiska ongar av det. Men hur fan tänkte jag? Din analys av mig VV är ganska pricksäker. Visst trivs jag bäst när jag är utmanad. När inte stiltjen bedövar och bara hängmattan lockar. Förstår mkt väl att du sa upp dig i din ungdom ;-). Jag skulle inte heller ha fixat det. Men nu då? Går jag in i en ny galenskap? Kanske. Men det känns inte så. Livet är så kort och att försöka ändra på det som skaver ser jag som ett sundhetstecken. För mig skavde byhåla: skvallret, kylan, mörkret, inaveln, småsintheten, skadeglädjen och myggen.

Så nu prövar jag ngt nytt. Som tur är så är ongarna helt med på resan...för annars hade den inte blivit av. Så länge de är beroende av en är man först och främst föräldrer. Tänker på J och mångas reaktion för vad hon gjort. Men så har ju män uppfört sig i alla tider. Lämnat barn och partner. Tror att det kan provocera mer när en kvinna gör det valet. Din resa VV ser jag fram emot; "Att ta tillbaka det du tidigare försakat". /R

Är det inte det ena så är det de andra sa nunnan som gjorde
Knäböjningar över gurklandet ( älskar när folk vänder till
ordspråken)
Är nog mycket som påverkar våra kroppar i dagens samhälle
tyvärr, utveckligen har gått för fort och våra imunsystem hänger
inte riktigt med.
Tyvärr så va jag sådär ruskigt trött redan innan jag slutade dricka.
Har kännt att något varit fel i över ett år. Trötthet, glömska, svårt att hitta ord samt denna jumbomage som jag har fått.

Men jag har bestämt mig för att försöka få igenom en gastric bypass, så att det kommer bli lättare att träna upp kroppen
När jag tappat kilon. Sjukdomen gör att det är näst intill
omöjligt att gå ner i vikt. Hoppas även på att slippa värken om jag blir smalare.

Hoppas allt är bra med er och att ni njuter av värmen!
Nu ska jag sätta mig och äta frukost. Tror det får bli en tallrik flamskyddsmedel med hallonsylt ;-)

Kram på er bröder och systrar TP :-)

Inloggad! Hur är det? Själv är jag riktigt magsjuk...hela familjen är sjuka. Gud vet vad farmor hade i maten igår? Råttgift? Är du kvar i Helsingborg?

Läste i en annan tråd att du var mer eller mindre ok igen. Att livet kändes lättare. Hoppas det stämmer och att du har det bra. Men jag saknar din "röst" här Bella. Hur är det? Låt oss veta. Själv är jag magsjuk idag...inte pga. bakfylla men kanske är inte lilla farmors kök det mest hygieniska. "Bäst före datum" Vad är det? Kram/R

Skönt att höra att du är trött på ett positivt sätt. Jag kan se att du är en person som behöver utmaningar i livet för att vara tillfreds med dig själv.

Jag känner igen mig på många sätt. Jag är också impulsiv och min fru säger att jag är mer sydländsk i min natur än svensk, men om jag tittar tillbaka så är det just min impulsiva natur och att jag gillar utmaningar som givit mig störst tillfredsställelse i livet. När vardagslunken har kommit tillbaka så har jag blivit rastlös och då har flaskan varit en tröst och bedövningsmedel.

Jag kommer i håg i min ungdom när jag jobbade på ett företag och var lite i karriären, så fick jag under några semesterveckor vikariera på den inre avdelningen för underhåll och när den ansvarige sedan kom till baka så sa han lite förtroligt: "Det här har du gjort bra. Du ska se att när jag går i pension så är min plats som vikt för dig". Jag tittade på honom och såg mig själv om 30 år. Jag behöver väl knappt säga att jag slutade på företaget tämligen omgående.

Ha det Gött

Det finns ngt i det du skriver...som jag kan ta till mig. Varje gång! Klok som satan är du... Nu var detta en komplimang ;-) Allvar! Kram fästemön...det är bara att säga till så väntar dig ett liv med en tillnyktrad tokstolle! Kram och så/R

Och Tack Kalla för reality check. Det går bra. Det är mycket just nu. Vi kollade bostäder hela dagen. Jag ÄR trött, men på ett sunt sätt. Just nu känns flaskan avlägsen. Jag vet att jag tagit på mig mkt i min nya nykterhet...men samtidigt är jag nöjd. Nöjd och trött. Ser emot kanske den jobbigaste månad jag har sen jag slutade dricka....men det känns ok. Just nu känns flasktrösten väldigt långt borta. Just nu sliter jag för det jag vill.

