Senaste kommentarerna i forumet

Min pappa slutade dricka fler gånger än jag kan minnas. Började igen varje gång. Varje gång föll han lite djupare. Till slut så slutade han att ens försöka sluta dricka.

Han dog 61 år gammal, och hans lever var helt söndertrasad.

Om man lyssnar på dem som med framgång gått före oss på den nyktra resan så är alltid rådet: ”Ta aldrig första glaset.” Och jag väljer att lyssna på dem.

Det känns för mig tusen gånger lättare att avstå helt än att försöka dricka kontrollerat. Det har jag försökt göra i flera år, innan jag slutade dricka helt.

Man kan lära sig av andras misstag också.

Kram ?

Det är en underbar drivkraft. Tar oss till en massa ställen, lär oss nya saker som berikar våra liv. Behåll nyfikenheten på livet ??

Kram ?

Hur är det om man inte står som vårdnadshavare längre till sitt barn då.. får den andra föräldern reda på något då?

Vi fick jättemycket hjälp i början, nu vill vi hjälpa andra. Och bästa sättet att ”betala tillbaka” är att hjälpa ytterligare andra.

Då sprider sig hjälpsamheten som ringar på vattnet. Jag samlar på sådana bildliknelser ?

Kram ?

Nu fryser jag inte längre!
Tog ett beslut om att sätta på elementet i gäststugan.
Tog även ett beslut om att inte sova i dubbelsängen om jag flyttar in i huset igen. Jag behöver verkligen distans. Få vara ifred.
Lyssnar på medberoendepodden. Jag har så mycket att lära om mej själv och mitt eget beteende.
Jag har anpassat mej i alla år. Inte sagt NEJ. Inte krävt nånting, bara backat.
Nu vill jag vara tydligare med vad jag vill. Mina behov har jag totalt släppt.
Rädslan för att bli lämnad har gjort mej ständigt otrygg.
Nu ska jag träna på att stå upp för mej själ.
Ett steg till framåt!

Självklart passar det bäst att hans mamma och hans barn kommer när du är borta!
Hur öppen är du med att du planerar att lämna honom?
Kan det vara så att han vill hålla skenet uppe inför sin gamla familj?
Gå inte med på ett sånt spel.
Öppenhet och ärlighet mår alla bäst av!
Han har väl visat med all önskvärd tydlighet tidigare hur han hanterar besök av sina egna barn. Dags att han får ta sitt eget ansvar. Även bestämma OM han vill att de ska komma.
Jag tänker att man alltid är ansvarig för sitt beteende och vad man säger. Kan man inte ta det ansvaret söker man hjälp istället för att gång på gång såra sina nära.
Få inte dåligt samvete av att han spelar offer. Det är ju dit han vill komma.
Hejja dej ??????❤

Jag är värdelös på att ljuga. Jag upplever att jag ljuger om jag låter bli att berätta något. Jag mår dåligt av det, bara måste berätta.

Men vad det gäller alkohol och nikotin har jag ljugit massor. Utan minsta betänkligheter. Inte så ofta på rak fråga, mer att jag ”glömt” att berätta eller att jag smög med det.

Jag upplevde inte att de lögnerna smittade av sig på resten av mitt beteende. Men det var kanske bara en tidsfråga?

Min alkoholiserade ex-sambo (inte barnens pappa) ljög om typ allt. Det förstod jag först efteråt. Jag hörde honom storljuga i telefon när han pratade med sin syrra flera gånger, jag blev helt förskräckt. Han ryckte på axlarna.

Eftersom han ljög för mig i 1,5 år om sitt missbruk, och vår relation slutade med buller och bång, så var separationen oerhört plågsam för min självrespekt. Först då insåg jag att han hade ljugit om allt. Inte ett ord kunde jag tro på.

Det var verkligen en smärtsam insikt för en person som inte ens kan ljuga i bluffpoker ?

Så det finns kanske grader i helvetet?

Kram ?

Denna avvägning! Man kan analysera ihjäl sig ibland... Min man säger att hans mamma vill komma, bor långt bort. Jag föreslog att hon skulle komma när jag far bort med väninnorna i oktober, och att hon kan ta med sig hans barn då så kan dom umgås. Han svarar med att han tycker det är märkligt att jag aldrig vill vara med dom. Jag svarar det brukar inte vara så uppskattat från hans sida, han har blivit så arg så många gånger när jag har krävt hans engagemang när hans barn kommer, inte bara jag som ska handla el planera. Eller om jag haft förväntningar både när dom kommer eller när vi ska till hans hemstad. Han har tom sagt att jag förstör, så sist tog jag mina barn och åkte iväg. Så jag tyckte det var ett ypperligt tillfälle för dom. Så nu gick han ut i husvagnen, på kryckor, sårad som bara den. Istället för att fundera hur jag tänker Och känner. På frågan om varför han går till husvagnen så säger han att han låter oss våra ifred och vi får titta på vad vi vill på tv;n. Som sagt min man är nykter, men jag vet inte om det här är han eller sjukdomen som talar. Hur tror han att vi ska kunna resa oss om han inte tar ansvar för det som hänt bakåt i tiden i 2.5år? ?

