Senaste kommentarerna i forumet

"Personalfest" gick grymt bra idag utan A.
Lyckades känna lycka och glädje med allt folk utan A.
Iofs lämnade jag nu innan det ev. "Brakar loss".
Men känner mig helnöjd med mitt agerande under kvällen.
Ha en fin kväll!

Ungefär det är min plan.Det är mitt förhoppningsvis allra sista hopp som då flyger iväg om detta grusas.Jag hoppas ändå,då han faktiskt inte är så alkoholiserad som han faktiskt är :)
Han har i 20 år legat på ett rätt normalt drickande som urartat ett par gånger per år.Däremellan har han legat på 1-2 flaskor vin per månad.Dvs en normalkonsumtion.Därför hoppas jag att detta ska vara en övergående hemsk period som han själv vill ur men just nu inte klarar.Men jag är ju då inte den som hoppas så värst.Utan det är just detta att ge mig själv chansen att kliva ur detta med någon sorts värdighet i behåll om det kommer till den slutpunkten.Samtidigt var vår relation så slutkörd och detta avbrott så nödvändigt.För mig har det gett en massa insikter om hur värdefull han är för mig och hur många gånger jag prioriterat fel i mitt liv tillsammans med honom.Jag har själv en beroendeproblematik då jag hänger mig åt saker på ett osunt sätt och glömmer allt annat viktigt runt mig.Han har troget väntat på att jag ska bli klar och ofta fått stå utan den näring han behöver.Så problemet är absolut inte bara hans att vi nu står där vi står.Så bortsett från mitt medberoende så måste jag fortsätta min resa med mig själv och vilka prioriteringar jag gör och har gjort i mitt liv som hjälpt till att skapa den eländiga situation vi befinner oss i.

Och jag förstår dig - du hoppas säkert att han ska sluta dricka och vilja ha tillbaka det fina och bra som ni haft...?
Kanske händer just det, och om det itne gör det så har du ändå försökt...

Det viktigaste är att du känner att du tänker på dig, att du får det som du vill ha, att du gör som du vill och att du stärker dig! Var noga med att det inte blir att du lägger upp ditt liv kring just den dagen då ni ska träffas, att du inte försöker hålla koll även de andra dagarna?! Och inte minst - att du kan vara bestämd med att den dagen när ni träffas - har han druckit då så måste du vara säker på vad du gör. Kommer du acceptera det? Eller kommer du kunna säga "Jag träffar inte dig när du har druckit så denna veckan blir det ingen träff, men vi kan prova igen nästa vecka"?
Var rädd om dig!!!

... att komma in här en fredag kväll och mötas av era goa kommentarer! Tack, humöret steg precis till tropisk natt!

Klockan 22.49 har jag inte druckit alkohol på tre veckor. Jag vet att jag inte hållit det om jag inte haft detta ställe. Tycker min kropp känns lite otacksam faktiskt. Det kliar i handflatan, ett tecken jag hänför till abstinenssymptom, har ont i skallen och är allmänt energilös. Nu vid senaste mensen fick jag kvisslor i fejset jag aldrig sett maken till sen tonåren.

Men nykter är jag. Och nu blir det fredagsmys med (känsliga läsare kan ägna sig åt annat nu) chips, godis, dricka och glass. Rabarberpajen sparar jag till i morrn.

Fredagskram till alla som just nu kämpar, oavsett om det är mot onykterheten eller för nykterheten!

/Lena icke-Lagom

inför min kärlek till honom.Hoppet att vi ska hitta det som en gång var starkt mellan oss och det som var rent och rätt.Det kan hända att det blir en enda lång räcka av besvikelser för oss båda.Men då kanske vi också har chansen att ge varann just en sista chans.Jag har idag inga förhoppningar att han ska klara att sluta dricka.Sista avsnittet av djävulsdansen gav mig någon sorts insikt att även ultimatum kan bli fel om den som dricker är för långt under ytan.Där befinner sig mitt ex just nu.Han har inga möjligheter att ta sig ur sin situation.Detta är ingen barmhärtighetsgärning från min sida.Det är helt och hållet egoistiskt då jag inte klarar att släppa taget än.Med en träff i veckan så får jag sex dagar öva på att släppa kontroll och ägna mig åt mitt liv och fortsätta på den bana jag börjat bygga åt mig själv.Inga förpliktelser från något håll och blir det för smärtsamt så hoppas jag att vi klarar att runda av utan att ge varann skuld för detta.Men jag vet att jag tar en risk att rasera allt jag hunnit bygga upp i sommar.

