Senaste kommentarerna i forumet

Behöver faktiskt inte alls vara ett problem. De flesta kliniker föredrar att ses över telefon eller på annat sätt just nu. Ett möte IRL och resten via länk. Bör funka. Fundera på det!

Kram!

Dagens bonusar;
- vaknade inte utsövd tyvärr, men jag vaknade i varje fall inte svettig inatt pga att kroppen höll på med avgiftning
- ingen ångest när jag vaknade
- behövde inte kolla mobilen för att se om jag fylleskrivit något dumt
- ingen tecken på att jag konsumerat skräp igår kväll, varken chips eller hamburgare eller annat
- pigg, kreativ och alert hela dagen idag
- en gnutta mer energi redan idag faktiskt
- ingen lögn idag, varken för mig själv eller gentemot någon annan
- ingen panik om jag skulle ha fått oväntat besök idag, står inga ölburkar eller vinkartonger eller annat någonstans
- över 2 timmars gott träningspass i naturen idag
- jag fortsätter att göra gott (nyktert) intryck på en person som jag är nyfiken på och som intresserar mig

Jag ser för övrigt att många här firar månader och dagar som nyktra och inser att jag i mitt nuvarande stadie och som senaste månaderna har sett ut, räknar och firar timmar som nykter istället. Dag2 strax avklarad och två vita dagar på raken minns jag inte när jag hade sist.

Drack både i fredags och igår. Vet inte varför jag förväntar mig att det skall fungera bättre den här gången, men jag har helt enkelt inte råd att sluta försöka. Det är lite grand "do or die" över situationen.

Jag har analyserat mig själv sönder och samman och vet ganska väl varför jag dricker.
En känsla av ensamhet, som någon annan skrev nyligen, är en inte obetydlig faktor. Ett enormt behov av bekräftelse är en annan. Jag formligen dammsuger mina arbetsdagar efter tecken på att jag inte är uppskattad och inte gör bra ifrån mig. Det skapar en känsla av emotionell stress som jag dövar med alkohol. Utåt sett har jag förmodligen ett näst intill uppblåst ego. Jag syns, hörs och tar plats, men innerst inne är jag bara en liten pojke. Nog om det, det känns som om jag har blottat strupen.

Jag vill ha hjälpen och professionaliteten jag kan få på en beroendemottagning. Problemet är att den mottagning jag gått till tidigare har flyttat till en lokalitet mitt ute i ingenstans. Det stupar på logistiken helt enkelt, jag kan inte vara borta en halv arbetsdag två gånger i veckan.

Jag har en ny husläkare nu, min livmedikus gick i pension vid månadsskiftet april/maj. Det är en liten valp som verkar vara en paragrafryttare, men jag kanske ska ge hen en chans och påtala mina problem. Det värsta som kan hända är att det går åt helvete!

Japp, du har nog genom mitt sätt att skriva säkert också listat ut "vem jag var" här sist, stämmer fint med åldersspannet med. Jag hade helt klart en fantastisk tillvaro under de nyktra åren som följde, så en viss besvikelse finns att jag föll tillbaka inte bara på något litet återfall, utan verkligen landade tillbaka i som nu i år att i praktiken dricka varje dag. Samtidigt tror jag att covid19 ställde till det lite för mig också. Alla events, alla tävlingar och allt som jag brukar ha, var huxflux borta. Ska inte skylla på covid19, men det gjorde inte saken bättre eftersom jag får som mest sug att dricka just när jag är i mitt eget hem.

Aldrig på ett hotell. Aldrig på ett flygplan med barvagn. Oftast inte utomlands i en mataffär heller, även om det nog var så att jag faktiskt köpte en baileys förra året när jag var på en resa. Dock dracks den inte för någon berusning just. Samtidigt inget som tillförde något heller. Men det är bara när jag är i mitt eget hem som suget efter att bli lullig kommer.

