Senaste kommentarerna i forumet

Andrahalvlek (o Mic o andra)

Att falla igenom, jag vet faktiskt inte själv hur jag skulle bete mig och klara mig ur det, har ju alltid varit så bra på springa o gömma mig i många år. Jag åkte o shoppade på bolaget en gång en vecka in i "nya livet", men lärde mig av det.

Om (jag tänker o skriver inte "när" längre) det skulle hända hoppas jag att jag nyktrar till och kommer hit igen. Det finns inga garantier i livet. Förutom erfarenheten och tryggheten i att det faktiskt bär.

Går det se lite snällt på sina strulperioder så vinner man på det. Man måste nog vilja helt bli fri, oavsett vad det innebär, inte ha kvar något som lockar en in i skiten igen. Sen kan det ta tid nysta ut garnnystandet, och kan krävas mer hjälp än forumet. Alla är vi olika.

Mic; försök ha en så bra dag / vecka / månad som det går. Hörs igen! ?

Det som hjälper direkt är att djupandas, vilket också är en viktig del av mindfulness. När du djupandas lugnt och stilla signalerar du till hjärnan att allt är lugnt. Att du har koll på läget, att hjärnan inte behöver oroa sig.

I början gör alla möjliga tankar sig påminda. Och det är okej. Det är en del av övningen, att låta tankarna komma, sätta en etikett på dem ”jobb” etc, och sen låta dem segla iväg som ballonger.

Mindfulness hjälper i stunden nästan direkt, om man övar flitigt varje dag. Och på sikt byggs hjärnan om så att man blir mer här-och-nu i typ alla situationer. Men det krävs daglig övning i 2-3 mån innan man märker det resultatet.

När träningen väl sitter är mindfulness bra att ta till även i akuta situationer. Kroppen och hjärnan känner igen övningen direkt - och svarar direkt positivt. Det är verkligen magiskt att uppleva!

Jag hade en chef en gång som var riktigt bra - empatisk och engagerad, handlingskraftig och duktig på att förankra alla beslut. Han avslöjade för mig är att när det var som tuffast med nedskärningar på företaget, så kunde han ajournera en förhandling och gå in på toaletten och meditera, och komma tillbaka en kvart senare med nya krafter för att fullfölja förhandlingen.

Mindfulness och meditera är två olika namn på samma sak, tycker jag. Vissa skillnader finns nog, men båda syftar till att vända sig inåt och aktivera det parasympatiska nervsystemet, som lugnar ner kropp och hjärna.

Kram ?

Skrev ett inlägg igår om just det, i min tråd under ”Det andra livet”. Inte tänkt klart än.

Kram ?

Skickar varma tankar och kramar till dig ❤️

Kram ?

Nu har jag fyllt i antal nyktra veckor i min väggkalender. Jag gör det i förskott, så säker känner jag mig på min nykterhet. När oktober är slut har jag varit nykter i 38 veckor. Mäktigt många veckor!

Kram ?

Skriver också en hälsning till Mic här ? Du har hängt på det här forumet för att se folk komma och gå, och komma igen. Det är helt naturligt. Ibland krävs det många vändor. Men hellre komma tillbaka många gånger än att försvinna helt i alkoholdimmorna.

Plötsligt händer det. Plötsligt en dag går det hela vägen, som för Villjulevaockså. Det kommer att hända dig också Mic, det är jag övertygad om. Men du måste tro på dig själv, och verkligen bestämma dig.

Varma kramar till er båda ?

Jag har själv lidit svårt av depressioner. Många gånger. Jag vet hur ensam man känner sig, att ingen kan förstå hur dåligt man mår. Man fredar sig, skyller ifrån sig. För det kan ju inte vara jag själv som får mig att må så här dåligt? Det måste vara något/någon annan!

Depression beror till stor del på obalans i hjärnkemin, men också på att man grubblar sig sjuk. Orostankar leder till nedstämdhet och i värsta fall depression.

SSRI-medicin är som gips på ett brutet ben. Man måste jobba med sig själv också. En riktigt bra kbt-terapeut är att rekommendera. En sådan har jag haft vid min sida, mitt jobb har betalat.

