Senaste kommentarerna i forumet

Du börjar närma dig den punkt där du fått nog... jag bara grät och drack de sista dagarna innan jag slutade första gången. Det smakade inte ens bra. Bara drack.

Vissa behöver dricka klart läste jag i någon tråd. Jag behövde det. Kanske du också behöver. Jag tror att det kommer en dag när du vet att det är dags ?

Åsa jo men det finns " vinster" med att va i en destruktiv relation. Sen nöjer vi oss med att så mycket är dåligt för oss. Så länge vi inte kan uppskatta oss själva så kan vi inte ge det bästa till en partner. O den partnern -om den är frisk - nöjer sig inte med mindre än så tänker ja.

4 dagar är ju kanon!!! Kanske det svåraste på hela resan. Tar hundra gånger hellre dagarna 50-54 än 0-4. Det är sååå mycket sug och ångest i början. Men du är ju grym!!

Imorgon är det fredag. Hur förbereder du på det? Själv ska jag träffa vänner och äta gott. De vet redan att jag inte dricker så det ska gå bra ???

Idag är det fjärde dagen jag vinner.
Efter jobbet åkte jag och handlade, hela vägen i bilen satt a-djävulen på axeln och viskade att ”några 3,5:or kan du ju iallafall köpa, det blir man ju inte ens full på. Det räknas ju inte” osv.
Jag tänkte några vändor på det, men ganska snart bestämde jag mig för att jag inte vill. Jag vill inte, det går inte, det stannar inte där.
För öppnar jag dörren ens lite på glänt, så kommer stormen att låta den flyga upp med ett brak. Och då går allt sönder. Igen.
Så jag unnade mig svindyra räkor och läsk istället, klappade mig på axeln och åkte hem. Utan öl. Utan stress i kroppen att häva i mig något för snabb effekt.
Och plötsligt vann jag den här dagen också.
Jag är försiktigt optimistisk, jag förstår att fyra dagar inte är ett mirakel, att det är sjukt mycket jobb som jag har framför mig.
Men en minut, en timme, en dag i taget. Förhoppningsvis förvandlas de senare till veckor, månader och år.

Jag tror precis som du att först när man ser sina egna mönster kan man bryta dem. Jag har kommit fram till att jag gärna vill bli omtyckt för jag var mobbad i skolan under hela min uppväxt. Klart att alkoholisten, som behöver mig såååå mycket, gör att jag känner mig viktig. Men sen mår jag dåligt av hans mående. Och där är jag nu:min platå är annorlunda än hans. Vi har olika krav. Det här är mina krav, gillar han inte mina gränser så får det vara...

För att du tror på att jag fixar detta. Bättre som nykter dessutom! Ja, det tuffaste blir att inte visa henne. Jag får gråta på nätterna ?

Jag kan fortfarande minnas känslan när äldsta dottern skulle börja på förskola. Jag höll på att dö av separationsångest. Så jag har ju tränat på det här på olika sätt genom åren. I typ 24 år ?

Kram ?

Det sitter nog i generna på något sätt, eftersom det är kvinnor som har haft barnen i sina magar. Ja, det här blir nog tufft för dig eftersom du måste bita ihop och inte visa dina känslor för din dotter.❤️

Jag har ju inte några tips, mer än att skriva mycket här och ventilera det så mycket du kan.
Och nu när du inte dricker så går det säkert mycket lättare än om du hade druckit fortfarande.

Det här blir bra, det fixar du!

Kram

Jag skriver inte för att ni ska känna att ni behöver ge mig råd för ni har gjort det SÅ mycket. Jag skriver för att jag känner att jag behöver få ut min ledsenhet....inte nedstämd men ledsen och så oerhört trött på mig själv! Hur ska jag få till det för att ha hjärnan på samma spår som när jag vaknar på morgonen ett spår som håller hela dagen. Jag vet att många kommer säga att jag måste bestämma mig och jag förstår att det skulle vara så mycket bättre!

Jag tänker inte att jag ska fortsätta dricka..att ha ett kontrollerat drickande för jag vet att det kommer inte att fungera. Men däremot näst intill varje dag så för jag en kamp. Grejen är den att när jag hade fyra dagar i rad så ska jag absolut inte dricka på dag nummer fem för jag fixar helt enkelt inte det fast min hjärna tror det. När jag skriver det här så tänker jag på Andrahalvlek...ta aldrig första glaset och precis så är det! Jag blir lite rädd för mig själv när det blir så här...men fasen jag måste tillbaka och ta kommandot i mitt liv!