Vilket jag inte har känt något under hela dagen idag, tills precis nu. Jag har en grej varje söndagskväll där jag med några vänner gör en sak "över nätet" och där alla sitter med alkohol samtidigt. Så nu och några timmar framåt kommer suget stiga, men jag är medveten och förberedd.

Så fungerar dock tyvärr alkoholen. Dels försämras upptaget av de ämnen vi behöver, dels åtminstone för egen del, så får jag en sämre kost överlag om jag dricker. Suget på skitmat ökar i varje fall för min del, liksom inte så jag går nykter på jobbet en dag och känner bara "fan vad gott det vore med chips nu!" men fråga mig i lulligt tillstånd en kväll istället :)

Det finns B-vitamintillskott som har rubbet upp till B12, sedan finns det olika Forte-vitaminer (fokus på B1-B6) som rekommenderas till folk som har haft/har alkoholmissbruk (står rentav på bipacksedeln). Jag tar även en hög med andra tillskott, bland annat omega3 då jag inte äter fisk alls egentligen osv och som hjälper till att stävja inflammationer (vilket hela min kropp är i just nu eller ngt) osv. Samtidigt vill jag dock vara försiktig med att skriva om vitaminer osv överlag, särskilt på ett forum som detta. Vissa vitaminer om de överdoseras kan försätta kroppen i ett sämre läge.

Jag har koll på min egen kropp och är påläst inom nutritionslära. Någon annan kanske gör bättre av att ta ett enkelt test som visar på exakt vad man har brist av och kan komplettera med mer vitaminer efter det. Med det sagt, så är B-vitamin vattenlöslig och överskott kommer följa med urinen ut. Bli inte livrädd om urinen blir saffransgul, men det kanske bidrar till julstämningen ;)

Tänker på dig och hoppas att du har en fin advent.
Har du pratat med hans chef än? Jag drog mig för det men det var en stor lättnad efteråt att lämna över ett ansvar till dem.
Förhoppningsvis sätter de ihop en rehab till honom och han kommer säkert även krävas på blodprov 1 gång i månaden. Peth-prov.
Det är det snällaste vi kan göra för dem, att berätta. Då får de en chans att vakna och få hjälp, med det förhoppningsvis komma till insikt.

Kram till dig?Azalea

Men denna vecka har det varit svårt med att få strömmen att fungera...få hjärnan att fungera som jag vill. Ibland vet man ju inte alltid vad som är hönan eller ägget...visst heter det så?? Naturligtvis är det grundläggande problemet i mitt liv alkoholen! Så är det absolut inget snack om det!! Men årstiden, högtiderna, pandemin gör det inte lättare. Kan inte den där j-a pandemin bara ta slut!! Å den kommer bara närmare och närmare...Det märks så på jobbet...det blir inte samma stämning som det brukar vara..har en kollega som är en riktig ordningspolis...å det är väl inte fel men man behöver väl inte låta så arg...jag tankar väldigt mycket energi på jobbet så det påverkar mig mycket hur vi har det på jobbet.

Jag kommer inte klara mitt mål för november dvs att ha fler alkoholfria dagar än dagar med alkohol men det är ändå en bättre månad än på mycket länge. Skulle vara fantastiskt om jag kunde klara december. Å vem beror det på om jag klarar den?!?! Jo, men för sjutton det är ju jag. Å livet blir inte bättre av att oroa sig för pandemin..jag kan bara göra mitt bästa...ibland glömmer jag av mig fastän jag är riskzonspatient då är det någon som är för nära....men i det stora hela så gör jag inte det. Träffade ett syskon till en patient i fredags som sa att coronan är en förbannelse....så sant!

Har pratat med vårdcentralen och ska ta prover för att kolla "järnvärdet" samtidigt som jag tar leverprover i slutet av december. På onsdag ska jag träffa en arbetsterapeut för min höger tumme fungerar inte som den ska. Kan inte alltid böja den och den låser sig. Fick kallelse på 1177 från sömnmedicin, har redan fått en tid i december om ca tio dagar. Så på min födelsedag ska jag få min sömnmaskin. Lite läskigt men hoppas att det ska bli bättre med sömnen. Så fastän strömavbrott har jag tagit itu med en del saker.

