skrev Jenny i En lååång promenad tillbaka till platser i min hemstad, hjälpte till att städa upp i minnets skrymslen. Gick sedan hem och dammade av AA-boken. Och sedan detta forum. Man får göra vad man kan i det här tveksamma stadiet…

@mattiasr lätt hänt! Om du vill kan jag ändra rubriken och flytta texten till kommentarsfältet. Vad vill du i så fall att rubriken ska vara för din tråd?

Vad fint att du hittat hit förresten! Fortsätt gärna skriv och dela med dig om du känner att det blir bra för dig, det uppskattas!

Varma hälsningar, Jenny
Rådgivare på Alkoholhjälpen


skrev norrlandsguldlover i Konfronterat mig själv

Tack för ditt svar :) Ska tänka på det du skrev om att arbeta med ev orsaker till varför man väljer att dricka som man gör.
"ljugit och smugit" usch det där smygandet, vad usel man känner sig varje gång. Det ska bli skönt att slippa det också :)

Springa är bra, det ska jag också plocka upp omedelbart.


skrev S.Franzen i En dag i taget

@ElleW Kämpa på 💪🙂, låter kanske klyschigt men en dag i taget.


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! Kämpar alkoholfritt vidare och för stunden har det lättat en aning i sinnet när det gäller de allra mörkaste tankarna. Tog mig nyss ett glas kosttillskott med lite blandade vitaminer och ett hallonsmakande piller med extra B12 som ju ska vara bra när man är deppig. Men har nog märkt att kroppen egentligen mest gillar vanlig mat bäst. Men man får väl försöka att använda alla verktyg man kan för att må skapligt. Lyckades samla ihop så pass med energi att det gick att värma på lite mjölkchoklad. Så nu mår man lite mer som en människa igen. Fixade till och med till en kanna med kokkaffe nyss och har slagit upp en liten kopp som man slurkar på så smått. Har ju funderat på att försöka gå utanför dörren med soppåsen, men nu så har det börjat att regna igen, så får väl se hur man gör med den saken. Det var då kul att ni tittade in en sväng @S.Franzen och @Kebne1.
Ha en fin dag mina vänner!


skrev Insikt_24 i Konfronterat mig själv

Grattis till ditt beslut, för mig känns det omöjligt att säga aldrig mer, det kan jag inte lova, inte ännu i alla fall. Men att inse att livet har mer att ge och du är värd så mycket bättre, det är en bra början. Jag får uppenbarelser om mig själv varje dag och det känns både läskigt och spännande. När det gäller mina alkoholproblem så är de mer följden av något underliggande problem som jag behöver komma till rätta med. Jag har inte druckit varje dag i flera års tid, jag har "passat på" när jag har varit själv hemma, ljugit och smugit för min man. Jag känner en tacksamhet mot honom nu, att han kom på mig, utan det så kunde det ha fortsatt och då hade det förr eller senare slutat i katastrof. Missförstå mig rätt, det är rätt mycket katastrof nu också men för första gången någonsin erkänner jag problemen och vill göra något åt dem. Inte bara skaka av mig och gå vidare, utan hitta orsaken till att det blir så här. Jag tar en dag i taget. Jag har gått ner en hel del i vikt, dels på grund av att jag har svårt att äta när jag är ledsen men också för att jag inte blir sugen på onyttigheter när jag inte dricker. Jag springer flera gånger i veckan och det har jag fortsatt med. Jag ska försöka vara mer närvarande i nuet, jag vet att det kommer att ta lång tid att ställa tillrätta mig själv och mina relationer men det är bara att ta en dag i taget. Försöka att göra det bästa jag kan. Att skriva av sig här, är skönt så välkommen och vi hjälps åt.
👌


skrev ElleW i En dag i taget

Två helvita dagar, igår blev det en folköl, men - jag mår bättre än på länge. Försöker utnyttja hjälpen här, men kommer inte in på t ex dagboken. Underligt ändå hur snabbt det blir en bättring och ändå sitter en liten djävul och viskar i mitt öra hur gott det skulle smaka med något att dricka till middagen.


skrev norrlandsguldlover i Konfronterat mig själv

Skriver här då jag inte har någon jag vågar prata med, det är ju min lilla hemlis det här.

Nej nu räcker det.

Tittade mig själv i spegeln, ölmage, pluffsigt ansikte och hängiga ögon. Vafan har jag gjort med mig själv? För tre år sedan hade jag kondition på elitnivå och oändligt med energi. Nu blir jag andfådd
av minsta lilla.

