Senaste kommentarerna i forumet

Vet inte om jag kanske missförstår dig men jag tänker att du har ingen redovisningsplikt. Det är ingen annan än du som behöver veta "allt" om dig. Vissa saker kan man behålla för sig själv - om man står ut med det. I bland behöver man prata med någon och då kan en oberoende person vara till oerhört stor hjälp för att få "pysa" lite. Du är fantastisk som har klarat 3 månader!! Kompisarnas frågor om när du ska börja dricka igen kan du, om du vill, står över genom att faktiskt fortsätta på den nyktra banan. Inte lätt. Men det går. Det är i så fall du på som på sikt kommer att stå med det vinnande kortet i din hand.

Kram!

Det är många som berättar att man måste nå botten för att verkligen ta det där steget till att förändra sitt drickande. Jag har tydligen inte nått botten, förrän nu tror jag.. Inte så att det är en specifik händelse t ex som rattfylla, skadat mig fysiskt, otrohet mm.. Det är HUR jag dricker! Jag har smugdruckit tidigare också men de senare gångerna har det varit varenda gång. Igår när vi hade ett par gäster på besök så smyger jag ner en ölburk under jackan, går in på toaletter, ställer mig framför spegeln och halsar direkt ur burken.. Och snabbt går det eftersom jag inte kan sitta därinne hur länge som helst utan att dom ska börja undra! Står alltså och tittar mig själv i ögonen och inser att detta är ett mycket sjukt beteende.. ?

Det finns fler exempel på liknade händelser senaste gångerna jag har druckit.

Nä, fy sjutton, detta är verkligen åt h-e! Botten är nådd..

kul att en söndagsmorgon få lite omröring i hjärnkontoret när jag läser inlägg där klockan går en timme före mig :-)))
Inte svårt att relatera till min aktiva tid då det ibland var svårt att veta vilken dag det var :-))

Tror det är första gången jag skriver i din tråd, men läst har jag gjort.
Såg ditt inlägg i Vinägers tråd och tänker att det kan få vara så som det är. Det är en bra strategi med kontrollerat om man inte förmår det andra.
Du har många saker utifrån som berör dig. Och det är jättesvårt att värja sig och då vill man ha vilan i alkoholen. Jag hittade inte vilan där. Tvärtom för det mesta tror jag. Men nån typ av vila måste det ju ha funnits.
Borde göra som du med spargömmorna och nu har jag plötsligt lite ork och energi till sånt.
Så bra att du kanske får psykologkontakt snart. Tror att det är bra att sätta ord muntligt på saker.

Vackert att komma upp när adventsljusstakar och stjärnor är på plats. Hoppas du kan njuta av det!

Kram!

Pilla, detta skrev du i juli:
"Den här friheten,som jag känner den här sommaren.
Jag kan göra allt jag velat och vill göra.Utan att behöva planera
Hur jag ska kunna förflytta mig med vin i kroppen?
Det är så lätt.Jag kan göra vad jag vill och känner mig tacksam?
Dels mot mig själv och detta forum.
Imorgon är det 7 månader sedan detta beslut om att inte dricka alkohol kom till mig.
Jag fortsätter jobba med detta och blir jag inte påmind så påminner jag mig själv.Om att jag inte Vill tillbaka till träsket.Jag känner en respekt nu som inte fanns förrut.
Kram Pilla"

Hoppas innerligt att du kan hitta tillbaka till samma känsla trots att det känns lite tungt just nu.

Kram!

Min följeslagare. Vi började i stor sett samtidigt ju. Såååå duktiga vi har varit. Vi får klappa oss på axeln tycker jag.
Kram!

Vila Vinäger, vila!
Även om jag gillar dina inlägg väldigt mycket tycker jag att du gör helt rätt som tar en paus då och då. Forumet kan inte vara ytterligare en sak i ”måste” listan. Jag har varit där. Känt skuld och ansvar för länge sedan. De flesta som fanns när jag var som mest aktiv är borta. Några har kommit tillbaka. Det är ”trevligt” att återse gamla bekanta. Länge, länge orkade jag inte skriva alls. Tänker att du kanske är lite lik mig också i det du vill skriva och är man då mindre aktiv ett tag så minns man lite mindre och måste ”läsa på”. Det blir ett lite större projekt. Jag kan ha fel.