Och idag började dagen väldigt mysigt...vår dotter sov hos oss inatt..så vi bjöd hem vår son med sambo på frukost inkl våfflor...så tände vi första ljuset tillsammans. Och ja...det är så mysigt med alla ljus, stjärnor, adventsljusstakar ...ja all belysning...samt tända ljus.

Tycker ju om att skriva här på forumet men tycker att det är jobbigt att skriva när jag inte lyckas....men nu är det en ny vecka...och en ny månad...december...som alltid varit speciell för mig..eftersom min födelsedag infaller då. Och jag har alltid tyckt om att fylla år...jag blir äldre för vad är alternativet? Vem vill bli yngre eller inte leva alls? Fast, det känns ju lite läskigt att det blir kortare tid kvar att leva...å dumt är det ju att ev hjälpa till att förkorta den genom att dricka alkohol. Så gode Gud eller om det finns högre makter ge mig styrka att göra rätt val i veckan som kommer!

Tack till er alla som skriver till mig och tänker på mig:)

Varm kram:)

Känner igen mig i det där med att inte vilja ramla...inte för att jag springer men jag går ju och förflyttar mig....är dessutom ganska otränad och väger för mycket...så det skulle inte vara en hit att trilla och bryta sig. Dessvärre är ju inte risken mindre att skada sig för att man går helt spänd och stelbent...fast där jag bor har det kanske varit risk för halka en dag. Längtar faktiskt efter lite snö...

På tal om fisk å gädda å gös...När jag var liten så kom fiskbilen hem till oss på vår gård fast jag minns det knapppt. Jag minns dock när mamma köpte fisk av en fiskare som bodde inte så långt ifrån oss. Det var gädda, gös, abborre...jag minns att hon la gäddan i en form hällde över ovispad grädde (fanns ingen matlagninsgrädde eller mellangrädde när jag var barn) samt ströbröd och klickar med smör därefter tillagades den i ugnen. Abborren stekte hon och även till den serverade tunn grädde och lingon. Hon la ofta persilja mellan filéerna. Kanske att hon tillagade gösen på liknande vis som gäddan eller att hon kokade den. Har aldrig sett att det finns gädda eller abborre till försäljning i vår matbutik men däremot gös. Kilopriset på gös är ju väldigt högt. Jag tänker att mamma skulle bara veta vilken "finfisk" vi åt hemma...till vardags. Det är kul att läsa om dina fiskäventyr, Torn!

Allt gott till dig..kram:)

Nordäng67
Ja lät alla känslor komma. Inte gå på impuls o kasta mig över papper o penna o svara ! Tänkte att svara nu inte när ja är i en känsla utan vänta lite o känn efter vad ja vill. Vill ja ens svara? Eller svarar ja för hans skull? Osvosv. Som du säger. Dansen kan dansas vidare om ja inte passar mig o det vill ja INTE. Klarar inte det mer. Men ja svarade på brevet via mail o beskrev hur ja känner. Blev faktiskt bemött i det med förståelse. Han vet hur ja kämpat för honom o han ska lämna mig ifred . Båda ska jobba med sitt så får vi se när vi båda är friska om vi har nåt att bygga på. Ja längtar efter o ta mitt liv på allvar o kunna fokusera på mig o dottern fullt ut. Ingen A som skrämmer eller är elak. Som dränerar mig på energi. Stopp där nu. Leva för mig nu !