Torn..det är inspirerande när du beskriver ditt mående...och ditt fiskande ...men fiskade du när du drack ....eller hur såg det ut då? Och jag hur du mådde före du slutade dricka och hur jag mår nu skiljer förmodligen sig inte så mycket åt. Jag vill slippa kampen, slippa oron över min fysiska hälsa...den tär på mig. Är så glad att jag ska få min första vaccinationsspruta mot Covid-19 på onsdag. Det är en lättnad! Efter tio veckor ska vi få nästa dos...att det är så långt emellan första och andra dos beror på att första dosen ger ett bra skydd. Är fortfarande glad att jag har i princip inget andningsuppehåll. Har lite utslag på halsen ..vet inte vad det beror på...kanske stress??

Var på handelsträdgården efter jobbet och köpte mig lite tulpaner och lite vårlökar att ha inomhus. Köpte även en tidning "din odlarvän"...få se om det finns något matnyttigt. Ska laga kycklingssoppa imorgon kväll. Ev grynkorv till middag på lördag. Har inte bestämt kvällen ännu. Tycker ni om grynkorv?

Ja...nu är det sörjigt och träskigt igen...hoppas verkligen att det är sista gången...och jag vet...det är endast jag som kan bestämma!

Kram:)

Så ja förstår verkligen det här med att det måste till väldigt mycket för att man ska vakna i sitt eget tillfrisknande ? Ingen hade kunnat säga till mig att ja var sjuk..Det är.min egen livsresa som lärt mig. Ingen kan kontrollera mig. Precis som ja inte kan kontrollera någon. Att nå min känslomässiga botten skedde först när ja inte haft nåt mer att ta till. Min A sagt ett o annat som han faktiskt hade jävligt rätt i. Ja bortförklarade det då ja tyckte han snackade skit för o försvara sig men ja kan faktiskt nu såhär när ja ser tillbaka inse att vissa saker stämde som ja ej insåg då. Som medberoende har man alltid rätt (!) Eller hur?! Haha..En av alla livslögner ja levt i. Gud. Ja är verkligen störd ?? Men rätt.modig nu. Kram

Man märker så väl hur kidnappade deras hjärnor är av alkohol. Även om många kanske ”bara” dricker på helgerna så klassar jag det som beroende så länge någon inte med kort varsel utan minsta besvikelse kan avstå att dricka när dom har längtat efter det. Men så är det, har man aldrig varit helt alkoholfri en längre period, så vet man inte hur bra man mår då.

Grattis till 70 dagar! ?

Nu har jag börjat få små tankepustar av sista-gången-sentimentalitet. Senast på McDonalds ikväll. ”Det är kanske sista gången vi äter ihop en torsdagskväll så här”. Sen blev jag arg på mig själv, hon flyttar ju inte till månen. Jag kan åka och hämta henne, äta på McDonalds eller göra något annat kul, och sen köra hem henne igen. Plättlätt.

Det är ju ungefär en månad tills yngsta dottern flyttar, så tankarna kommer då och då: ”Det är snart sista gången hon kommer till mig en fredag, som jag lagar hennes frukost, tvättar hennes hår, tvättar hennes kläder” och så vidare. On and on and on. Än så länge kommer det bara korta tankepustar som jag kan vifta bort hyfsat lätt, men jag vet ju att det bara blir värre och värre efterhand som veckorna går.

Slutskedet i den här vågen av sentimentalitet upplevde jag med hennes storasyster. Jag satt och storgrät för att hon skulle flytta, och hon tröstade mig och sa ”men mamma vi har ju tränat på detta nu när vi bott växelvis hos dig och pappa i flera år”. Det spelade ingen roll, jag grät och grät. Jag grät när vi började med växelvis boende också.

Men det får jag inte göra nu. Ingenstans i mitt kroppsspråk får jag visa yngsta dottern att det här är jobbigt för mig. Det blir tillräckligt jobbigt för henne ändå. Hon ska inte behöva släpa runt på sin mammas känslor också. Samtidigt vet jag sen tidigare att hon är en barometer på mitt humör och mående. Hur ska jag lyckas dölja det?