Aldrig mer är komplicerat tycker jag och jag tror att vi är olika. Det finns också en fara kanske i övertygelsen att faller jag för frestelsen så går det åt helvete. Jag tror att jag framledes kan ta nåt glas om jag vill i sociala sammanhang. Just nu vill jag inte ha alls, så det funkar bra att tänka och visualisera eftersom det nästan ger ett illamående.. Klassisk betingning... Det är konstigt och jag förstår inte riktigt, men jag tror att det har att göra med att jag mår bra fysiskt och jobbar mycket med mig själv och min vila.
När kroppen var i konstant stress både av järnbrist och alkohol (även om det var sällan) då funkade ingenting. Jag provade mediyoga - fick ont överallt, andning, vila, träning. Inget fungerade. Nu är det annorlunda nu svarar kroppen, men jag måste tänka på att slappna av i kroppen när jag rör mig t ex.
Tänker att du har en del jobb med din panikångest och att det kanske får lite samma effekt som mina problem. Ett konstant stresspåslag som inte riktigt märks. Å så blir det för mycket och hjärnbarken släcker ner nån minut. Jag gissar, läser på och försöker hitta förklaringar. Beroende på vad jag läst senast så varierar förklaringarna, så det är inga sanningar det här, men jag tycker att det är så intressant på nåt sätt.
Tycker att du gör helt rätt som lyssnar på dig själv och vad som passar dig. Jag föreslår vila (lättare sagt än gjort), men jag tror att vi är så många härinne som ser och hör andra, högpresterande, ansvarstagande. Om man dricker ofta blir det en jättestress, det är min gissning. Man orkar och hinner inte prestera. Om man ”tömmer och gömmer” så har man enormt mycket fokus på det och hjärnan blir trött.
Oj, det blev en mindre uppsats det här, fylld av spekulationer. Men jag tänker att du mår bra av att se till dig själv Vinäger. Släpp forumkravet i alla fall. Vi överlever!

Hej Vinäger och FinaLisa, jag följer er båda med stort intresse och tycker att ni har så många bra tankar och spännande livsresor.
Om ni ursäktar en nyfiken fråga: det går väl egentligen bra för er att dricka kontrollerat (?) men ändå verkar det som att ni allra helst hade siktat på helnyktert. Varför? Är det för att ni då är rädda för att hamna i okontrollerat drickande trots allt? Eller på grund av något helt annat?
Jag är själv mitt i min 90-dagars vita ickeförhandling, men vet ju att jag i januari någon gång ska ta ställning för framtidens beslut, så tacksam för era erfarenheter. Kram

Men resan är ju långt ifrån över om man gemensamma barn. Och jag vill gärna sparra med deg som också har kommit dit. (Det är ju långt ifrån en självklarhet att man klarar att gå)

Så okej, vi beslutar oss för att nu får det vara nog, vi skal skydda och ta ansvar för barnen och oss själva, men det är ju inte så lätt. Jag har flyttat ut, men ganska snart så kommer ju frågan om hur vi skal førdela barnen.

Om vi lägger in i bilden att alkoholisten inte har så pass allvarliga problem att han utsätter oss för våld och klarar att ha ett jobb. Vad skal man gøra då?

För de som har läst min tråd vet att jag jobbar som en galning før en privat avtale der far skal gøra blodprov Peth gång i månaden med resultat under 0.05. Der har jag efter en del sparring kommit till att jag nekar han vårdnaden tillfälligt om resultat uteblir eller är høgre än det. Alltså jag tar han till rätten før att få en utomstående part att genomføra en barnførdelning om vi inte får den privata avtalen att funka - Går det till så i Sverige också vid konflikt?

Den biten är ok. Krävande såklart, men ändå enkel. Regler, gränser och skydd. Här finns ganska mycket hjälp att få. Utmaningen här är att stå upp, kräva signatur, orka konflikt, men ändå, ganska enkelt och tydligt mål.

Men hur gør man socialt? Jag har berättat før förskolan, men vad gør man med grannar, kompisars föräldrar? Han vill ju såklart att ingen skal veta.

Jag är lite osäker här. Skal man bara berätta där det i kritiskt? Eller inte till nån? Eller till alla? Barnen kanske inte tycker att det är superkul?

