Senaste kommentarerna i forumet

Charlie70 - har du fått några tips o råd från sjukvården? vad säger de?

Stort Grattis t dina två månader???

Kram?

Håll ut!

För mig har det kännts som sömnen varit mest störd de första 3-4-5 dagarna efter "dosförändring", och du har ju slängt hela dosan åt skogen, visst har du slutat med upptrappningen, och är på "full nivå", eller är det fortfarande upptrappning?

För mig har det det känns som det tar ca 2 veckor att stabilisera mig mellan varje steg, hittils i alla fall. När dosen champix gick upp, så var sömnen märkbart rubbad, svårt sova på nätterna, innan kroppen vande sig, nu när jag engagrerat mig ett par veckor att fasa bort o ta bort nikotinpiller/spray har det mest handlat om att huvudvärk och trötthet varit jobbig. Förutom de två senaste nätterna när jag vaknat väldigt tidigt (2-3-tiden.....) Det skyller jag delvis på snöovädret som yr utanför fönstret.

Solly, lite rörligt skrivet kanske

Så här. Enligt standardförfarandet på Champix så är det först en 4 veckors upptrapningsförpackning (den du har nu), sedan en 8-veckors förpackning (inte lika rolig förpackning utan bara vanliga tabletter på flak), sen slutar man vanligen tvärt. tvärtnit, klipp.

Men sköterskan sa att hon brukar rekommendera en omvänd upptrappningsförpackning efteråt, som utfasning.

Jag har själv läst andra som i smyg eller på eget initiativ fasat ut med hjälp av de tabletter som ingår i de 8:a veckorna.

Det där med rätt papper i rätt kuvert kan vara riktigt svårt ? Tur att du vet vad det beror på!

Kram ?

Ja, just nu känns det bara toppen!
Visst tänker jag på alkohol och har sug då och då men fördelarna med nykterhet väger trippel så tungt än att ta det där första glaset.

Självklart gör vi det!

This naked mind med Annie Grace finns som podd, och Beroendepodden är också bra. Närvaropodden gillar jag också, det är steg 2 i nykterhetsarbetet. Vara här och nu, nu, nu. Acceptera det som är okej, okej, okej. Nyttigt som fan.

Kram ?

Du verkar gå från klarhet till klarhet, jag är riktigt glad för din skull!

Kram ?

Nu kör vi på tillsammans ?

Du tappra människa är värd alla styrkekramar i världen idag tror jag. Julen är över nu - och du klarade dig med endast lite glögg och likör. Svinbra gjort! Dina barns pappa får skämmas för sina egna brister, det ligger inte på dig någonstans.

Tårarna kommer tids nog, för mig var musik en hjälp. Jag spelade ”vår låt” och sen kunde jag börja gråta floder. Över att det blev som det blev, och inte alls som jag hade tänkt mig. I vårt fall var det ”bara” en separation utan underliggande missbruk, men fy fan vad tufft det var ändå.

Kram ?

Har också hört att återfall ska tillhöra sjukdomen. Om jag skulle råka ta ett återfall skulle det kännas som ett enormt svek inte bara mot mig själv utan också mot mina barn och min sambo. Det är ju dom enda jag berättat för. Och er här på forumet förstås.
Just nu känns det väldigt avlägset att dricka, men jag vet att jag måste vara på min vakt.

Firar 2 månader idag! Känns toppen!
Har lyssnat genom alla bra poddar nu om alkohol. Alkispodden, En dag i taget och 2 fyllon och en sanning.
Finns det någon mer bra som ni kan tipsa om?
Lyssnar just nu på boken: Jag som var så rolig att dricka med. Få börja om hela tiden för jag somnar som en stock efter typ 5 min. Men den verkar bra. Tipsa gärna om ljudböcker på Storytel. Suger i mig som en svamp.
En gång svamp alltid svamp ?

Jag försöker själv nu efter dag 3 införa en ny daglig rutin i form av yoga 30 min samma tid som jag normalt brukar ta första glaset. Kändes mycket bra igår och jag kommer att göra detsamma idag.
Så roligt att läsa om dina positiva känslor just nu, blir inspiration för oss andra. Det kan ibland vara så sjukt tungt, med alla andra utmaningar i livet som pågår som vanligt. Men just idag känner jag mig också stark och energifylld, vi kör på så nu eller hur?

Förstod inte riktigt det där med utfasningen av pillren. Ska de fasas ut eller tar vi samma mängd och sedan klipper från en dag till en annan? Eller menar du att det är nikotinet som fasas ut? Du är min källa till kunskap inom detta område Vjlo så jag hoppas mina frågor är OK!!!