Tänkt mycket på vad ni andra skrivit. Om livsvalen...om att ifrågasätta annat än bara drycken. Det är väl det jag gör just nu. Ifrågasätter livsvalen och agerar. Men inget är så lätt som det låter. Jag kommer att göra många fel under denna resa. Kanske lite för att jag är en impulsiv sate...på gott och ont. Säkert en del jag kommer att ångra i framtiden....men om man inte prövar vet man ju inte? Just nu är jag faktiskt lycklig i min "galenskap". Lycklig men trött. Ja, ja då får det vara så. Om inte annat så kan visare personer dra lärdom av mina misstag. Forum lämnar jag inte!

Stigsdotter; Nej, man säger inte som din make sa. Bara Nej...aldrig. Det är ju faktiskt så djävla underligt att vi alltid sårar dem vi ska stå närmast oftast. Kommer ihåg en gång när J och jag hade det ganska svårt. Jättefrustrerat och oömt. Båda halvsliriga. Dagen efter frågar jag typ "Hade du någonsin talat sådär till ngn annan människa" och hon svarar ungefär "Nej, men vi älskar ju varandra och därför kan jag säga så". Nu blev det svammligt...men jag litar på att ni förstår min tanke; Varför är det ok att såra dem vi säger oss älska när det inte är ok att säga till tanten på ICA som irriterar men betyder noll? God uppfostran? Feghet?

Nu säger jag inte att vi ska slå våra medmänniskor i kassakön...men kanske lära oss att bita ifrån när det behövs. Istället för att tjaffsa hemma eller dränka oss i alkohol pga. ngt som skaver. Har ngn fattat vad jag menar...eller?

Här är allt lugnt...trött som sagt. Men lycklig...jag har slutat drömma och börjat agera. Ta hand om er...drick med förstånd/R

Jag visste liiite om din sjukdom men fastnade i Stigsdotters länkar i över en timme. Nu vet jag mkt mer...men ändå inte nog. Hoppas verkligen du får adekvat vård. Att den läkare du går hos fattar...men du har ju fått en diagnos. Men vad gör man? Slutar äta? Flamskydd? Nej, allt är för övermäktigt för att förstå. Iaf. för mig! Sen själva tanken på att man ska kämpa när man är som minst stark och inte orkar kämpa. Övermäktigt...men det är ju bra att att du inte längre känner sug. Försök att plocka russinen ur den lilla kaka du fått. Nu lät jag äckligt positiv...men du vet vad jag menar. Det finns ju bara två allternativ brorsan. Du kämpar emot eller ger upp. Ge upp finns ju inte så se till att du får de hjälpmedel du behöver. Var en besvärlig patient om det behövs men ge dig inte för f... Skönt att du har lite mys i Helsingborg iaf. Och du kommer fixa det...i slutändan...jag följer gärna med på färden. Alltid! Skriver/läser inte här så ofta som jag borde...har mkt just nu. Men glömmer gör jag inte TP...jag är med så länge du vill. Kram på dig brorsan! Försök att skriva här...detta är inte bara ett alkoholist forum....för mig -och många andra - har det blivit ett livsforum. Jag känner mig ödmjuk för att jag hittat hit. All kunskap och empati.

Nej...inte back in byhåla än...men nästa vecka så tar jag och dottra en sväng dit. När återvänder du hem? Hur känns det nu när killarna avverkat halva semestern? Ser du ljuset i tunneln? De kommer tillbaka :-). Sköt om dig J och försök undvika att stressa upp dig. Lättare sagt än gjort...men ändå. Släpper dig inte! /R

Blir lite orolig för dig, när allt händer så fort så brukar ju vårt folk få hybris och sen är ju flaskan nära.
Men skickar styrka och kramar till dig och barnen//Kalla

Det du skrev om ert kommande träningsläger triggade igång många minnen hos mig. Var tränare/ledare i många år för ett gäng tjejer inkl min dotter från flickåldern till a-laget. När tjejerna var i övre tonåren var vi på träningsläger både i Danmark och Holland. Vi ledare funderade mycket på hur vi skulle ta diskussionen om alkohol. Skulle totalförbud gälla eller nåt annat,

Vi kom fram till at "frihet under ansvar" gällde men till frukosten skulle alla vara där och efterföljande träning skulle alla ge järnet. Vi ledare såg att en och annan öl dracks (i smyg) men till frukosten var alla där och träningarna var på topp. Tycker ni gör helt rätt i hur ni skall hantera tjejerna och lägret.