Vad vill du? Kan han ge dig det du vill ha? Känslan hos mig säger nej. Att träffas och göra kul saker kommer nog inte förändra honom om han inte vill sluta. Så här har han ju kvar kakan samtidigt som han äter den. Kanske ska du klippa banden. Jag borde väl kanske inte uttala mig eftersom jag själv skadat min familj. Jag vaknade upp ur dvalan mha ett ultimatum. Funkar nog inte på alla tyvärr. Hoppas du får en fin helg vännen

Jag tycker det är välgörande att läsa din text. Du bjuder på dina innersta tankar. En sak som jag /också/ är rädd för att råka ut för är att vara rejält onykter offentligt. Även om det inte hänt än, så skulle det mycket väl kunna hända. Jag gillar inte känslan efter 4 glas vin, för berusad. Är nöjd efter två och ett halvt. Tycker om att bli lugn och lite trött. Sen vill jag inte ha mer. Men varför räckte ett och ett halvt glas förr, och så blir det plötsligt två-tre. Och en gång råkade jag hälla i mig hela flaskan på en vardag. Då blev jag orolig för att jag skulle vara synligt bakis. Nån gång blir jag obehagligt yr dan efter 4-5 glas. Gillar inte!
Hoppas det var ok att jag skrev i din tråd fast det handlade mycket om mig. Lyckokramar SL, var rädd om dig!

<3

Futtigt?! Det är helt fantastiskt vad du har åstadkommit på två månader och tio dagar. Även om du varit vit i en dag så skulle det aldrig kunna vara futtigt. Starkt jobbat Tjalle, du inspirerar mig att fortsätta. Nästa vecka har jag genomlevt (med betoning på LEVT) 1 månad.

Antalet kvällar som har slutat i katastrof är väldigt många. Varje gång jag vaknar upp efter en sån kväll har jag först och främst gått igenom vilka som eventuellt kan ha sett mig i tillståndet. Är det med vänner så finns det olika grader på dem, vissa som gärna festar till det ordentligt och som bara tycker man är "rolig", de som själva blev så fulla så allt fokus låg på de själva, bekanta som inte känner en så väl och de som man vet tittar snett på ett sådant beteende Oftast går ju de präktiga hem före mig så inte sällan missar de ens eskapader just därför. Men ibland när jag hamnat i situationer som jag gärna hade varit utan så är min största ångest vilka som kan ha sett mig än att jag utsett mig själv för fara och ohälsa. Återigen har jag satt mig själv längst bak i rummet och lagt all energi på alla andra.

Jag tror att en bra anledning att sluta med vårt frekventa vindrickande, att idag kan vi efter lite kämpiga dagar slippa undan med blotta förskräckelsen. Medan om du och jag väljer att dricka vin dagligen så kommer vi, oklart när, fastna djupare i alkoholism och det blir svårare och mer omständligt att ta sig ur beroendet i det läget, samt att kroppen kommer att ta mycket mera stryk.
Sen låter det svårare att sluta när man går hemma tycker jag, hoppas det inte är en för lång sjukskrivning.
Lycka till iallafall med din hälsa och dina vinbeslut. Kanske unna dig ett hälsosamt uppehåll, och se hur det känns?

Suget ja det där jävla suget när kroppen skriker efter alkohol är inte kul. Det gäller att ha en plan för det. Hålla sig sysselsatt sätta upp tider. Sedan är ju detta med barn och a för jävligt. Kommer man och ber om hjälp för beroende så ska man bli utredd som förälder. Det rimmar jävligt illa. Är ju som att bli utredd om man går med i en sluta-röka grupp. Tänk så många som vägrar söka hjälp pga detta. Visst i 99,9% av fallen läggs detta ned men att bli föremål för en utredning är absurd. Du fixar detta med viljestyrka och ett mått av hjälp. Kämpa på.

nu har vi påbörjat vår resa mot slutet eller en ny början.Det återstår att se.Jag möttes av karl som just tagit första supen för kvällen men fyllan hade inte hunnit sätta in.Otroligt nog känns det bra.Jag har ju inte fått min första besvikelse än utan den återstår ju att invänta.Vi ska träffas en gång i veckan och se om vi kan hitta tillbaka till oss.De andra sex dagarna behöver jag för att reparera mig själv från mitt medberoende och min arbetsnarkomani.Han för att göra vad han vill faktiskt.Han kanske väljer att fortsätta precis som nu,men det är ju då hans val.Kanske korkat,kanske ett sista halmstrå eller i bästa fall en nystart som var nödvändig då det liv vi levde var ohållbart.

Ser att Stingo skrivit om de olika missbrukartyperna och benämner dem som smuttare/periodare. Så otroligt smart.

Litet svårsmält mat bara. Har varit OK i över ett dygn nu.

Blev inget skjutet, men en fin dag och fick se rätt mycket djur, svamp blev det oxå! Både trattkantarell och svart trumpetsvamp i massor.
Idag e det middag med företaget. Jag kör så det käns lugnt..

