Senaste kommentarerna i forumet

att du hittat ditt sätt till sinnesro, det tror jag är en nyckel till att lyckas. Kram Rosa

Man blir ju nästan mörkrädd över hur den där jäkla alkoholen kan kidnappa hjärnan så enormt...Igår kväll monterade dottern och jag ihop en sängstomme till hennes rum. Under sängen finns det lådor för förvaring och de två innersta lådorna kommer hon inte använda då det står alldeles jämte väggen...Plötsligt hör jag en röst inom mig säga:
-Här skulle aldrig någon hitta ditt gömställe, här skulle du kunna ha din a...

Ibland tror jag att de här tankarna aldrig kommer försvinna, jag kommer inte över dom..Är jag ensam om att "lusten" flyger på? eller det kanske inte är lust, är det bara gamla tankar...

Vaknade för övrigt helt slut i morse, kände mig bakfull och trött. Usch! Jag fick nästan tänka efter när jag segade mig ur sängen...drack jag igår?...
Antingen håller jag väl på att åka på någon virus-inf eller så är det bara en låg dag..
Hoppas att ni andra har mer energi än jag idag. Kram på er!

Skönt att du mår bättre!
Inte lätt jämt att kontrollera sig själv.
För mig är det så att jag gått på en del nitar innan jag förstod att det inte är en lek detta med när besattheten tar fart.Idag känner jag mig som jag kommit ut på andra sidan.Lite konstigt kanske men tankarna är annorlunda idag.Jag önskar att du också får uppleva det?
Kram Pilla

Tack för svar!

Efter att jag skrivit så har min mor pratat med henne igen, hon var tuff mot henne och det verkar som att det har hjälpt. Hon har beställt tid för att prata med specialist och hon säger att hon pratat med sin man, och att han har bestämt att det är nolltolerans som gäller, att de ska fixa det tillsammans.
Jag hoppas verkligen att detta är sant, att det blir så!

Men jag har tappat tron på henne, jättetråkigt men jag tror aldrig riktigt på vad gon säger, oavsett om det är sant eller ej..hon vet att vi ställer upp på henne men jag tror inte att hon riktigt har accepterat att hon har problem, hon har bara massa ursäkter hela tiden. Ingen ursäkt är i mina öron ”normal” men hon tycker nog det.

Ska tillägga att jag har en far som har haft samma problem så länge jag kan komma ihåg,
Min mor lämnade honom för detta för över 20 år sedan och min relation till honom idag är obefintlig, jag klarar mig bättre utan honom.
Men min syster vill jag inte vara utan, vi har alltid varit så nära men det senaste har vi glidit ifrån varandra pga detta. Jag har så himla svårt att se på hur hon förstör och hur hon upprepar precis allt min far gjorde när vi var yngre och jag hittar inte ord när jag ska prata med henne.
Hon ser inte vad hon gör mot alla oss runt henne.

Men jag ska ta det lugnt och avvakta nu, hon säger ju trots allt att hon har bett om hjälp och jag inser att jag måstet tro på det hon säger tills det motsatta e bevisat, så får man ta det därifrån helt enkelt!
Önskar att det fanns en genväg så att allt blev bra fort men jag inser att det här kan pågå lång tid, för henne och även för hur jag känner.

Tack för svar

Jag har inte det sura sinnelaget..Är en gladlynt person. Blev faktiskt lite euforisk emellanåt av mitt tillfrisknande från alkohol..Min f.d. Var nog mer av den dystra typen om han tvingades att vara utan alkohol eller annat stimuli som skärm eller hobbies..Vi får hoppas att din man får insikt i det fina med giftfri kropp och friskt sinne..

Idag deltog jag i en lunchbön i en, för mig, ny kyrka. Jag börjar vänja mig vid att vi deltagare är en tapper skara som sitter utspridda som små öar här och var i bänkarna. Ensamma men ändå tillsammans. ?

och grattis till 14 dagar. Lite off kände jag mig också i början, lite hängig i humöret men det lättar. Jag slapp i alla fall det sjukt dåliga samvetet för att jag hade druckit...Ha en fin dag! Kram!

jag tänker också så hela tiden..inte ta första glaset...annars kommer jag vara tillbaka i att förhandla med mig själv, utan tvekan kommer jag dessutom att förlora förhandlingen Om och Om igen....Kram!!

