skrev Anonym26613 i Mot ljusare tider

Hej Soffi!
Jag siktar på 100 dagar och kan absolut förstå varför det skrämmer. Jag är i en situation där jag ibland överlever några minuter åt gången. Men varför jag väljer 100 dagar är enbart för de hälsoeffekterna jag vill åt. Redan efter en dag utan alkohol blir man bättre. Så varje stund nykter räknas. Men det finns vissa psykiska aspekter som inte kan uppnås utan ca 3 månader nykterhet. Jag har INGEN ANING om jag klarar mig över nästa helg ?? Även om jag skriver att jag ska vara utan 100 dagar. I mitt innersta så ser planer mycket likt ditt. Små steg framåt, ibland säkert bakåt, mot hälsosamt liv

???❤/ Mary


skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!

Som du skriver Mattan, så kändes mitt liv i bakrus..Jag var duktig och omtyckt på jobbet, gillade både arbetet och kollegorna..Fritiden handlade mer och mer om alkohol..Livet hade tappat sin mening utan A..Visst skrattade jag och kände mig glad..Men den skönaste känslan var när ruset kom upp i hjärnan och sinnena.Då spelade ingenting någon roll...Bakruset nästa dag var alltid en skam och skuld känsla..Vad hade jag gjort, sagt, och vad mer hade hänt? Den sista tiden var blackouterna vanligt förekommande..En titt i spegeln, och jag har sett lik i bättre form..Magen och ansiktet började bli fyllesvullna..Jag såg nästan gravid ut..Hade ofta dåligt samvete för mina barn, vuxna och mindre..Dom älskar mig, men detta var inte mitt bästa jag, snarare det sämsta....?.....Efter att min dotter kontaktat min chef, som hade samtal med mig, började jag min nyktra resa..?..Dag för dag förvandlades och förbättrades mitt liv..Jag trodde att jag hade ett hyfsat liv då, fast jag innerst inne förstod..Satan, vad glad jag är för att jag blev nykter..??..Aldrig mer att jag återvänder till träsket......De ska va gött å leva..Kram..?


skrev Kennie i Nu får det vara nog!

Glömde säga grattis till året Torn, det är en inspirerande resa du gjort! Apropå på det Miss_Lyckad skriver så håller jag med om att det finns en risk att många luras att tro att de ska klara måttligt drickande bara för att vissa andra gör det. Därför vill jag förtydliga mitt tidigare inlägg: Beroende mottagningen Riddargatan 1 framhåller att kontrollerat drickande verkligen inte fungerar för alla, och ofta rekommenderar de helnyktert och arbetar med återfallsprevention. Men i en del fall där beroendet inte gått så långt, kanske fortfarande ligger på riskbruksnivå och inte fullt utvecklat beroende, går det att hitta andra alternativ. Om man känner sig osäker på sin egen status så tycker jag att det är en bra idé att kontakta en beroendemottagning för bedömning och stöd.


skrev Allegra i En stund på jorden

Det är en jobbig dag, dag 4. Glädjen och förvåningen över att ha fixat 3 dagar övergår i tomhet. Känner jag. Usch.. ? /A


skrev Citrus i Dag 1

Idag skulle jag köpt en ny BiB (för att ”klara mig” fram till helgen) om jag inte slutat för fyra dagar sen. Det blir vars 100 kr in på kidsens sparkonto! Härligt ?


skrev Li-Lo i Mamma är alkis

Det är inte helt enkelt att förstå hur det här forumet fungerar!

Jag vill gärna berätta lite hur det har utvecklat sig. Då vi startade upp alkoholhjälpen valde vi att vara relativt regellösa och det visade sig vara en bra strategi. Användare har format forumet till en trygg och respektfull plats där fokus har blivit att dela med sig av erfarenheter och därmed i förlängningen kunna stötta varandra.