Hej Wilja, en så relevant fråga du ställer. Vad är vi rädda för när vi slutar? Är det att vi tror att vi aldrig kommer uppnå exakt samma känsla på annat sätt. Vad är det vi älskar med berusningen. Är det avslappningen, är det den personen vi blir, hur vi ser på oss själva eller hur vi vågar vara mot andra? Det är bara vi själva som kan svara på detta, men jag tror att vi också måste vara redo att kavla upp ärmarna och hitta andra vägar för att stimuleras. Som jag upplever det är det ett arbete, dels att analysera och dels i att genom handling aktivt börja att leva ett annat liv. Och det är allt annat en enkelt. Hoppas du orkar, skriv här om det blir tungt ikväll. Kram

Å ena sidan har vi personen som måste ha sitt vin varje dag, två-tre glas räcker. Ibland till och med bara ett. Men vin är ett måste varje kväll. Personen blir kanske aldrig för full, får aldrig minnesluckor och gör egentligen inte bort sig offentligt. Det tillhör bara kvällsrutinen och det får personen att slappna av. Personen försvarar sig med att hen ändå har en gräns. Inte som de där som gör bort sig och super bort sina tillhörigheter för jämnan.

Sen å andra sidan har vi personen som egentligen inte måste dricka, framför allt inte varje dag. Kan gå längre perioder utan A. Men när det väl händer då är det ända in i kaklet. Festprissen bjuder på sig själv så mycket att det slår över och halva kvällen har försvunnit i en minneslucka, vaknar kanske upp på oväntad (och okänd) plats. Tar ett längre uppehåll och intalar sig att hen inte har några problem för när det blivit lite för mycket så tar hen en paus och vilar upp sig. För att sen köra hårt igen.

Den ena är inte mer eller mindre alkoholist än den andre men det yttrar sig på så olika sätt. Jag har nog länge inte funderat i termer av alkoholproblematik just för att jag inte haft ett större vardagligt sug (ok stundtals har jag känt att det skulle vara gött och härligt med ett glas men absolut inte varje dag) men å andra sidan är antalet nycklar och jackor som supits bort, minnesluckorna och männen som jag gått hem med alldeles för många för att blunda för att det finns ett reellt problem.

Muränan skriver så klokt om att barnen vet mer än man tror. Det gäller nog fler än så Jag diskuterade med mamma (inser att jag skriver mkt om henne just nu pga att vi har hängt i ett par dagar) om några släktingar som har alkoholproblem och jag berättade då att jag inte dricker något alls just nu (eller jag sa nog "nästan" inte något alls för att avdramatisera). Hon såg det enbart som något positivt och ställde inte en enda följd fråga utan sa själv att hon själv knappt dricker. Så otroligt skönt. Men så funderade jag på om hon förstått att jag haft problem. Jag tror inte det. Men jag har ju ingen aning. Ibland går man ju runt och tror att man lurat hela världen bara för att de inte sagt något. Men hur enkelt är det att fråga någon om de har alkoholproblem? Bara för att någon inte sätter på dem betyder ju inte att de inte vet eller förstår.

Inser när jag läser mitt förra inlägg att det inte funkar för mig att skriva i forumet från mobilen samtidigt som jag går. Jag var nog lite disträ imorse. Men just nu så känner jag mig så lätt. Inte i kroppen för jag har goffat tax free godis men i själen. Mamma har ringt och tackat för att jag följde med och hon berättar att jag gav henne en massa energi. Då blir jag glad att jag fattade beslutet att åka, trots att jag stundtals kanske ångrat mig lite. Jag har haft ett riktigt bra möte på jobbet och läget känns under kontroll på den fronten. Kommer nog få jobba in lite på söndag med anledning av resan och en tuff vecka som väntar men det känns helt ok. TROTS kick offen imorgon. Jag kommer ju inte vara bakfull på söndag, vilken lycka!

Nu tänker jag smita hem lite tidigare - och virka! Hoho jaja. Hoppas ni får en skön (och vit!) fredag allesammans!
/SL

PS. Så typiskt mig att prata jobb, ska försöka dra ner på det. Men det är en så otroligt stor del i mitt liv och jag identifierar mig väldigt mycket av mitt arbete. På gott och ont.

...som inte ens gör ett riktigt försök att sluta dricka vinet.

Dagarna då jag har att göra vid den vanliga "vinsug-tiden" tänker jag inte ens på vin och förundras över att det kanske är lättare än jag tror att sluta.
Nu är jag sjukskriven och känner mig ofta understimulerad och negativa, mörka tankar får fotfäste så lätt. Det är dom känslorna och tankarna jag försöker jaga bort med vin.

Jag tror jag är rädd för att sluta. Men vad kan hända?

Känner mig lite hudlös och otrygg den här fredagen.

Är så himla vackert på nåt sätt. Orkar knappt läsa varken tidningar eller böcker men det där höll mig fast. Du skriver (tänker) vackert. Har lånat in Anna Karenina , Åkes värld och en av Moa Martinson - alla verkar bra. Tyvärr orkar jag inte riktigt läsa.

Du är härlig jag hoppas att du får en bra kväll.

Kram

Kloka PP.

Tycker om att läsa din inlägg. Känns tryggt och bra på något sätt. Hoppas att jag också kan resonera så klokt någon gång i framtiden.

Ha en fin fredag! // GG

Uuuuuj krya på dig hörru!!!

Just det. Hörde på radion imorse. Alsing ska ut och jaga i helgen och då sa Britta "skit jakt". Jag sa ju "god jakt" sist. Det föll tydligen inte i god jord. ;-)