Idag känner jag mig mer utvilad än på länge trots att jag haft väldigt svårt att somna under flera nätter. Men jag har en mer hoppfull känsla i kroppen idag trots att jag ska jobba (eller tack vare?). Idag kommer eldprovet, när jag slutar jobba brukar jag numer som hemmajobbare se fram emot ett glas vin och fortsätta sitta och knacka med andra grejer på privata datorn under kvällen. Men idag ser jag fram emot ett yoga pass, det är så härligt. Yogade varje dag under två år men slutade av någon anledning, så fort jag ställer mig på yogamattan känner jag hur mycket jag njuter av det. Så varför inte göra det efter jobbet som avrundning på dagen?
Har nu definitivt bestämt mig för ett nyktert nyår. Mitt första i mitt vuxna liv bortsett från under mina graviditeter. En orsak att jag verkligen trivs med drickandet på just nyår är att jag är löjligt rädd för fyrverkerier... Men det får gå i år, håller mig inomhus och ska inte på någon fest. Men däremot ska jag ha bil med till min särbo (litet trix för motivationen) då min dotter har några kompisar över i min lägenhet och jag ska åka hem efter 12-slaget.

Det har ju varit jättemycket för dig under lång tid ni Se klart! Inte konstigt tårarna kommer. Jag hoppas verkligen att du får vila de närmsta dagarna och inte behöver vara matmor på nyårsafton igen? Ta du din Prade och slappna av. Fyll på med te och kaffe däremellan.

Kram!

Jag har alltid försökt ta bort det jobbiga, smärtan med både alkohol, småätande eller annat som lindrar för stunden. Men jag inser nu att bästa är nog att låta smärtan komma, kanske till och med ett bra sätt att samla ny kraft istället för att sminka över den lite och låta den ligga och pyra under ytan år ut och år in. Tack för dina uppmuntrande ord Kennie, det behöver jag höra <3

Dag 5 o 6 avklarade.Dag 7 på intågande.
Huvudvärken har minskat och längden på mina promenader ökar.
Allt känns positivt så här långt.
Allt fokus ligger nu på att inte ta ”första glaset”så tankar på kost och diet får vänta lite.Har dock ökat på frukt konsumtionen och skippat barkisen till förmån för rågbrödet.
Skönt att vara långledig så man kan fokusera på det som är viktigast i livet just nu.Att skippa alkoholen.
Kämpa på allihopa!
M.v.h Anders.

Kan du inte berätta lite om hur det var för dig? Om du kommer ihåg? Och kanske lite om de vinster du känner i dag? Jag behöver pepp här känner jag. Nej, det sociala trycket är ju lika med noll när det gäller snus. För min del nästan tvärtom. Har genom åren fått lite blickar och gliringar på jobbet. Inte alla tycker det är fräscht med snus (kan bara hålla med).

Förutom att jag är arg är jag yr och frusen. Däremellan är jag het som en kamin. Var inne på jobbet igår för att göra en insats några timmar. Bl.a. skulle jag ta två kopior på ett fyrasidigt dokument. Kopiorna skulle jag lägga i två kuvert och skickas, originalet skulle jag behålla behålla. Hade inte ett rätt. Fick sprätta upp kuverten. Satt och vände och vred på papperen men fick inte ihop det. Alla papper fick följa med hem igen så får jag hoppas jag kan reda ut denna extremt enkla övning i dag i stället...

I början (ett par dagar typ) fick jag myrkryp av Champixen och fick då ta hjälp av sömntabletter. Sedan har jag sovit som en stock. Drömt har jag gjort, precis som du Vjlo! Konstiga drömmar och ovanligt för mig att drömma öht. Nu sedan jag slutat med nikotin helt har jag fått problem att somna igen. Kan ev. också bero på att jag har en jullovsfirande 15-åring hemma som gärna gejmar på kvällarna tillsammans med sina kompisar. Vi är nog många här som vet hur det kan låta :D. Det tillsammans med myrkryp efter 20 000 steg gjorde att det fick bli en sömntablett till slut. Då hade jag somnat och vaknat ett par gånger och kände att det inte var hållbart längre.

Dag fyra i dag som helt nikotinfri då...

Kram!

För mig är det enda sättet, att gå in för saker seriöst. Det är därför jag fortfarande är singel, de karlar som råkat komma i min väg blir livrädda ? På samma sätt går jag in för mitt jobb seriöst, och det är förstås jättebra. För jobbet mest, men även för mig själv. Jag behöver både lite puls och utmaning som drivkrafter i jobbet. MEN, och det är ett stort MEN, jobbet får inte sluka allt mitt engagemang. Nu är det min tur att håva in lite vinster av engagemanget också!

Jag måste också komma över att vägen inte är spikrak. Natten har varit stökig med lite för mycket jobbtankar. Inte så konstigt eftersom jag just nu går in och ersätter en väldigt duktig medarbetare, som jag har gett julledigt. Hon behövde verkligen vara ledig. Det vore konstigt om jag ens halvvägs fyllde hennes kostym om man säger så.

Men det handlar om tre jobbdagarna. Tre dagar. Som jag öser järnet - och det blir sannolikt långa dagar, men sen är jag ledig hela sju dagar. Mmm. Det ser jag fram emot.