Har ni erfarna föräldrar med många utflugna barn några råd att ge? Jag vet ju att det går över. Jag vet att jag överlever. Men hur ska jag hantera det här och nu?

Börjar nästan gråta bara jag skriver om det ? Min lilla extra skyddsvärda tjej ska flytta hemifrån och bli vuxen. Någon annan ska trösta henne, någon annan ska få höra hennes glädjestrålande ”tack, du är bäst”. Det känns som om jag ska förlora en kroppsdel, hugga av mig en arm.

Kram ?

PS. Jag kan inte prata med hennes pappa om det här. Han tittar bara på mig som om jag vore dum i huvudet, och skakar på huvudet och suckar. Är det typiskt kvinnor att vara så här sentimentala?

Ja tror att mitt medberoende grundade sig i barnåldern och därför har ja inte förstått hur inpräntat detta tankesätt är för mig. Först nu efter en avslutad relation med en tredje alkoholberoende förstod ja att ja har ett inrotat beteende som är destruktivt för mig. " Kaka söker maka" sa min terapeut till mig ☺Hon har väldigt rätt. Trots allt lidande det inneburit sista tiden får ja ändå säga att ja känner tacksamhet emellanåt för nu kan ja " ta" på mina egna problem. Det måste väl va ett steg i rätt riktning?!

Några dagar bakom dig 🙏💚🌸

Håller med! Så skönt att inte behöva skynda till vinet ❤

Håller med, vill inte byta en fredag med kollegorna som stressar hem för att hinka så mycket alkohol som möjligt över helgen.

Mina fredagar är mycket lugnare, ingen stress, god hämtmat, är mer spontan om någon vill hitta på något kul. Om det inte inbegriper alkohol, så det sker inte så ofta. Fredagar är heliga: ”Stör inte, vila pågår”.

Kram ?

Vill tacka för att ni skrev o mötte mig så bra. Det bar mig hela dan på jobbet idag. ❤

Det är tydligen så, enligt vad ja förstått att både den medberoende och alkoholisten är Tankebesatta. Mental besatthet kan man ha till spriten eller till att som kontrollerande medberoende tänka på alkoholisten o hur man ska göra. Den här besatthet får gärna utlopp på flera vis..Genom ältande, att ägna tid o tankar åt saker ja inte kan konrollera. Andra människor, situationer osv. Att uppehålla hjärnan med olika tankar hur ha kontroll i livet. Ja behöver släppa kontrollen. Inse att ja har mig själv och min flicka att ta hand om. Inga andra människor. Våga va svag om ja är svag. Stark om ja är det. Möta mig själv tror ja.. Sluta leka Messias

Tack Sattva för att du tror på mig! Och, jag hoppas funderingarna du får när du läser här är bra/hjälpsamma för dig. ?

Tack Mary! Ja, jag njuuuter ?. Och vi ska bara .... ööööh .... stå på huvudet först. ? Ha! Det trodde ni inte! ?
Fast ... smiley räknas inte va'? Så, tack för den AH! Jag kommer aldrig att få dricka ?...????
Idag har jag verkligen fått träning. Det är bra. Träning i att hantera livet utan alkohol, precis som det står i min plan att jag ska träna på. Ingenting har gått min väg. Frustration. Kan inte ens försöka stå på huvudet pga trötthetshuvudvärk, fast, det är ju bra!
Sen, när jag ändå var igång och planerade om helgen så stuvade jag in träning söndag morgon. Kan inte bokas om och innebär att jag ska köra bil vid 6:30 ??. Känns ju också bra!
Så, såå illa är det inte.
Och, nu får jag äntligen te framför brasan.
Livet är ganska härligt ändå!

Kram!

Tiden går ju så fort. Nu känns det mer som en vana att inte dricka bara för att det är fredag. Ser på kollegor som inte snabbt nog kan ta sig hem och korka upp. Jag tar det lugnt, stressar inte, åker och tränar, äter något gott. Sover hur bra som helst numera. Samma kollegor kommer sen slitna och rödmosiga till jobbet på måndagen efter en tillsynes alldeles för hård helg. Så glad att det inte är jag! Nu kör vi på ett tag till! Kram till alla som kämpar för att må bra ?