Det finns inget som lockar mig med umgänge där alkoholen står i centrum. Tvärtom. Och det känns väldigt skönt att kunna avvika i förtid om man har lust.

Jag behöver inte heller ta en dag i taget längre, och jag vet ärligt talat inte vad som skulle få mig att dricka igen. Jag är numer SÅ anti alkohol - både på individnivå och på samhällsnivå. Jag har till och med blivit medlem i IOGT-NTO ?

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Det är mitt mantra, som jag numer kan rabbla i sömnen tror jag ?

Jag är inte rädd för att bli påmind om mitt förra onyktra liv. Tvärtom. Kommer ett minne flygande, vilket det gjorde idag faktiskt, så tar jag emot det. Vrider och vänder på det. Hur tänkte jag då? Hur tänker jag nu? För mig är det ett bra sätt att få svart på vitt att mitt tänk verkligen har förändrats radikalt.

Jag hoppas verkligen att du om några år är lycklig som sambo vid en liten sjö ?

Kram ?

Nä, jag är inte alls sugen på att byta faktiskt.? Men vi har ju alla varit där och minns hur det var. Jag kommer aldrig glömma hur mycket det här forumet betydde för mig i början. Jag kan ärligt säga att jag hade inte klarat att bli nykter utan forumet. Det är också en av anledningarna till att jag hänger kvar. Aldrig glömma, aldrig ta första glaset. Och om min närvaro här kan hjälpa någon på vägen så är det en stor vinst för mig.

Kram ?

Idag behövde jag köpa ett par byxor efter jobbet. Stannade till vid ett stort köpcentrum på väg hem.

Parkerade där jag alltid brukar parkera. Nära Systembolaget. (Så jag slapp träffa så många jag eventuellt kände med en vinbox i näven.)

Jag kan knappt föreställa mig hur många gånger jag handlat vin just där. Jag hade två andra systembolag som jag också besökte regelbundet, så jag varvade mellan dessa tre. Vem försökte jag lura?

Tanken slog mig precis när jag hade parkerat. (Till just den delen av parkeringen körde jag med autopiloten påslagen.) Minnet kom till mig som en sur lukt från ett gammalt avlopp.

Sen gick jag en annan ingång in i köpcentrumet och köpte mig två par byxor. Det kunde jag unna mig med tanke på hur mycket pengar jag sparat på att inte köpa vin.

Nästa gång tänker jag parkera i andra ändan av den stora parkeringen. Bryta gamla vanor, skapa nya nyktra vanor.

Kram ?

Hur mycket vi som är i början vill vara er!
Misstänker tyvärr att ingen av er vill byta plats dock.?

Vad härligt o höra FinaLisa ?!
Du är så värd denna underbara känsla?! För mig går det inte lika naturligt just nu, men jag håller i nykterheten iaf och det är huvudsaken just nu☺️?! Det där flowet kommer snart att infinna sig för mig med, tänker jag. Nu gäller det att gneta på lite så länge..??!
Heja oss som aldrig ger upp??! Skönt att du känner dig fri från längtan och/eller sug??! Tar ju sådan onödig energi..?. Bättre då att använda den till att göra praktiska saker hemma och att ta hand om dig med nya fysioterapeuten??!
Stor kram!
/Fibblan ?.
Stor kram!
/Fibblan ?.

Du vill att han ska vara den fina man du vet att han är utan alkohol.
Du vill att någon ska ha lösningen.
Men den enda som kan få honom att sluta dricka är han själv.
Om du lämnar kanske han inser vad han måste göra.
Gör han inte det då , utan väljer alkoholen, så har du fått ditt svar hur sorgligt det än är.

Har du funderat på vad han skulle kunna göra mot era barn om du inte är hemma -när blicken kommer och han försvinner.

Att stå emot när någon erbjuder och du känner sug?

Ja -Jag kanske tog det där med att sluta dricka lite väl allvarligt......har nog glömt bort vatten.

Bokade precis en fotvård och massage för vårt friskvårdsbidrag som bör användas innan årsskiftet..Det känns lite lyxigt, helst om det är en bra person som utför det..Jag tog en tuppis nu innan jobbet. Håller med om att en liten vilostund verkligen ger energi och gör dagen bra...Har kvälls och journattspass strax Bra med extra energi före jobbet. . ??

Jag är väldigt ny och är på dag 23, men något som hjälper mig att hålla motivationen uppe är min dagliga påminnelse. Jag har en notis varje dag i min mobilkalender där jag har skrivit vad som gör mig tacksam över nykterheten och varför jag väljer att vara nykter idag. I notisen har jag också beskrivit hur jag kände mig efter min sista fylla, mentalt och i kroppen. Det är samma text som jag faktiskt skrev den morgonen då jag vaknade och där framgår att jag ALDRIG mer vill må så och att det ska bli skönt.