På tal om att vägen inte är spikrak så försov jag mig efter en stökig natt. Klockradion stod och brölade i 40 min innan jag behagade att masa mig ur sängen. Så det blev ingen morgonpromenad idag, men det är inte kört för det! Jag hinner med en lunchpromenad, och kanske en gå-hem-från-jobbet-runda. Och de dagar jag inte hinner/orkar med det heller är det inte kört. Nya tag igen nästa dag.

Samma sak som vi gång på gång skriver till dem som tar återfall under nykterheten. På att igen bara, redan nästa dag. Jag skriver ner det för att det är viktigt för mig att påminna mig. Väldigt viktigt.

Kram ?

Jag behöver verkligen en kram, så jag tog en :)
Gråta är också något som jag skulle behöva.
Att bryta ihop ordentligt och sedan få sova, det är det enda jag önskar mig just nu, lever i ett limbo.
Visserligen ett nyktert limbo, men ändå.
Dina inlägg ger mig mycket, igenkänning i många delar och tröst.
Kram

En nykter jul, om än inte fullständigt helvit. Några klunkar av överraskningsglögg på långritt och en liten äcklig likör som min mamma bjöd på fick slinka ner. Jag är en sann people pleaser, något att jobba på framöver.

Julen har i övrigt varit ett helvete. Har fixat i veckor för att få till en riktigt fin jul trots omständigheterna. Allt det yttre var på plats. Mannen hade lovat nykterhet, men han snedtände mot mig på lillejulafton (troligen i abstinens, han var tydligt skakig) och terroriserade mig sedan med extremt elaka sms hela natten. Fullständigt vidrigt. Urladdning på julafton. Jag hade kört många mil för att hämta vår äldsta älskade svajiga unge dagen innan, hen ville åka hem igen. Smärtan i min yngstas ögon var olidlig. Sedan låg mannen i sin stuga i fosterställning resten av dagarna. Nykter (tror jag) men med offerkoftan som tvångströja. Orkar inte skriva mer om det, samtidigt som det gör fruktansvärt ont så känner jag mig helt tom. Sover knappast något alls.

Ingen alkohol hemma och stängt på systemet – det blev nog min räddning under den hemska julhelgen.
Båda barnen stannade hos mig till slut, och vi fick trots allt några fina stunder tillsammans, men inuti mig finns en ständig förtvivlan över att det blev som det blev. Hur kan jag ha valt en sådan pappa åt mina barn? Varför lämnade jag inte honom långt tidigare? Känner sådan skuld och maktlöshet.

Ber till högre makter om styrka, sömn och att krampen i själen släpper så att jag finge få gråta ut. Är tacksam över min nykterhet, ett viktigt ljus i detta mörker.

Hej, min man och jag har varit tillsammans i 23 år. De senaste 12 åren (minst) har jag flertalet gånger hittat vinflaskor/boxar gömda, har sett att spritflaskor som vi har hemma tömmas utan att han tagit en enda drink när jag varit med. Jag har flera gånger konfronterat honom och senaste gången var för några månader sedan. Och han lovade återigen att inte smyga. Men i går hittade jag återigen en tom vinflaska. Jag konfronterade och han medgav att han behöver hjälp. Bra tänkte jag, han vill gå i samtal och verkligen få hjälp. Men nej, han vill ha min hjälp. Och jag ska vara ärlig, jag tror inte att jag kan hjälpa honom mer (det räcker inte) och jag orkar inte med det heller tror jag. Vad ska jag göra för att få honom att söka hjälp? Mvh ledsen fru

Kära Se Klart.❤️ Jag har ju kunnat läsa mellan raderna att det är något som skavt eller vad man ska säga, den senaste tiden. En saknad av ” något” för att kunna koppla av på riktigt. Jag tror inte det är alkoholen som du saknar, utan en viss känsla av välbefinnande. Det har nog varit för mycket av jobbiga saker för dig den här hösten. Din pappa, ditt jobb, renovering av köket och för lite egentid. Mörk årstid och Corona på det. Sådant sliter på en.

Om jag inte kan koppla av här hemma så tar jag en tur med bilen ut till något ödsligt ställe vid en sjö eller en gammal skog. Promenerar, rensar tankarna och tar in lugnet i ett par timmar. Det funkar alltid.

Kanske kan vara värt att prova.

Kram ?

Du är för go med ditt ”all in”? I stället för att ta en morot i stället för en chokladbit så ska det vara 4 morötter och några rödbetor i ett svep.? Det blir säkert bra det här, det är ju kul att gå in riktigt seriöst för saker också. Man mår bra av det. Jag är likadan med först mitt jagande efter nya arter och sedan löpningen. Nu ligger jag dock lite lågt med de sakerna, men då drar jag igång med renovering.?

Det jag tror du behöver göra för att lyckas med detta projektet är ”som vanligt” att försöka lägga mindre fokus på ditt jobb. Men jag tycker mig ha sett att du redan gjort det den senaste tiden. Det är nog därför du har fått motivationen till detta.

Att gå all in med både ditt jobb och den här hälsoresan är nog inte bra, Prioritera hälsan. ?

Kram