Går igenom delar av min gamla tråd och hittar gamla bekanta som jag saknar massor. Ett livstecken vore nice, oavsett om du är nykter eller inte ❤️

Kram ?

Kikar in hos dig och undrar hur du mår? Hälsan tiger still hoppas jag! Fast på det här forumet kan det lika gärna betyda att man har börjat dricka osunt igen ? Men det är bara att komma igen i så fall. Aldrig ge upp!

Kram ?

Ett tips jag fick i boken ”1%-regeln” var att stapla goda vanor på varandra. Om man har en bra vana kan man knyta ihop den med en annan bra vana. Till slut krävs ingen tankekraft, man bara gör.

Mina promenader sitter rätt bra nu, det krävs ingen tankekraft för att komma ut på promenad morgon, lunch och kväll. Nu vill jag komplettera med lite styrkeövningar för vrister, vader och fötter för att slippa värk i fötterna. Promenad och löpning sliter på musklerna, man måste bygga upp musklerna också.

Tanken är att jag direkt efter promenaden ska hämta mig en halvlitersflaska med vatten i kylen, stanna upp vid diskbänken och göra några tåhävningar och vristrullningar medan jag dricker vattnet. Varje gång jag kommer in efter en promenad. Varje gång.

Det går sådär, jag glömmer det ungefär hälften av gångerna. Men allt man övar på blir man bättre på, så till slut sitter väl även den vanan förhoppningsvis. Det tar ju typ fem minuter max, men jag tror att det gör stor nytta i längden.

Kram ?

Och vet du orsaken till hans drickande (hur det hela började)?
Av det jag läser hade jag lämnat om jag var du och förklarat att ni får utvärdera framtiden när han tagit sig ur sin negativa spiral.
Stort lycka till!

Helt rätt att fokusera på det positiva med nykterheten, då blir den nyktra resan mycket enklare.

Kram ?

Jag försov mig i morse. Klockradion gick igång som den skulle kl 06.00, men jag fortsatte sova i det högljudda babblandet fram till kl 06.45. Det händer inte ofta, men det är lika jobbigt varje gång det sker. Dottern ska lämnas kl 7. Hon mår inte bra av att stressas på morgonen. Ingen mår bra av att stressas, men allra minst hon med sin autism. Hon har liksom inte riktigt förmågan att skynda sig.

Så jag smsade hennes dagliga verksamhet om att vi blir sena, fick upp dottern och sa att vi behövde skynda oss lite, och sen lämnade jag henne 45 min senare än jag skulle. Sen struntade jag i morgonmötet på jobbet och tog min morgonpromenad som vanligt. Promenaden var viktigare än mötet.

Nu har jag öst järnet några timmar eftersom jag hade deadline mot lönekontoret vid lunchtid idag. Nu är jag klar och väldigt nöjd, och jag har redan fått positiv feedback från lönekontoret. Det känns bra att vara nykter, klartänkt och lite chill och inte jaga upp sig över skitsaker som försovningar.

Kram ?

Nä, hon har inte fått provsvar ännu. Det måste bero på att det är många som testar sig nu. Nu har dessutom båda mina barn blivit dåliga. Det hade verkligen varit bra om vi fick svar på om det är Corona eller inte.

Jag blir inte besviken på dig Varafrisk. Det är väl så att jag blir lite frustrerad och tycker det är så tråkigt att du inte får chansen att kunna må bra. Det blir ju så att jag jämför med hur jag hade det, och har sett så mycket hos dig under året som stämde i på mig innan det blev ännu värre. Jag vill inte att du ska hamna där.❤️ Jag hade de sista åren stora problem med magen, diverse ledbesvär, dålig sömn, ångest mm och allt försvann när jag blev nykter. Nu är ju alla olika och det kanske inte blir bra för dig om du blir nykter. Men jag önskar att du bestämmer dig för att testa, du kommer inte må sämre i alla fall.

Jag gillar inte heller att ha tråkigt, och det var min absolut största oro med att bli nykter. Att det skulle bli så tråkigt. Fel, fel och åter fel hade jag. Livet blev tvärtom underbart roligt för mig.?

I dag när alla andra i familjen är krassliga ska jag bosätta mig i källaren. Där finns alltid några nya skojiga projekt att ta tag i!

Ha det bra!