Senaste kommentarerna i forumet

Väldigt positivt att du klarade av den prövningen! Måste känts extra härligt att vakna nästa morgon och veta att du vaknade måendes så bra på grund av din insats med att stå emot.

Det finns väl de som har gått från problemdrickande till normalt drickande. Det beror säkert mycket på hur ens grundproblem ser ut också. Du kan väl ta dina 100 dagar du har bestämt dig för nu och sen när du börjar närma dig de 100 kan du kanske omutvärdera hur du känner då? Kanske vill du testa att dricka normalt för att se om du klarar av det. Då skulle du ju kanske kunna ha en plan att sätta i verket om något går snett så att det inte spårar ur.

Men ta de 100 dagarna först så får du se hur du känner då.

Ja den där uppstyrda grejen att dricka färre glas som bara gav en besvikelse över mig själv och ett inre anklagande. Så mycket skönare livet känns när inte tankarna behöver röra sig vid de där jobbiga områdena. Ikväll mår jag bra och önskar dig detsamma.kram

Idag har jag varit nykter i 15 dagar. Känns som en kort stund likväl som en evighet. Stod emot nyåret fast min bror köpt en vinflaska som stod på bordet hela kvällen. De va min första prövning socialt. Kände hopp på natten när jag somnade och kunde köra bil dagen efter närmast ville. Har bestämt mig nu att jag ska vara nykter i 100 dagar. Hejja! De längsta jag gått är 3 veckor ( förutom graviditet) känns som man blir en smula starka ju längre de går... någonstans k mig en min förhoppning att jag ska klarar av någon gång i livet att dricka normalt som de så fint kallas. Är det någon som klara av det? Om man hela sitt liv varit en problem drickande / riskruk? Har MÅNGA OCH MYCKET funderingar på alkohol. Dock mår jag jättebra av att inte dricka just nu ..

Började skriva här på forumet mer regelbundet för snart ett år sedan i februari...hade startat några trådar före det men upplevde inte att jag fick så mycket respons så därför startade jag "Varafrisk" och "När kommer dag två?".
Började sommaren 2019 att skriva i programmet och även med rådgivare men som sagt var under snart ett år ...mer eller mindre har jag skrivit i denna tråd "När kommer dag två?".

Jag har långt ifrån läst alla trådar...endast ett fåtal...men det är få som jag möter här på forumet som är där jag är. De flesta börjar skriva när de har haft några nyktra dagar...och har de tur så möter man likasinnade så fortsätter man att skriva...eller annars försvinner man...jag har hängt i. Berättade för min man nu ikväll hur jag känner kring detta för jag tänker att det finns ett stort behov av bekräftelse för mig....minns att jag pratade även med min rådgivare om detta...att vad betyder forumet för mig? Är det bekräftelse??

Som jag skrivit så många gånger så skulle jag önska att jag kunde dricka kontrollerat men vet att det inte fungerar så pga psykisk och fysisk hälsa så har det handlat om att få till nyktra dagar..att bli nykter vilket jag inte har lyckats så bra med hittills. Och jag tänker att jag skulle kunna läsa massvis av böcker, lyssna på poddar osv osv...men det är inte där jag är nu...för det handlar inte om att jag inte förstår, fattar..osv osv vad alkoholen gör med mig...men jag får helt enkelt inte till det...och jag har bett om antabus vilket jag tänker skulle kunna vara en hjälp för mig men få inte heller det. Så..det är inte så enkelt....

Å jag vet...att här på forumet finns det mycket kunskap, mycket värme, mycket erfarenhet...men jag har hamnat i något mellanrum...och jag söker så mycket bekräftelse...och just nu kanske jag inte får det jag söker...kanske får jag det om jag klarar av att ha fler nyktra dagar...så jag tänker att jag ska pausa forumet ..jag har skrivit det förr men mitt behov av bekräftelse har gjort att jag har sökt mig tillbaka...men jag inser att jag blir så låst vid forumet...men likväl..så hjälper det inte mig på det viset jag skulle önska.eller hur skulle forumet hjälpa mig om jag inte själv är där?!?!?