Att aldrig mer dricka känns för tufft att acceptera så jag sätter ett mål på en månad till att börja med. Är så trött på att försöka dölja baksmällorna för omgivningen, är trött på att inte kunna träna för att jag har druckit. Trött på att gå miste om upplevelser för att kroppen är helt slut. Trött på kemisk ångest.
Blir fetare och tröttare för varje dag som går.

Nu slutar jag, fan vad skönt det ska bli att få må bättre!


skrev Kebne1 i Andra dagen i mitt nya liv

Nu är händerna i myllan och det ger mig sån själaro. De små fröna börjar gro och jag behandlar de som mina bäbisar. Ok, jag sjunger inte för de men det är fasiken inte långt ifrån...
Ha en fin dag alla kämpar!


skrev Kebne1 i Promillebikt

Flarran.
Jag försöker genom etern skicka all energi som finns till Dig. Jag fullkomligt älskar (hm, kanske inte bästa ordvalet) att läsa dina inlägg. Jag småskrattar ofta och ofta nyper det extra i hjärtat av att läsa om dina depressiva känslor. Din kamp mot alkohol-djävulen är så beundransvärd och du gör allt rätt! Fortsätt så; det måste bli lättare i själen för dig snart🙏🏼❤️


skrev förvirradtjej i Önskar få andras tankar

@Tröttiz Känner igen det där... Minns i höstas att han sa en måndag efter gymmet att han var värd en öl... detta efter att ha druckit onsdag torsdag fredag lördag...
Min är också medveten om att han dricker mycket men har vid ett par tillfällen sagt att han accepterat att det är så och att han bara vill försöka göra det bästa av situationen. Jag tycker synd om honom, han är så ensam utan mig, men på nåt sätt blir det ju självvalt om han inte vill sluta dricka vilket gör att jag lämnar.. Hur fasen hanterar man dom känslorna?
Man älskar ju människan i sig...


skrev förvirradtjej i Önskar få andras tankar

Det sjuka är att jag tycker synd om honom. Synd om honom att han ska bli så ensam om jag lämnar. Att han ska sitta själv på kvällar och helger. Han har inte så mycket vänner så det lär bli en stor tomhet efter mig då vi spenderar mesta av tiden tillsammans. Han lär nog iofs försöka skaffa en ny tjej han kan hänga med, har sett tendenser att han är snabb med sånt


skrev förvirradtjej i Önskar få andras tankar

@Åsa M Jag fattar. Min babblar med ändlösa monologer när han dricker och märker knappt att jag är uttråkad och inte orkar lyssna. Jag tror han tycker om den personen han blir när han dricker. Utåtriktad, social, karismatisk. Riktigt starkt av dig att lämna så pass snabbt ändå. Jag sa ifrån rätt tidigt men föll tillbaka när han började charma och lova saker.
Jag minns att jag reagerade tidigt med, minns en eftermiddag när vi hade bråkat för att han var så full kvällen innan. Vi satt på en uteservering och försökte lösa saker. Där drack han 9-10 starköl (under flera timmar, men ändå!) Så det spelar ju ingen roll om man sagt ifrån precis, de gör ändå som de vill...

Jag har inte träffat honom på några dagar men igår hittade jag en flaska brännvin/snaps, 50 cl 40%, som han måste druckit senaste veckan. Det lär inte heller ha varit det enda han druckit. Eftersom jag var så arg på honom i helgen så tog han nog till alkoholen ännu mer...
Herregud, det verkar som han dricker mer nu när jag ledsnat på honom, än när jag höll i tyglarna och suppportade honom. Eller så smyger han bara inte längre...


skrev Cashsmash i Omtag och nytag!

@Fjärilen81 stort grattis!! Heja dig 💐🎉❤️


skrev Cashsmash i Klarar jag nykterhet?

En månad nykter idag 🌸 helt otroligt. kämpigt ofta men jag känner många positiva effekter, så fortsätter kämpa en dag i taget. Igår sa min chef till mig att jag såg så sprudlande ut 🌷 SPRUDLANDE?! 😭 började nästan gråta, jag har inte känt mig sprudlande eller sett sprudlande ut på år och dar. Blev så, så glad. Tack livet och tack detta forum ❤️


skrev S.Franzen i Orkan i går......

@Andrahalvlek Fint av dig att dela med dig. Många kloka ord och en hel del att sitta och reflektera över då man känner igen sig en hel del. Tack för delningen.🙂


skrev S.Franzen i Promillebikt

@Flarran Varm choklad och några limpmackor med gott pålägg är vad själen behöver på en regnig förmiddag. 🙂 Ha de gott själv.


skrev Ursus i Att angripa det som fick mig att dricka

Tack för fina kommentarer. Så är det ju, bara för att man inte står en person nära längre betyder det inte att man inte vill vederbörande väl och att den ska få avsluta i värdighet. Har hjälp utifrån och nu ska även god man utses (måste sätta mig in i hur det går till först) och vips har ju stressen, pressen och olustkänslan minskat med mängder - således behovet av att dricka.