Tittade in och hälsar: Vilken inspirerande resa du gör / gjort! :)

Så närmar mig min andra jul nykter, iår behöver man inte huka för glögg och julfester. Covid-19 gör att det är ovanligt lugnt på den fronten, men gör också att hela julen blir annorlunda.
Min plan är att gå runt i pyjamas och äta god mat, titta på tv och ta en och annan långpromenad ????❤️ Kanske nu det vänder och grinchen börjar gilla julen ?
Jobbar på boende med speciella människor, en konstaterade en kväll när vi pratade, att världen nu var anpassad för hen. Inga stora kalas, träffa så få människor som möjligt och det bästa är att handla allt på nätet. Så som vanligt finns det positiva sidor av det mesta.
Så även om det känns tungt, tänk ett varv till och försök hitta något bra med det.
Tänker inte så mkt på min nykterhet längre, lika lite som jag funderar över att jag inte rökar längre.
Men jobbet med mig själv fortsätter och försöker hålla min träning, genom promenader och något löppass. Känner direkt när jag fuskat, får en oro i kroppen. Botas snabbt med träning, skönt när man känner igen det och kan stoppa det.
Önskar er alla en fin advent// kram Strulan ?❤️?❤️

Jag tar också b-vitamin och magnesium som tillskott, och även d-vitamin nu på vintern.

”Alkohol kan skada matsmältningssystemet, vilket kan orsaka vitaminbrist. Den vanligaste vitaminbristen vid alkoholberoende är brist på vitamin B1, tiamin. Tiamin behövs för att nerver och muskler ska fungera.”

”D-vitamin är ett hormon som bildas från kolesterolen i huden när den utsätts för exempelvis solljus. Vitaminet är livsviktigt för hundratals gener i vår kropp”.

”Olika kramper i muskler och darrningar är det allra vanligaste symtomet på magnesiumbrist.”

Jag får myrkrypningar i benen nattetid om jag inte tar magnesium.

Kram ?

Men det är väl trots allt vad som händer när man väl dricker som är det väsentliga som jag ser det.
Man kan ju sätta upp en massa regler och verkligen på ren vilja låta bli ett andra glas eller en andra öl, men om man har ett enormt sug efter mer och verkligen får stålsätta sig så är det ju ändå ingen idé.
Sen är ju alkohol just toxiskt så är väl inget konstigt att skapa en toxisk miljö kring den =)

Hej igen!
Hm, jag tror du har rätt att vi var här samtidigt, 2015-2016 någonting? Har läst din tråd igen och ser likheter i berättelserna med den jag tror är "du". Vad kul att höra att det slutade väl den gången, med många bra år!
Nu tar vi nya tag!!
Det är säkert som du säger, att ensamheten är en utmaning i nykterheten. Bra ide att söka hjälp.
Skönt att du hade en bra dag igår, det gäller att ta vara på dem...

Du och många här är så kloka. Denna fråga som du tog till dig av en artikel " Varför sa jag ja till detta?". Den frågan jobbade jag med i många år och den frågan behöver vi alla ställa oss.
Jag säger ofta till människor "Hur vill du ha det i livet ditt?" efter att jag själv ställt mig den och jag antar att den kommer från en psykolog som hjälpte mig för några år sedan.
Trevlig första advent och stor kram!

Jag såg att Andrahalvlek hade kommenterat här medans jag skrev. Det här med att berätta är olika från person till person. Man får välja det som känns bäst, olika sätt fungerar. Det tar olika lång tid osv. För min del har det underlättat att berätta att jag inte dricker. Numera känns det hur naturligt som helst att alla på mitt jobb( även chefen) vet om att jag inte dricker. Det är en ickefråga. Men Andrahalvlek klarar sig ju lika bra på sitt sätt. ?

Jag lyckades ta en vecka nykter på raken några gånger och det var alltid samma sak. Värk som inte känns när man dricker. Det var därför jag gav upp och började dricka igen. En annan sak förresten, jag åt en massa B- vitamin och magnesium de första veckorna. Vet inte om det hjälpte men har fått för mig det.