Jag har berättat för hans familj och några av mina vänner. Och min familj. Men jag tycker det är lite svårt. Har lust att berätta för fler ibland, och det beror på att jag inte litar ett dugg på att han är nykter. Om kompisar blir med hem till han osv. Som om jag vill att flera skal følja med på han, reagerar om de ser han på systemet mm.

Jag förstår att detta bara är en mellanperiod, før att leva med denna osäkerheten går inte över tid. Før att vara ärlig så väntar jag bara på att han skal misslyckas med testen så att jag kan ta han vidare i systemet.

Men hur har andra gjort?? Vill verkligen veta!

Vill önska dig en fin första advent ?️och hoppas du är ok!
Tänker på dig?

Kram ???

Vad bra att du skriver och uppdaterar. Tänker på dig ofta och vill att du ska må bra.?

Jag kan bara hålla med dig när det gäller alkoholen. Kontroll är bättre än att löpa amok.
Själv befinner jag mig i en liknande sits som du sedan en period tillbaka. Och så får det vara. Varken orkar eller vill vara helt vit just nu.
Min motivation finns inte och då är det bättre att lägga kraften på att hålla kontrollen och begränsa sig.

Ha en fin första advent Vinäger?️
Och en jättestor Varm Kram till dig
???

Och jag känner igen bråken, drickandet. Har ej barn. Hade aldrig kunnat skaffa barn med mitt ex. Har själv varit sjuk tidigare och gjorde allt för att bli frisk. Betalade dyra kurser och det var min räddning på alla sätt. Jag lät mitt ex leva på mig i många år och jag gav honom pengar. Jag gav honom allt jag hade och jag köpte varma kläder till honom om vintern då jag tyckte synd om honom. Och jag lät honom gå före. Igår kväll svarade jag på när han prövade ta kontakt. Han hade druckit och jag hade ingen lust att vara arg. Då har jag gått kurser till mindfulnessinstruktör och varit på retreater och helt enkelt landat i att jag behöver inte vara arg. Jag vill inte vara arg. Jag är en glad människa och jag är glad trots att jag varit så naiv och gav honom allt. Nu står jag i en svår situation, men jag lever och jag är kapabel att förändra allt. Så det blir ingen lovestory för min del på några år, då jag behöver komma tillbaka i ett hållbart liv och jag har upptäckt att varenda människa har problem. De få män som jag har dejtat och snabbt slutat träffa beror på att jag tydligen har ett sätt som de gillar. Jag har ett lugn och jag kommer aldrig bråka med någon igen. Däremot så är jag inte en kvinna som vill agera terapeut eller lyssna på deras tidigare trassliga relationer. Den här världen alltså. Vi har att lära. Du har att lära. Jag har att lära. Jag tror att du kan bara läsa ditt första inlägg i denna tråd och du kommer att se vad DU behöver öva på och jobba med. Jag skulle säga, sök upp en terapeut eller psykolog, präst eller någon som du kan prata med och gör en plan för ditt liv. Du är en god människa. Ta hand om dig och du är mamma. Vad fint. Bli inte arg för att du lever med en alkoholist. Han är sjuk. Du är medberoende. Jag var fast i 12 år, men då hade vi egentligen inte ens en fungerande relation. Jag antar att jag behövde träffa honom för att reda ut min hälsa. Jag har medicinerat för bipolaritet och det var tunga mediciner som en inte kan bli gravid på. Jag hade väldigt mycket att öva på och lära mig och kommer nog att välja leva ensam i resten av mitt liv, eller så träffar jag en sund man en dag, som tycker om att vistas i naturen som jag själv. Jag tror bara att du behöver stanna upp och observera och faktiskt fråga dig på riktigt. Hur vill du leva livet ditt? Meditera på det och du kommer att få dina svar. Tids nog. Lycka till!

Hej.
Jag skriver "från andra sidan" ...
Hur man berättar, så jobbigt det måste vara. All styrka till dig. ?

Jag antar att du hamnat i situationer du inte vill vara i, att du vill bättre och att dina barn sett dig i situationer du inte ville? ?

Min tanke och förslag är att ta upp specifika situationer och utgå från dem, vore det något för dig tror du? Kanske inleda i stil med "... du minns säkert/kanske då mamma ..." och sedan berätta din tanke om situationen? För att sedan berätta om hur du upplevt att barnen reagerat på situationen?
En tanke bara.
?