Men, det hindrar ju inte denna relation med min ena förälder haft problem med sig som satt står. Fick aldrig chansen att gifta mig och bilda familj (exempelvis) på grund av att jag lät denne förälder få hålla på. Så det finns ju sorgeämnen men samtidigt så lever man ju än, har hygglig hälsa och kan se en ljus framtid. Gråta för spilld mjölk är sällan en bra idé och då riskerar man nog att ta till alkohol igen.

Så, fyra steg fram och ett tillbaka typ. Jobbar nu på det där att undvika mer steg tillbaka.

Tack återigen för svar!


skrev Flarran i Promillebikt

Ingen alkohol i dag heller punkt. Det är allt tur att man hittade hit till detta eminenta forum och började skriva av sig lite allmänt. Ja, så att ens dystra tankar inte bara helt fritt snurrar om kring i skallen och ställer till oreda, med ett galet alkoholsug. Vilket man då är tacksam att slippa ha i skrivande stund. Såg att jag blandat ihop lite grann @Kennie, i min torsdagshälsning ovan. Men så kan det ju lätt bli ibland. Måste ha suttit och tänkt på nåt som @vår2022 skrivit tidigare kanske. Förresten, @S.Franzen, kul att du också tittade in här en sväng igår. Nej, nu får man nog allt göra som man tänkt på en stund faktiskt, och värma på lite mjölkchoklad och ta ett par limpmackor. Ha det gott mina vänner!


skrev Smillans i Var gick det fel?

Vecka 38. Jag har märkt att jag hanterar stress bättre nu. Eller rättare att jag inte trissas upp i stress. Tror det är pga att jag planerar bättre nu. Jag lägger upp min arbetsvecka på ett sätt som gör att saker jag ska göra eller vara inte kommer som en överraskning. Tidigare ramlade saker ner i skallen på mig som att jag aldrig hört talas om det fast jag själv varit med och bokat😵‍💫Jag orkade inte hålla reda på kalendern, som att jag inte brydde mig, och stressen och självhatet när jag stod som en idiot efter missat planerat möte eller annan deadline var återkommande känsla. Som nykter är jag i fas och ja stressar inte så mycket nu. Hanterbar högsäsongsstress🥰
Nu börjar uteserveringar ploppa ut på gatorna och jag har känt lite skav för hur jag ska reagera och om det blir tufft att passera eller besöka. Nej jag tror inte det, jag längtar också till att sitta på en uteplats och äta nåt gott och dricka nåt friskt alkoholfritt till. Kl 22 är en bra tid att avvika då ljudnivån på samtalen brukar öka. Inget vettigt blir sagt efter det.
Det lutar åt husvagnspremiär till helgen om vädret tillåter, längtar.
Har också bokat en sak på min 10-lista, tatuering sker om ett par veckor.

@Andrahalvlek @vår2022 jag tycker mycket om era hälsningar och rader, tack❤️

Önskar er en vårig torsdag🌱


skrev Andrahalvlek i Nykter på semestern, och sen också!

@Vjlo Visst är det skönt när man slipper tänka på det hela tiden!? Det är mer en naturlig del av en själv. Omgivningen har fattat, ingen frågar, ingen bryr sig. Gött. Då är forumet ett bra sätt att påminna sig själv, så man inte råkar ”prova lite, ett glas kvittar nog”. Jag lusläser på etiketter, har till och med dissat lättöl och vissa cider. Max 0,5 procent gäller. Punkt.

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Orkan i går......

@S.Franzen Min upplevelse var att jag nästan slår knut på mig själv för att få det att funka. Min pappa var alkis och jag har starka medberoendedrag på vissa områden. Jag är en people-pleaser. Har ursvårt att hävda mina behov. Min åsikt torgför jag gärna, men kommer det till att säga nej till saker blir det svårare. När jag vaknar upp efteråt drar jag en suck av lättnad. Där och då var jag beredd att göra typ allt, men i eftertankens avslöjande belysning är jag glad att det inte blev så. Jag kan vara för snabb att hoppa på tåget.

Där har nykterheten hjälpt mig massor. Jag har sökt inåt och funnit vad som är viktigt för mig på riktigt. Vad jag vill och vad jag står för. Jag är inte beredd att kohandla mer. Det gör mig bättre rustad om/när jag snubblar över en man i skogen. Min magkänsla är liksom bättre kalibrerad, det börjar skava nästan direkt och med lite övning hittar jag allt snabbare vad skavet beror på. Så jag litar ännu mer på min magkänsla.