Att exempelvis du, Alkoholteraput, tänkte att det här var en plattform för behandling är inte så konstigt om en bara läser några inlägg och det märks att du vill väl. Det kan hända och händer att användare har professionella erfarenheter och besitter expertis inom området ”alkohol” samtidigt är det liksom inte det som visat sig vara det mest hjälpsamma här inne. Vi som arbetar här är alla utbildade och vi har en flik där vi svarar om någon användare vill ha ”professionella” råd eller svar. En kan alltid redigera sitt användarnamn om en skulle vilja, eller så hjälper vi till med det vid behov!

https://alkoholhjalpen.se/fraga

Det är bara att hör av sig till oss!

En del startar och använder trådar som "dagböcker" andra ställer mer generella frågor eller lyfter olika teman som rör alkohol. Om en användare använder sin tråd för att berätta sin egen historia eller ber om tips har det blivit kutym att andra användare visar respekt genom att tillföra egna tankar och erfarenheter genom jag-budskap. Ett tips, är att starta en egen tråd, kanske bara en då det är lättare för andra att följa och ge stöd, för att berätta vem en är och försöka sätta ord på sitt eget syfte att vara här.

Tack för lånet av tråd Vinis, fint att ha dig här!

Vänligen och hopp om en fin helg så här redan på en tisdag,

Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet


skrev Citrus i Mot ljusare tider

Hahaha! ??

Heja dig, Soffi!

Själv har jag sovit som en prinsessa i över åtta timmar, fast med torrbakfyllekänsla (bygger vidare på ditt nya ord) ff. Men går väl över! Inget sug efter A iaf ??


skrev nystart i Hur tar man upp drickandet på ett bra sätt? Det blev skilsmässa.....

Hur har det gått för dig? Hur var julen? Hoppas allt gått precis som du velat och att allt är bra.


skrev Sisyfos i Nu får det vara nog!

Grattis Torn till ditt år.
Angående Kontrollerat drickande eller inte så är jag inte heller lika svartvit, gillar också grått. Men det är klart att när AH började skriva här om att dra ner på drickandet genom att hälla i sig 4 stora Glas per helgkväll, då tänkte jag också att det var dömt att misslyckas, men man måste ju börja nånstans och jag tror att olika metoder kan fungera. Vi har olika dryckesmönster, har druckit av olika orsaker och med olika mål. Om man ska undvika riskdrickande är det högst 9 glas vin per vecka för kvinnor och högst 3 glas per gång. Och då är det nog inte tänkt att man ska hälla i sig alla tre på 30 minuter, utan under en kväll. Och det är små glas man pratar om. Det man undviker är berusningen och har man druckit för att uppnå just detta är det såklart meningslöst. Har ett glas alltid lett till jättefest så är det också svårare att dricka kontrollerat. Dricker man på känslor, på ensamhet eller för att sova finns bättre alternativ. Och många som planerar ”kontrollerat” drickande planerar ganska stora mängder, men även det fungerar kanske ibland (Kjell Olov Feldt) även om jag är skeptisk till deras mängder. Kort sagt, vi är olika och helnyktert är kanske lättare ibland, men jag tror att alternativa vägar också kan fungera när man är medveten om sina avsikter med drickandet.