Det där med att berätta för andra var det som skrämde mig mest i början, och jag väntade ju medvetet ganska länge med sådant. ( förutom till min fru då) . Nu blev det ju lite tidigt för din del här, men försök att skita i det. Det är ditt liv, du bestämmer. Det är inget farligt utan egentligen bara bra att folk vet om att du inte dricker. Det känns jobbigt nu, men vad kan hända liksom.Efter ett tag blir man bara stoltare och starkare för varje person som vet om det.

Att åka i väg långt med bilen gjorde jag också. Tiden går, man kan inte dricka och man får annat att tänka på genom att titta på omgivningen.

??

Andrahalvlek: Nej, det var verkligen inte modigt. Jag är tyvärr lite för filterlös ibland och bara säger saker innan jag hinner tänka. Hade jag tänkt igenom det hade jag nog bara instämt i att det var kul att julölen kommit och inget mer med det. Men så modig som att säga att jag har problem med att hantera alkohol är jag inte, och kommer kanske aldrig att bli. Men att jag har problem med magen och får gallsten med jämna mellanrum är känt bland mina kollegor så jag refererade till det och att undvika olika matvaror, varav alkohol var en. Den stora utmaningen kommer om tre månader och när coronaviruset har ebbat ut och jag måste hitta på undanflykter till varför jag inte dricker.

Läste en intressant artikel skriven av en terapeut. Stod mycket tänkvärt och fastnade för en sak som passade mig eftersom det var väldigt konkret. När man överväldigas av känslor och inte riktigt kan sortera: ställ frågor till dig själv som börjar med varför och svara dig själv på dom. Fortsätt fråga tills det inte finns mer att fråga. Då har man förhoppningsvis nått det som det hela bottnar i, pudelns kärna så att säga. Frågor man kan ställa sig är tex: Varför känner jag så här? Varför reagerar jag på detta? Varför sa jag ja till detta? Frågorna man ställer skall också kunna besvaras av mig själv, med andra ord ligga inom mitt område av kontroll.
Ej relevanta frågor är tex Varför håller han inte sina löften? Varför super han? Dom frågorna kan man själv inte svara på utan skapar bara känslor av frustration och kontrollförlust. Kändes som något bra och förhållandevis enkelt att ta till så ville dela med mig! Kram och trevlig första advent ?

Smygdrickarn: Även om det inte var en rekommendation så är det jag som åker till apoteket och köper lite vitaminer imorgon. Kan ju inte skada att prova. Speciellt när man inte är någon världsmästare på att äta allsidig kost.

Det var modigt av dig att berätta så tidigt i din nykterhet. Själv väntade jag 3-4 månader innan jag berättade för någon utanför forumet, och då berättade jag för min äldsta dotter. Sen har det spritt sig lagom sakta i min privata sfär. Inte alls i min jobbsfär än. I jobbsammanhang kan jag alltid skylla på bilkörande. Och när det pratas om alkohol på jobbet, av typen ”äntligen fredag och det ska bli så gott med vin” väljer jag att bara vara tyst, inte kommentera alls.

Jag har tänkt att jag behövde bli mer stabil i min nykterhet innan jag outar. Nästa steg för mig var att bli medlem i IOGT-NTO och näst på tur är att stå på barrikaderna ? Men där är jag inte än! Snart 10 månader nykter, så det får ta sin tid. För en del tar det flera år innan de bekvämt pratar om sin nykterhet.

Du har ingen redovisningsskyldighet. Vita lögner är helt okej om det gör att du slipper ”stå till svars”. Och de som har allra mest synpunkter på ens alkoholstopp är oftast de som själva borde fundera över hur mycket de dricker och vilka konsekvenser det får. De kommer att försöka locka dig att dricka för att få ett alibi för sitt eget drickande. Det räcker att du vet om det, du behöver inte konfrontera dem.

Tänk på den gamla barnramsan ”Den som sa det, var det”. Det gör kanske att du lite lättsammare kan skaka av dig deras åsikter. Låt dem tycka och tänka. Du tar ansvar för ditt liv, det är mer än många andra gör.