Känner verkligen igen mig i det du skriver ❤️ här är det också fredag, lördag som är legitimt för honom att dricka alkohol, det är ju helt sjukt när man tänker efter, jag dricker i princip aldrig, har aldrig gjort det heller mer än vid festligare tillfällen, men det här sjuka att sitta och i princip hälla i sig skiten, tills man slocknar. Under tiden sitta och förnedra mig och min släkt och höja sig själv till skyarna!! Jag spyr på ALLT!!!

första gången jag skrev i det här forumet var 2/2 2019, fortfarande kvar i detta destruktiva liv och elände, jag är för vek, svag, nedbruten för att orka ta mig härifrån. Ännu en skithelg, ännu en sömnlös natt.

Julen är inte så svår för mig, eftersom jag alltid tyckt att julmust är det absolut godaste till julmaten. Nyår är lite mer förknippat med alkohol, men för mig funkar det att fokusera på god mat i stället, och så ska jag skåla för ett gott nytt år för min hälsa, i alkoholfritt bubbel.

Vuxna barn ska jag kolla upp!

Kram ?

Åtminstone vi som kan tänka oss att engagera oss i föreningsarbete med möten, stadgar, årsmöten och sådan skit. Det är det tråkigaste. De frågor man brinner för är ju det man vill jobba mest med. Ungdomar idag är generellt engagerade i olika frågor, tar gärna tydlig ställning, men de vill inte jobba med sådant tråkigt styrelsearbete.

När jag sitter på tjejjourens styrelsemöten får jag bita mig i tungan och sätta mig på händerna för att inte ”styra upp” ? Jag har bestämt mig för att engagera mig i chatten, hjälpa till och rekrytera nya jourare fortlöpande, och sköta det administrativa med hemsidan. Punkt. Men tjejerna i styrelsen som är 25-27 år är så ovana vid styrelsearbete att jag blir helt matt.

Själv har jag 35 års erfarenhet av föreningsarbete varav jag haft uppdrag som sekreterare i olika föreningar i 25 av dessa, liksom uppdrag som ordförande några år, och nu senast kassör faktiskt i vår lokala hyresgästförening. Det var ett helt nytt uppdrag för mig som jag tog i samband med att jag skulle bli god man till min yngsta dotter. Jag tänkte att kassörssysslan skulle lära mig något jag kunde ha nytta av. Har hållit mig långt ifrån ekonomi i mitt tidigare liv, jag brukar kalla mig själv matteidiot ?

Hur man ska lyckas rekrytera fritidspolitiker i framtiden känns också ovisst. Men en sak skulle jag aldrig göra och det är att engagera mig politiskt. Det är om möjligt ännu mer tungrott, det tar en evig tid allting. Plus att jag inte är så kollektivistisk i mitt tänk, jag vill bilda min egen åsikt.

Kram ?

Jag sneglade på en Staropramen i affären idag. Står ju alkoholfri, men är 0,5%. Jag är medveten om att det är väldigt lite, men hoppade över den. Jag håller mig till vatten. Får bli lite Herrljunga must och/eller cider till jul kanske :)

Hoppas du har haft en bra lördag du med. Här har det i alla fall varit härligt väder, men lite bitigt i luften. Perfekt för promenader.

Jag vill bara berätta att jag taggat ner, sover gott och känner mig mer i balans igen. Dock vill jag dela med mig av ett tips jag själv fick häromdagen: www.vuxnabarn.nu

Trevlig advent till er alla! ?

Att det fortfarande finns människor som vill/ orkar engagera sig, är det som är räddningen.
????❤️

Låter härligt! Jag har snart 100 nyktra dagar och så mycket tid över till annat när jag inte dricker.

Vad sugen jag blev på skinkmacka nu ??

Bra jobbat! ??

Reflexkläder och pannlampa. Tänk att du skulle bli en sådan i-ur-och-skur-löpare Torn ? Önskar att jag kunde ta rygg på dig! Men man kan inte allt man vill i världen, så man får göra det man kan.

Åt ni upp firrarna? Insjöfisk har mycket ben har jag hört, har aldrig smakat. Känner inga sportfiskare på nära håll. Nyfiskad torsk är det enda jag ätit, det var supergott! Fiskad i havet dock ?

Kram ?