skrev Mr_Chivas i Jag är medveten om mitt problem, men

Hej Cuff, bra jobbat! Du kan fixa det!
Verkligen spegelbild av en själv! En av anledningarna till att jag måste sluta dricka, eller iallafall lära mig att sällskapsdricka igen är att jag vet att mitt omdöme förändras när jag dricker. Inte till det bättre tyvärr. Detta är en ganska svår känsla att förmedla, men om vi tar ett exempel som att jag och dottern ska bada. Snabbt tar jag mig en eller två whisky för att "komma igång", eller slappna av. Samma gäller vid matlagning eller andra aktiviteter, aktiviteter som ofta går utanför arbetet.
Jag vet att mitt omdöme för vad som är vikigt snabbt förändras till, "tar det imorgon". Detta har ställt till det rejält för både mig och min familj. Min fru har sagt vid flertal tillfällen att jag dricker för mycket, men på ett fördömande sätt. Jag vet att innerst inne att hon har rätt, men hittar snabbt ett svar på det och pratar bort det som det "proffs" man blivit på att hitta ursäkter och anledningar.
En återkommande tanke jag har är hela tiden, "Nu ska jag hålla upp tills på fredag, sen FÅR jag faktiskt njuta av en whisky eller vad jag lägger händerna på, det är jag värd då!" Samtidigt så vet jag att jag känner mig piggare, mår bättre och framförallt mycket klarare i huvudet redan nu. Det känns som en evig kamp mellan det onda och goda hela tiden, oerhört jobbigt.
Men det som får mig att forsätta kampen är att gör det klart för mig att det finns fler fördelar med att inte dicka än det gör med.
Jag tror jag gick in på denna sajt för att erkänna för mig själv att jag har ett problem, ett problem jag är medveten om men behöver höra ifrån andra att jag inte är ensam i denna kamp.
Bara genom att skriva av mig känner jag mig redan starkare, starkare att ta mig igenom ytterliggare en dag.
Dagarna går bäst! Upptagen med firman, fullt upp så det snurrar i huvudet. Jag vet inte hur många gånger jag sagt att nu måste jag ha en öl eller två, bara för att få släppa jobbet ett tag. Efter ölen så har jag släppt jobbet tillsammans med en massa andra saker som jag i normala fall utan alkohol hade prioriterat som viktigt!

Nu kämpar vi på Cuff!
Ser fram emot att höra ifrån dig!


skrev Andrahalvlek i Nykter men inte lycklig - vad gör jag fel...?

Det är något som vissa kan få, då drar det positiva med nykterheten ut på tiden rejält. Det finns en man som heter Birging tror som föreläser om det på youtube.

Läs på sidan 9 här också: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:507658/FULLTEXT03

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Då ska jag ha en sån där smal diskmaskin, nu får jag inte plats med någon diskmaskin alls. Visst är det tur att det är anonymt, snacka om smutsig byk som vi döljer i våra hem. Just nu hade jag inte velat ha spontana gäster ?

Snart är disken från helvetet ett minne blott, men först ska jag ut i skogen och promenera och grilla korv. Viktigast först!

Kram ?


skrev Citadell i Styrkan i en socialanmälan

HI.
Backen123.
Jag trodde på en fortsatt relation men missbruk och manipulation och lögner fortsatte. Likaså konstant otrohet. Gav relationen tre omstarter. Han nappade inte på någon av dem. Ingen kan axla bådas ansvar och omöjligt att fortsätta leva efter en vision som bara en har, den andre säger sig ha det men hade det inte.


skrev Vinis i Mamma är alkis

Oj så många kommentarer! Tack för att ni stöttar! Jag tog inte alls illa upp av någon här inne utan bara på ett positivt sätt att ni vill hjälpa mig!
Still och storm jag tar gärna följe med dig! Va duktig du är som klarat 12 dagar! Ska in och titta på din tråd sedan också. Va hittar jag AAs zoom möten alltså vilka tider? Var inne på hemsidan men hittade inte. Jag kanske är blind ?. För mig så tar det emot att ta hjälp. Jag är uppfostrad att man ska klara sig själv. Det tar emot att söka hjälp via AA eller nervöst också samtidigt som jag vet att jag behöver. Skönt att kunna sitta med och vara anonym. Jag blir så trött på mig själv jag säger till andra att söka hjälp men fasaden är så viktig för mig. Utåt sett så har jag ju inga ”problem”.
Min man vet om det fastän att jag försöker smyga med att jag dricker. Känner mig värdelös men ska kämpa! Och idag ska jag inte dricka någon alkohol.


skrev Soffi i Dags att kliva ut ur mörkret

För att du röt ifrån mot Alkohloteraput. Jag har själv inte "blivit drabbad", men känt stort obehag när jag läst vad hen skrivit till andra.