Kram ?

Du har säkert rätt i att det är abstinens. Men efter åtta dagar... Jag hade förväntat mig ett psykiskt sug, men inte att kroppen skulle göra sig påmind på detta sätt. Jag har alltid sett abstinens som att någon är skakig på morgonen efter och behöver en återställare för att kroppen ska fungera. Jag har ju fungerat i nyktert skick. Har druckit på kvällarna och slutat exakt så jag ska hinna bli nykter på jobb (för att sedan fortsätta när jag kommer hem). Jag har ju varit nykter en liten stund varje dag och aldrig upplevt dessa fysiska symtom i denna utsträckning, även om de funnits där annars också. Oavsett vad det är så hoppas jag det går över. Druckit en kanna kaffe nu. Tagit huvudvärkstabletter. Men inget verkar hjälpa mot denna malande huvudvärk. Eller, jo, en sak, men det är ju den jag ska göra uppehåll med.

Ja, det hade jag aldrig trott, att jag skulle bli en sådan där galning som löper runt med pannlampa och grejer.? Att våga/orka prova nya saker är nog något som kommit med nykterheten. Känns riktigt gött!

Nä, gäddorna fick simma tillbaka. Många gillar att äta gädda och det är inget fel på dem, men jag föredrar andra arter. Gös tex gillar jag mycket. Det är spänningen och utmaningen att försöka få en stor gädda som lockar mig. Och avkopplingen och lugnet med att komma ut på sjön. Ett balsam för själen för mig.

Kram

Jag har skrivit det tidigare. Jag dricker mest för mig själv och omvärlden är inte så insatta i min konsumtion. Har jag varit iväg på konferens eller något så har jag grundat på hotellrummet innan, under och efter så det verkar som jag dricker väldigt måttligt. Mina kollegor på jobb skulle nog bli väldigt överraskade om de visste vilka mängder jag har hällt i mig under åren. Men oavsett så var det en händelse i fredags som gnager lite i mig. Oavsett om eller hur mycket jag dricker eller inte.

En kollega till mig berättade att hen varit på bolaget på lunchen och köpt en hel låda med en av mina favoritöl som nu har den årliga julversionen. Jag hade då två alternativ att svara. Det ena var att jag skulle säga - Oj, vad kul, då ska jag åka och köpa en låda till mig själv också senare. Det andra alternativet var att säga, - Oj, vad kul, men jag har bestämt mig för att inte dricka på tre månader för att rensa kroppen. Jag valde alternativ 2, men ångrade det efteråt.

Diskussionen blev istället att jag var lite udda som skulle ha uppehåll i tre månader. Över jul och nyår dessutom. Jag fick nästan förklara mig som om det var fel på mig. Ingen champagne på nyår. Ingen julsnaps. Ingen glögg. Eftersom jag inte vill (eller orkar) prata om mina alkoholvanor blev det en utläggning om att jag gör ett experiment om att utesluta olika kostdelar för att komma tillrätta med mina magproblem.

Det som skaver i mig är hur omgivningen gör det svårare att sluta. Tyvärr tror jag att jag själv varit likadan. Jag har nog sett nykterister som lite udda eller religiösa. Säkert har jag fällt en liknande kommentar som min kollega gjorde. Ingen skugga över min kollega då hen är en väldigt bra kamrat och empatisk. Hade jag varit öppen med mina problem är jag säker på att situationen inte hade uppstått. Men varför måsta jag vara öppen med det? Varför är det jag som är udda om jag inte vill dricka? Känns som att jag alltid behöver komma att bli tvungen att förklara mig. Jaja, nu är jag där igen och ser problemen som kanske uppstår långt fram i tiden, men det är svårt att inte tänka på dem.

Ja, det känns som botten är nådd.. Jag orkar liksom inte så mycket mer..