Du kan som mamma enbart hjälpa till genom att hjälpa till praktiskt. Bjuda på mat, skjutsa hit och dit, visa att du står pall när det blåser. Att du finns där och lyssnar om han vill prata. Att du inte räds det svåra. Ringa, besöka, umgås. Men du kan inte bära honom genom detta, hur gärna du än vill.

Precis som med nykterheten är det här en resa som han måste göra själv. Och brukar han själv alkohol eller droger är det bästa för honom att sluta helt. Alkohol och droger fuckar upp hjärnans kemi totalt.

Försök också komma ihåg att han inte är sig själv när han är deprimerad. Upplever du honom självcentrerad, att han beter sig som ett offer eller martyr, och att han är snudd på elak mot andra så är det sjukdomen som talar. Din fina son finns kvar därinne ❤️

Försök att övertala honom att gå till en bra kbt-terapeut. Hjälp honom att betala terapin om det behövs. Då hjälper du honom konkret.

Och kom ihåg att ingenting blir bättre för att du dricker, tvärtom.

Kram ?

Det är som en dröm fast verklig. Vi kan vara här o nu och njuta av det. Det är fantastiskt

Känner väl igen mig, känns så skönt att vara i nuet o slippa planera för drickandet samt att föredra drickandet före sina nära o kära. Tänk att vi slipper det eländiga alkoholen. Kram

Så bra, jag blir så glad över din framgång och dina insikter! Jag har trott på dej från första början, att sluta före jul och nyår visar på motivation. Sen blir det lite gupp och sidospår innan det är över. Missbrukshjärnan är oerhört svår att få ordning på. Men det går och med tiden blir det längre mellan påminnelserna från den.

När man börjar fokusera på alla fördelar med att vara nykter så minskar lusten att dricka. Frihet och kontroll är viktiga nyckelord för mej. Att vara pålitlig, både för mej själv och andra. Dom dåliga beslut jag tar nu är i alla fall på nyktert huvud och lättare att hantera och förstå.

Bra jobbat!

Har gjort en mindfulness övning på morgon som jag hittade på youtube. Ska försöka ge mig en kvart om dagen för övning.

@andrahalvlek - jag tittade också på filmen på youtube som du tipsar om. (28 min). Så mycket värdefull info för mig om belöning. Jag har många saker som triggar belöning naturligt märker jag. Naturen och vänner. Jag tar sertralin vilket höjer serotoninet. Funderar kring detta ihop med alkohol. Borde så småningom prata med en läkare om detta. Kanske kan jag sluta med tabletterna om jag stannar kvar i nykterhet.

Samma här! Jag brukade fösa ut dem ur köket när jag lagade mat för att kunna dricka mitt vin ifred. Eller hitta på ärenden som de inte kunde följa med på för att jag ville till systemet. Hemskt!!
Nu bjuder jag mer in till att göra saker ihop. Ska vi handla ihop?. Vill du sova hos mig? Vill du yoga med mig? Har mer tålamod och tid vid nattning också. Kram

på dig Se klart. Följer din tråd och tycker om att läsa det du skriver.
Kram?

Hej Kvinna_38!
Mitt tålamod Med barnen har blivit mycket bättre. Men jag har blivit mer närvarande också. Tror det hänger ihop. Förut kunde jag i jobbiga situationer tänka att ”åh jag vill bara ha ett glas vin och att dom ska gå o lägga sig”. Men nu dras jag inte åt det hållet längre utan känner mig lugnare och tillfreds. Även när barnen bråkar...
det enda som drar i mig är jobbet... men det är en sak jag jobbar med också för att bli kvitt de stressade känslorna!

det finns nåt trams som heter så och inte är förankrat i verkligheten. Alla dessa understrykningar gör det väldigt svårläst för mig. Och sorgkanten när jag skriver ett inlägg är just bara....sorglig.

?

Vi är förunderliga vi människor, gissar att jag inte är ensam i av att känna att en känsla vi har stunden, som inte går över, blir till den nya jaget. Är jag sjuk en stund så tror jag snart att detta är det nya livet och så här kommer det vara resten av framtiden. Det intressanta är att det är lika sant när jag mår bra.

Önskar att du snart känner energin flödar, jag är övertygad att din vila och att du lyssnar till dig själv är gott. Snart är du frisk igen.