Bra!


skrev den nya användaren DNA i Mamma är alkis

...att det är bäst att jag svarar dig här Sisyfos, i Vinis tråd, då efter det du har skrivit vill jag förtydliga att meningen med det jag skrev är så lång det går ifrån att på något sätt attackera Vinis. Tråkig att det upplevs så ? då jag ALDRIG känner ett behov att attackera nån som har alkoholproblem eller problem som alkoholen skapade. Jag är verkligen verkligen ledsen att det blev så ☹️
Meningen med det jag skrev är inget annat än att det är helt okej att gråta, för gråtandet är det bästa , och naturliga, sättet att hantera känslor. Mycket bättre än det onaturliga, nämligen med hjälp av alkohol. Men samtidigt ville jag skapa en ”tankeverksamhet ”hos trådskaparen om vad hon tänker göra för komma åt det riktiga problemet. Så att samma situation inte uppstår i framtiden. Jag hoppades faktiskt att tråden kommer luta sig åt att ge Vinis tips om möjligheter och liknande ifall hon inte själv kan komma på vad man kan göra.
Men nu efteråt, och efter det du skrev, så tycker även jag att jag bör skriva mer än jag gjorde, tydligare liksom. Absolut vill jag inte ”anklaga” eller ”skrämma bort folk” när jag skriver, och verkligen tar till mig din kritik. Kommer tänka till nästa gång, det lovar jag ?. Bland annat därför att, att vara nykter handlar inte bara om att inte dricka. Det handlar även om att kunna ta kritik, speciell om den som ger det menar att vara konstruktivt .Och så tror jag att du menar Sisyfos.

Slutligen , ber verkligen om ursäkt att det jag skrev upplevdes på det sättet av dig och säkert flera men återigen det absolut inte var meningen.

Vinis, förlåt mig om du också upplevde det på det sättet och för även jag ”kapade” din tråd för att förklara mig.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att din situation blir bättre och du hittar en väg till att lösa din problem. ❤️

Angående min nick så ja, jag kan nu efter några dagar som medlem förstå att det kanske inte blev det ”bästa valet” men när jag öppnade konto för några dagar så tänkte jag inte alls på att det kan upplevas ”negativt”. Jag alltså trodde att det finns flera alkoholterapeuter som finns här. Vill även försäkra dig, och andra som läser detta, att jag med tanke på min nick eller yrke absolut inte känner mig ”bättre” än andra. Inte heller på grund av hur länge är jag nykter. Det ända som skiljer mig från andra är det bara det första glaset..


skrev MariaLeo i Alkoholisten svarar.

Ska man gå tillbaka till den man älskar (alkoholisten) efter lovord att han kommer sluta vara elak på fyllan efter bara ett par veckor sedan han lämnade mig? Ska man tro på hans trovärdiga lovord eller ska man bara se till faktan: om ingen handling utförts för att bli nykter är ord endast ord?

Jag är så medberoende till honom och vet nånstans att det kommer inte bli värre, snarare sämre , att gå tillbaka men han försöker övertala mig genom att säga att ”du var inte heller perfekt” , ”jag kan bli nykter bara jag har dig”.
Jag har också två små barn (som inte är hans) som jag måste ta hänsyn till.


skrev Charlie70 i Första dagen

Måste bara skriva en rad om den förundran jag känner just nu. Från att ha STARKT sug VARJE sekund i en veckas tid till att endast bli sugen efter maten, till kaffet och liknande över en natt. Märkligt tycker jag. Men väldigt skönt så klart. Samma med huvudvärken. Den gör sig påmind men inte på det tortyrliknande sätt som var förra veckan. Nu är det inte värre än att jag kan leva med den.

Känner du dig OK i dag Vjlo? Tänker på dig. Känns inte bra med ditt dipp. Hoppas verkligen det var tillfälligt och inget annat.

Kram!


skrev Soffi i Mot ljusare tider

Självklart får du sno min affärsplan, vi jobbar ju med samma projekt :-)

Nu har jag försökt att sova någon timma till, klämt i mig ytterligare en frukost och en Ipren samt tagit en dusch.
Idag är alla medel tillåtna.
Äter i princip aldrig värktabletter, det stod utg dat 2019 på asken...
Och dubbla frukostar kommer att sabba figuren ytterligare...
Dusch före träning när man måste duscha efter också = torr hud...
Men vad f*n, jag är iaf nykter och jag tycker nog att det hjälpte en aning.