Det är precis som med Viktväktarna...har jag gått ner?!?!? Nej...jag måste göra någon form av förändring...tänka till...fokusera på en sak...en tanke som jag har är motion. Och...som sagt var...jag har inte gett upp ...det är nykterhet som är mitt fokus...men så förbannat svårt att komma dit!!!

Stor kram till er alla:)

Så fanrastiskt att massa okända människor bryr sig och det känns verkligen äkta. Tack det är så oehört värdefullt.❤

Idag kände jag mig faktiskt ganska sugen på alkohol. Bra att vi inte har någon öppnad flaska stående någonstans, för då hade det varit svårt att motstå, men det gick bra idag. Jag vill verkligen klara en månad (minst).

Hej och grattis till dina 11 dagar! Jag är på dag 4 ??

Så ärligt och målande du skriver. Och så modigt att berätta om ditt första AA. Tror du sänkt tröskeln för många!

Idag är vi nyktra ??❤ / Mary

Min man var nykter i ca 2 månader under 2020. Han valde att endast ta antabus och besöka Maria här i Stockholm. Jac började att se beteende hos honom igen i november som tydde på att han drack igen. Sen har det fortsatt och han har druckit några gånger i veckan sedan dess. Han säger fortfarande att han vill bli nykter och börja med behandling men ...
Man blir galen av att hela tiden va på spaning efter tecken och att hela tiden gå med en oro.
?

1 ÅR och 8 Dagar idag..?Om jag inte räknat fel..Superbra jobbat..???..Hoppas du känner stolthet och glädje..Kram..?

Värmer med hejarop ☺️ Klarat dag 3 idag.

Berättar en annan dag. Så trött idag, så ska ta en kopp te och titta på en serie innan sängen kallar.

Ha en fin kväll! Kram

Jac tycker att du är så stark! Att du tog steget och gick! Jag själv skulle behöva sticka eller i alla fall slänga ut honom men ekonomin stoppar mig då jag inte klarar av hyran själv med min inkomst.Även det att jag har två barn vilket gör att det är oundvikligt att sociala blir inkopplat om jag går och söker hjälp hos läkare. Jag har själv tänkt att det kanske är det ända sättet att få hjälp på. Men jag blir trött av bara känslan av att behöva gå på möten, ledsen av att behöva ha människor som kontrollerar mitt sätt att ta hand om mina finaste. Som du säger varför ska vi straffas för det våra män gör?Min man säger att han ska skaffa hjälp hela tiden men alkoholen bestämmer. Jag känner igen mig i känslan av stress och att man går sönder mer och mer.
Heja dig och jag hoppas så att du mår bättre snart och att du kanske kan få tillbaka ditt boende tidigare. Kram på dig

”Jag är som ett pussel där bitarna plötsligt börjar passa ihop och bilda mig. Den jag är ämnad att vara. Kanske mitt riktiga jag som inte funnits på många år.”

Otroligt fint beskrivet. Plötsligt passar de olika bitarna ihop som de ska ? Och man kan inte läsa sig till hur förändringen känns, man måste verkligen uppleva den. Med alla sinnen.

Kram ?

Jag ska knacka på dörren på beroendecentrum efter jobbet imorgon.

"Helt ärligt så vill jag egentligen inte sluta helt, men inser samtidigt att det förmodligen är det jag måste göra."

Även om det alltid är bättre när man känner en ärligt vilja att sluta så är det inte alltid så i början.
Ett / en "jag känner att jag måste" är ändå mycket bättre än ett / en "jag vill inte sluta, behöver inte sluta, skiter i att sluta..."

Man måste liksom börja nånstans, varför inte med ett "jag måste..." förhoppningsvis utvecklar det sig till "jag vill sluta..." - det är det jag önskar dig.

Tack, jag mår bra. Tack för att du frågar <3

Livsgnistan har återvänt nu, så det var nog inte medikamentets fel, utan en vanlig tråkig abstinens ?

Klokt att pressa på med prommenader, försöker själv gå två till tre ggr per dag, och få ihop strax över 10 000 steg (varierar).