En sidokommentar: Alla åren jag var ledare fanns det föräldrar som aldrig var på matcher eller träningar så jag tycker du Berra investerar för framtiden i relation till din dotter. Jag får än idag kramar av tjejerna jag tränade när jag träffar dom på "stan".

Ha nu ett himla trevligt läger och ha det så kul / Leo

Tack för att vi får följa dig på denna resa, du är stark och det gör oss starka//Kram Kalla

Har haft underbara dagar i solen, även lyckats få några bad även om det var iskallt i vattnet. Denna gången var jag mer rustad och lät inte mig luras av att jag kan dricka.

Men det är just som du skriver NN, det är ett inlärt beteende och vi påverkas ju av all reklam som vi fylls med. Men det är väl bara att lära om och göra rätt och inse att man har druckit färdigt och som du skriver mycket blir ju bättre i nyktert tillstånd ;-)
Soliga kramar till er alla//Kalla

Det tycker jag låter väldigt väldigt rimligt, Stigsdotter! Jag tror det är det som bygger vårt självförtroende och självkänsla, att vi väljer det vi vill ha i livet och väljer bort det som suger vår energi. (men det är ju inte alltid lätt)

Jag tänkte lite på det här med att du inte tycker du kan kan prata med din livskamrat som du skriver. Ofta tror/tänker jag att partnern borde fatta vad jag menar eller ibland borde fatta utan att jag ens sagt vad det är som är viktigt för mig... Massor av missförstånd och irritation blir det...

Nu försöker jag tänka att han kan ju faktiskt inte veta vad det är jag vill, om jag inte klart o tydligt talar om det för honom. Talar om vad som är skitviktigt för mig även om det låter som något varje människa borde förstå ändå, utan förklaring. Jag trodde han kunde läsa mig som en öppen bok. Det kunde han inte!
...och det har blivit lugnare o mera harmoniskt nu när jag i klarspråk, ibland in i detalj förklarar hur jag tänker o reagerar på det el det. Jag har helt enkelt fattat att man måste vara ganska tydlig och det har inte legat för mig innan då jag trott att "han tänker väl som jag" men det gör han ju inte eftersom vi är två individer. Lite tramsig tankegång från mig kanske o kanske inget som du inte tänkt tusen gånger :)

Tack för din tråd! Bra det här...
/Tilde

låter alldeles bra i mina öron, och klokt. Vi ska absolut inte låta någon annan välja det åt oss ;) och vi kan tacka nej till sällskap som suger energi från oss. I alla fall känner jag så nu och jag känner det starkt. Ta inte min energi! Den är min! :) Den energi jag lyckats fånga in bevarar jag. Så vill (ska) jag tänka.

…efter många år. Det måste vara målet; att funka som människa. trasig, visst, men ändå fungerande.

/H

…efter många år. Det måste vara målet; att funka som människa. trasig, visst, men ändå fungerande.

/H

…efter många år. Det måste vara målet; att funka som människa. trasig, visst, men ändå fungerande.

/H

…efter många år. Det måste vara målet; att funka som människa. trasig, visst, men ändå fungerande.

/H

…efter många år. Det måste vara målet; att funka som människa. trasig, visst, men ändå fungerande.

/H

…efter många år. Det måste vara målet; att funka som människa. trasig, visst, men ändå fungerande.

/H

…efter många år. Det måste vara målet; att funka som människa. trasig, visst, men ändå fungerande.

/H

…efter många år. Det måste vara målet; att funka som människa. trasig, visst, men ändå fungerande.

/H

…efter många år. Det måste vara målet; att funka som människa. trasig, visst, men ändå fungerande.

/H

…efter många år. Det måste vara målet; att funka som människa. trasig, visst, men ändå fungerande.

/H