I nykterheten landade jag även mer och mer i att värdesätta självsamheten. Att bara byta ord var viktigt. Jag trivs bättre i mitt eget sällskap för min egen skull. Jag värdesätter de stunder då jag är själv, men söker också aktivt umgänge med släkt och vänner regelbundet. Bokar in träffar.

Åker till mina ex-svärisar varannan söndag och äter middag tex, vilket de också värdesätter högt. Bokar in fikaträffar, promenadträffar, middagar och helgresor med min mamma, mina döttrar och med vänner. Jag tar oftast initiativet, men det gör mig ingenting. Huvudsaken är att vi träffas.

Kram 🐘


skrev Flarran i Promillebikt

Torsdag och en bedrövlig onsdag ligger bakom en. Var dag som lagts till handlingarna liksom är allt något man är tacksam för. Sitter nykter och alkoholfri här vid köksbordet och samlar ork och energi till att försöka att förgylla denna gråmulna dag med en kopp varm mjölkchoklad. Vilket sedan i höstas ofta har blivit lite av en ny-nykter morgonrutin.

Ska nog kanske dra upp persiennerna för fönstret. Men det lär väl inte vara nån sol ute idag heller så det får nog faktiskt vara känns det som. Men visst, man kan väl göra som man brukar och kolla om det åtminstone är en dag utan regn i alla fall. Molnigt, säger väderleksrapporten att det är vilket väl stämmer för det mesta. Sju grader enligt termometern utanför köksfönstret.

Det var allt tungt och mörkt inom en igår. Idag är man bara tom, trött och lite allmänt dystert nedstämd som vanligt. Men så har ju livet oftast sett ut. Ha! När folk säger att man ska njuta av livet, då har dom då inte fått Dystymi i gåva som ständig följeslagare genom livet alltså.

Hade det varit för ett år sedan då hade man inte suttit och skrivit en massa tok på nätet. Då hade man nog redan öppnat en starköl och säkert funderat på att släpa sig i väg till bolaget för att handla starkare grejer. Kan inte påstå att det finns många dagar här i livet som man skulle vilja ha i repris. Var dag har nog av sin plåga har det väl sagts, och nog är det så allt.

Nej, se på sjutton va', solen har inte slocknat totalt fast man hade börjat tro så. Den skiner ju lite grådaskigt och blekt, långt där bortom trädkronorna på den gråa och trista himlen. Njuta av livet ska man alltså göra säger folk ofta lite hurtfriskt, och kutar sedan omkring planlöst som skållade råttor. Det vete fasen hur man ska kunna njuta av livet när det knappt finns energi kvar till att dra upp persiennerna här i köket ens.

Men man lider väl vidare, och försöker hålla god min om man ser nån granne, när man kastar soppåsen som stått där i hörnet vid diskbänken och flinat tillräckligt länge liksom. För som jag har lärt mig genom åren, så är inget så dåligt att det inte kan bli sämre. Nu börjar magen knorra också, det är väl den där mjölkchokladen som saknas. Förresten, @vår2022 och @Lora, trevligt att ni tittade in här en sväng, sånt piggar alltid upp lite.

Ha en fin dag!


skrev Himmelellerhelvette i Nya Given..

@Lonely Man Hur går det för dig? Gick AW:n bra?Kram


skrev Himmelellerhelvette i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk Åh så underbart med glädjetårar! Att gråta är så förlösande!
Jag har tränat på att låta mig gråta, haha jag tränar på så mycket! Nu när jag lärt mig att gråta inte är ”farligt” så kommer tårarna ibland när jag inte vet varför och då behöver jag gå djupare i mig och vara nyfiken på varför dom kommer och då är det ofta något som jag varit spänd för, något jag oroat mig för men som jag tänkt att det inte är så farligt för jag har alltid värderat mitt gråt som något som är okej att gråta för eller inte okej. Nu har jag börjat lära mig: att ha kontakt med mina känslor innebär att jag behöver gråta ut spänningar ibland och jag är så tacksam över att min kropp gör det åt mig så kan jag med hjärnan sedan förstå vad som gör att jag behöver gråta ut lite frustration eller nedtryckt ilska när jag behövt agera proffsigt. Jag älskar att jag börjar acceptera tårarna. Det gör mig mänsklig att vara sårbar. Ibland har jag behövt hålla ihop ett tag och sedan gråter jag så mycket att jag blir rädd för om det någonsin kommer sluta. Nu blir jag inte lika rädd längre utan tänker att: oj va mycket som behövde släppas ut nu! Nu har jag hållt ihop för länge, jag behöver lufta trycket oftare❤️ Att lära om hur jag hanterar mina ”negativa” känslor är så häftigt 🙏❤️