Jag längtar verkligen till dagen då jag inte ska käka den här champixen längre. Och må någolunda, eller bra, utan att behöva den som stödkrycka!

Bara veckor dit....

Jag ser ljuset! :-)

Jag behöver verkligen höra detta. Jag vill ju mina barns bästa och det är nog så. Eller jag vet ju innerst inne att jag måste bryta med honom. Detta är ingen uppväxt som jag vill att mina barn ska få. Men så svårt då jag hela tiden hoppas på att han ska klara av att bli nykter. Denna besvikelse tär på mig och jag känner mig så trasig. Men mina barn ska inte behöva må som jag gör. Tack!

......att jag inte känner dig är ändå hundraprocent säker att du kan sluta.... för om andra kan så varför ska inte du kunna?
Att hitta ny strategier som kan hjälpa med att inte svänga till systemet kan vara första steget. Om systemet ligger vänster om arbetet när du går hem så gå kanske till häger när du slutar jobba?
Eller kan du kanske prata med nån på jobbet som du känner förtroende för och be om att få hjälp att inte gå ditt. Alltså att din arbetskollega är med dig när du slutar jobba och sånt?

Jag vet inte hur din situation ser ut, det vet du bäst om men fundera kring olika strategier som kan vara till hjälp. Det finns alltid nåt man kan göra för att hjälpa sig själv med att sluta kröka, tro mig, jag vet...

Välkommen hitt <3

Kollade på det..Du har fått 23❤️! Det måste vara rekord? Jättekul för dig..Grattis..???

Har läst i din tråd och har väl inte så mycket råd att komma med, behövs antagligen inte heller, men jag ville sända dig en kram såhär på håll! Jag har tänkt mycket på din situation och förstår hur jobbigt du måste ha det. Du är inte ensam, vi är många som finns här som stöd om du vill ha oss i ditt liv. Låter härligt med din egen lilla stad och en värld där allt är annorlunda, unna dig den tankevilan!

Vi får göra detta tillsammans ?❤? det kommer att gå ska du se

Tack Charlie?Tack Mary Poppins ? jag tror banne mig ni sände lite kraft till mig???
Jag trodde jag skulle svaja iväg igen idag men tack och lov så kom aldrig suget!?
Tänkte mycket på dig Mary Poppins, det är så mycket roligare att få dela sina vita dagar med någon bredvid sig så ja tack, håller gärna din hand och travar vidare? ett steg i taget, en dag i sänder!
Kram ???

Jag tror inte det hjälper dig så mycket just nu. Det är viktigt att ta hand om beroendet först. Först efter en längre tids nykterhet vet man hur man egentligen mår. Så även om det är smärtsamt att inte få direkt hjälp från en psykiatrisk mottagning så är rådet nog helt relevant.
Har du kommit i kontakt med någon beroendemottagning? Kanske kan de hjälpa dig??

Kämpa på och var inte ensam med dina tankar ❤??

Mycket bra att skriva och läsa här på Forumet..Det finns mycket igenkänning och goda råd som är användbara..En dag i taget, är bra. ..??

Här också dag 4. Har inte tränat på länge, men hoppas på att få komma igång snart igen.
Tänk inte onsdagen som röd dag. Tänk det som en vilodag som vi behöver eftersom våra kroppar jobbar så hårt med att rensa bort giftet. Inte ska vi väl hälla i oss mer nu när vi kommit så här långt ??❤?

Nu är dag 4 snart över. Jag har inget sug och jag tror knappast att det kommer ikväll. Idag var jag ute och sprang en längre sträcka. När jag tar ut mig rejält vid träning så släpper suget och håller sig borta många timmar. Det är ju bara det att man vill inte gärna träna varje dag. Känner mig mycket klarare i huvudet idag men är fortfarande nedstämd. Det är röd dag på onsdag vilket innebär en ledig dag. Imorgon är alltså en extra farlig dag. Då kommer tankarna om att det inte är så farligt. Att jag är ledig dagen efter. Eller så ringer en vän och vill ses över ett glas vin. Men NEJ! På onsdag ska jag upp tidigt dricka mitt älskade kaffe och träna ?