Ja, det är väl bra nog. När jag inte dricker så är tankarna en aningens mindre destruktiva och det är väl alltid nåt! Jag känner inte att jag döljer en stor hemlighet t.ex och kan därför slappna av lite mer. Vara lite snällare mot mig själv... grundproblemet är väl mitt eget självförtroende. Måste jobba på det.

Suget var stort igår

Jag fick en glad kommentar av sambon när han slutade jobba "Ja men älsk! Ska vi inte dricka lite vin ikväll???" NEJ, var mitt svar och det var accepterat och lugnt. Vi såg film istället och somna tidigt. Det var skönt att vakna till en fräsch andedräkt, ingen törst, utvilad och lugn i kropp och själ.

Men oj vad trött jag är. Jag äter en liten dos antidepressiva 2 veckor i månaden och nu märker jag tydligt hur trött medicinen gör mig. Det har jag inte märkt tidigare eftersom jag varit bakfull....

Andrahalvlek - jag har börjat äta plommon nu, och det hjälper :)

Kaye - du har kanske druckit för lite vatten? Kan det vara därför hyn inte blivit bättre?

Rätt ny parrelation, känt honom några år. Vilken början. ?

Jag påtalade tidigare, före han slutade dricka, för honom att han dricker mycket och att han blir personlighetsförändrad. Att han emellanåt inte är snäll då han dricker, men att han i "vanliga" fall är det. ?

Kanske han började reflektera över drickande och därför själv tog initiativ till att sluta. Men, som sagt nu vet jag inte vad som händer. ? Skiter han i allt och dricker allt han kommer över, är han bakis, skäms han, ledsen, orkar inte med mig, orkar inte med sig själv, sover ..??

Lyssnade precis klart på "Mrs D is going without" av Lotta Dann. En humoristiskt skriven memoar om författarens resa till och genom sin nya nyktra tillvaro. Den verkar bara finnas på engelska, men finns både som ljudbok och i fysisk form. :)

Känner igen det du skrev i ett av de första inläggen i tråden, att helgen plötsligt känns en dag längre. Ja! Så sant. Nu finns det så mycket tid att använda, vilken lyx! :)

Och tack för tipset om Alkispodden, nu ska här lyssnas! Rebecka Åhlunds bok ”Jag som var så rolig att dricka vin med” är för övrigt väldigt bra. Förra året var jag på bokmässan i Göteborg och lyssnade på ett samtal med henne, det var nog det bästa på hela helgen. Den boken ligger mig lite extra varmt om hjärtat just pga att det var den första ljudboken jag lyssnade på efter att jag lite smått börjat fundera över om jag verkligen behövde förändra mina alkoholvanor eller inte.

Och på tal om This naked mind av Annie Grace finns också hennes The alcohol experiment. Det är verkligen en inspirerande bok som gav mig många insikter!

Kan man klippa ut dig och lägga som marknadsföring för forumet?
Grattis till 9 månader! Ett nyfött liv som du verkar ta vara på på bästa sätt! Så skönt att höra. Kram! ?

Nej, vem är perfekt? Ingen av oss här och ingen jag känner.
Jag tycker det låter tufft att vara så mycket i tankar av ifrågasättande kring dig själv.
Du gör bra nog, testa att vila i det lite.
Mina tankar kring mig själv har blivit mer generösa under nykterheten. Jag kunde verkligen vara så sträng och hård, det var mitt utgångsläge.
Jag är rätt snäll mot mig själv numera. Tycker jag är så himla bra som inte dricker, så jag har inte så många fler krav ?
Skickar lite tålamod och snälla tankar över havet! ?

Tack kära ni för att ni hör av er och undrar @Seklart och @Torn. Sista tiden har jag varit helt absorberad av stora frågor som rör båda barnens skolgång. Den typ av frågor som dränerar mig totalt men som jag samtidigt aldrig kan ge upp. Jag har tänkt att jag inte haft så mycket att skriva om som gäller alkohol. Men när jag tänker efter så är det ju helt fel. Normalt hade tider som dessa ökat min vinkonsumtion betydligt. För att få ner snurret i skallen, för att belöna för mig för ännu ett formulerat mail till skolan men som krävt allt av mig för att få på pränt. Och så hade det fortsatt... Men nu dricker jag ju inte längre så något vin har inte kommit till mina tankar öht. Oerhört skönt. I stället har jag fortsatt gått och lagt mig i tid på kvällen. Jag har vilat på dagen. Jag har ätit närande mat. Jag har ringt en vän för att prata av mig. Jag har utnyttjat min samtalstid på habiliteringen för att lufta frågorna. Jag har helt enkelt gjort det man behöver som människa i pressade situationer. I dag firar jag 9 månader. Och jag gör det utan EN enda tanke på alkohol i huvudet. Grattis till mig!

Kram till er alla!