Läser igenom min affärsplan igen.
Jo, så får det bli.
Att må långsiktigt bra är en starkare drivkraft för mig än "bara" vara nykter, iaf om man hamnar i att vara nykter på vita knogar. Att må långsiktigt bra utesluter ju dessutom bruk av alkohol.

Ska tvinga mig ut för att träna nu, en liten stund måste jag orka för att må bättre på sikt.

Idag är valet lätt. Nykter såklart!
...även om A surrar om att en flaska vin ikväll skulle ge en frist ifrån det här hemska måendet...
Hon är helt ifrån vettet! Som att jag skulle vilja uppleva de första dagarna ännu en gång?
NEJ TACK!


skrev Sattva i Dags att kliva ut ur mörkret

Hej!
Har hållit mig borta från att skriva på forumet just för att jag kände mig attackerad när jag skrev om mina barn. Sedan dess har jag skrivit mycket lite, och känt mig hämmad att skriva ur mitt hjärta. Jag förstår att folk vill väl, men jag kände mig som sagt attackerad när samma svaghet (mina barn) togs upp igen o igen, som jag kände det.
Tack att du lyfter detta, att man faktiskt kan bli avskräckt o inte våga skriva om vad som helst.


skrev Adde i Andra halvlek har inletts

liten hemlis här ang diskning.......Jag har en diskmaskin och det tar ca 2 veckor att fylla den :-O
Sen kör jag igång den.
MEN.....det är ju ingen som plockar ur den :-O
Så då lägger jag den nya disken i diskhon istället :-P
Jag har nog för mycket porslin ????
Tur att det är anonymt här !!


skrev TappadIgen i Nykter men inte lycklig - vad gör jag fel...?

Jag har väl en del av alkoholromantikern kvar i mig på det sättet att jag vet att det där perfekta ruset är något jag inte kan förneka är något av det bästa. Problemet med det är att det av naturen flyktigt och med tiden blev det allt mer flyktigt och försöken att uppnå detta stadium blev allt mer tafatta och meningslösa.

Jo, jag håller på med mindfullness. Jag kunde också njuta av alldagliga saker innan och jag började trots allt med meditation medan jag ännu inte lagt alkoholen på hyllan. Så visst uppskattade jag saker även när jag inte var nykter. Jag tycker ju om att promenera, t.ex. Dock känner jag att en varaktig lycka inte allena kan byggas på något som är så flyktigt. Lyckan kommer ju inte från promenaden i sig utan från att vara närvarande i promenaden.

Det är väl som när man försöker uppnå vissa mål i livet. Landa ett jobb, ta studenten, springa ett maraton eller vad det nu kan vara. Visst är man lycklig när man uppnår det, men även den lyckan är flyktig. Sen sätter man upp ett nytt mål. Det är ju inget fel med det i sig, men man kan ju inte basera sin lycka endast på dessa uppnådda mål. Livet kan ju inte bara bli en transportsträcka mellan de olika målen och sen korta stunder av lycka när man väl uppnår dem.

Så blev det väl med alkoholens flyktiga ruslycka. För mig blev livet till stor del en transportsträcka emellan och även när jag började känna att ruslyckan i sig blev allt flyktigare så fortsatte den jakten. Då, upplever jag, att jag inte var fullt kapabel att vara närvarande i nuet. Inte under de stunder jag väntade på nästa rus och speciellt inte då jag återigen missat målet och tagit mig förbi de lyckliga russtadiet.


skrev Adde i Mamma är alkis

till forumet Vinis !

Fortsätt skriv här för det hjälper så mycket mer än man kan tro ! Släpp ut alla skamkänslor och ta en dag i taget.
Du har tagit ett stort steg nu och det är ett viktigt steg för dig, att be om hjälp är bland det svåraste man kan göra.
Jag tror, kommer inte riktigt ihåg, att mina barn var ungefär i din sons ålder när jag gick in i den "riktiga" delen av mitt alkisliv. Jag har missat en stor del av deras uppväxt trots att vi bodde under samma tak. Det kan jag aldrig ta igen. Men det är som det är och idag är jag med på alla sätt jag kan. Jag kan inte göra något ogjort .

Kram !