Du har kanske rätt Charlie ❤️ Jag får umgås med den tanken lite. Eller så nöjer jag mig med att trappa ut 37,5 mg helt och avvaktar sen med 75 mg ytterligare ett tag.

Om dottern flyttar i vår blir det också en enormt jobbig påfrestning. Det var tufft när äldsta flyttade, vill inte tänka på hur det blir när yngsta flyttar ? Samtidigt som jag för hennes skull måste visa upp en stark och glad fasad, som dessutom måste vara förankrad inuti mig eftersom hon känner vad jag känner. Hon är som en barometer på mitt humör.

Kram ?

Ta tillvara på dina dagar nu. Känn efter hur kroppen mår nu när du äntligen kan göra det och kom ihåg det där med två symptomfria dagar innan du träffar andra. Hoppas innerligt att det inte är covid du fått utan en vanlig barnbacill som går över snabbt!

Kram!

Mötet igår med kommunen om dotterns framtida boende gick över förväntan. Och då trodde jag ändå att det skulle gå bra.

Det låter som det bara är formalia, plättlätt. Vi kommer att glida in på boendet den 1/4 på en räkmacka typ.

Nej, jag SKA inte ropa hej innan jag har skrivit på kontraktet. Jag ska INTE göra det. Men det verkar onekligen som om stjärnorna står i vår väg.

Går det här i lås känns det bättre än att vinna en miljon på lotto ?

Kram ?

Jisses vad du kämpar med allt Andrahalvlek! Jag beundrar dig men tänker också att vi inte får glömma perspektiven i detta. Du har varit nykter i 8 månader nu. Jättelång tid på ett sätt men ur ett livslångt perspektiv inte så länge egentligen. Nykterheten är en enorm förändring för våra kroppar och hjärnor. Viktnedgång och antidepressiva kan vänta lite tänker jag. Din plan tycks väldigt försiktig men jag hade nog ändå avvaktat att ta risken för att gå hungrig eller eventuell psykisk påverkan p.g.a. nedtrappning just nu. Säger det eftersom jag själv har haft samma tankar kring min vikt och min medicin. Läste igår att återfallsrisken minskar betydligt efter två års nykterhet. Det kanske är det perspektivet vi bör ha?

Kram!

Låter som en helt underbar kväll ? Väldigt mysigt att du och sonen har fiske som gemensam hobby.

Har du och din dotter något som bara ni två brukar göra ihop? Jag tror att gemensamma aktiviteter är ett perfekt sätt att få möjlighet att prata om saker som gör skillnad. Man kan småprata i en timme och först därefter kommer man till pudelns kärna. Börjar prata om riktigt viktigt saker. Något som skaver och oroar, diskussioner om rätt och fel, relationsfrågor etc. Det är tydligt att våra barn behöver kvantitetstid, först då finns grogrund för kvalitetstid.

Förstår att du är innerligt tacksam för att du slutade i tid, medan du hade familjen kvar ❤️

Kram ?

Viljan är det sista som lämnar oss, eller hur Fenix? Kämpa på!
Kram!

De tar på krafterna när man känner oro för dem. Förstår precis. Och som du säger, det är i bland svårt att ta samtal själv med dem som förälder eftersom det ofta är svårt, om inte omöjligt, att lägga känslorna åt sidan. När vi hade ecstacy-frågan på tapeten hos oss för en månad sedan hänvisade jag allt samtalande till de besök vi skulle göra. Hemma pratade jag lite om beroende och att det finns en risk att pojken ärvt den, men allt övrigt lämnade jag över till andra. För att inte infektera mamma-son relationen i onödan.

Toppen att du kan hålla nykterheten trots detta Finalisa. Oro för barnen är min absolut största och viktigaste trigger. Den har inte försvunnit än tyvärr..

Kram!

Tråden lever! Jag går också in och läser dina fina inlägg och det du skriver i andras trådar.

Jag är aldrig sjuk. Minns inte att jag haft feber någon gång i mitt vuxna liv. Och då har jag haft barn i snart 12 år. Är också aktiv och har svårt att vara still. Något att öva på! Du har ju tid till det när du inte dricker längre ?

Om jag blev sjuk skulle jag kolla på serier en hel dag. Jag ääälskar serier. Min tillflykt på kvällarna när barnen somnat. Med en kopp ingefärste.