Ja, det viktiga som kommentaren över nämner är att du får ju dricka om du vill. Men lösningen är oftast att inte vilja. Under min 20 månader nyktra period var jag alltid lika glad när jag efter en kväll mådde prima och tog mig hem på enkelt sätt och vaknade "utvilad" (sömnproblem deluxe). Men alla de tidigare kvällarna när man var med i alkoholracet mådde man ju inte bra och man tappade kontrollen och vaknade bakis och ville bara dricka igen. En mindre misär.

Så när man inser att livet är njutningsfullt i att få vara närvarande så är det mycket bättre, närvarande med sina känslor. Det är då man lever!

Sen kan ingen förneka att man haft jävligt roligt i en del fyllor hit och dit :D Men det är väl som att det var kul i sandlådan också när man var liten. Inte lika kul i dag!

och jag håller med, i början är det lite tungt men man kommer väldigt snabbt på att det är så många fler vinster i att inte dricka. Det tar inte lång tid att hitta dit! Kram på dig!

Inför beslutet och strax efter kände jag en viss sorg inför att inte få dricka mer. Men relativt snabbt började jag istället tänka: ”Jag får dricka, men jag vill inte”.

Så nä, jag saknar inte alkoholen. Jag sörjer kanske lite de trevliga stunderna, men de var ändå ytterst få de sista åren.

Jag kan sitta på en uteservering eller ett trädäck i grilloset ändå. Innehållet i glaset är alkoholfritt, men själva stunden kan vara lika nice ?

Kram ?

Det finns en enda regel som är viktig att hålla: Aldrig ta första glaset.

Det är tusen gånger lättare att avstå helt än att försöka dricka ”lite”.

Kram ?

Det är faktiskt lite fantastiskt att man kan bygga relationer även på ett sådant här forum.

Det är som jag brukar säga om sociala medier - allt blir vad man gör det till. Vill man vara ytlig går det bra, men vill man gå på djupet så funkar det också bra.

Och ja, känslan är faktiskt att man inte är ny på jobbet längre. Man har viss bakgrundskunskap om ”kollegorna” och behärskar ”jobbet”. Då får man luta sig tillbaka, åtminstone korta stunder.

Tyvärr är körsången pausad i dessa coronatider ? Men de har startat livesändningar på Facebook på onsdagar kl 18. Så imorgon kväll ska jag och flera tusen andra stå och sjunga högt i våra vardagsrum tillsammans med live-kören, som fysiskt håller till i Linköping.

Jag saknar min fysiska kör här på hemorten jättemycket, men live-kören är bättre än ingenting. Som så mycket annat den här våren och sommaren.

Kram ?

Jag har haft enormt svåra sömnstörningar historiskt, på grund av ångest, och det har slutat med sjukskrivning till slut.

Nu som först har jag fullt ut förstått att det är alkoholen som skapar ångest, sömnstörningar och depression. Mer motivation än så att hålla mig nykter behöver inte jag!

Jag tycker ändå att du ska ta antabus till hjälp som en krycka, över den tidsgräns som varit riskabel för dig tidigare. Minnet är kort ibland. ”Så farligt var det nog inte?” Då har du kryckan som ett extremt tydligt ”köphinder”.

Sömn är den finaste gåva man kan ge sig själv - och det är en icke-handling. Man kan inte prestera sömn. Man måste ge sig själv så pass mycket lugn och ro att den kommer av sig själv.

Sömn är bästa läkningen för hjärnan och jag är så glad för din skull att du nu har kommit dithän.

Kram ?

Skönt att se att du har det bra!? Att det dyker upp någon enstaka ”sugtanke” (finns ens det ordet?) hos dig är ju inget att bry sig om. Det är ju fullt normalt med tanke på vad du/vi har gått igenom. Jag vill dig ju bara dig väl för du är lite av min ” bästis” här. Det är snarare konstigt att inte jag har något som helst sug.? Det kanske slår ner som en bomb när som helst hos mig.

Ha en underbar dag!

Kram

Vad skönt att du har 14 dagar avklarade, grattis! Du har ju mycket mer ” rutin” än mig i det här med nyktra perioder och så,men jag tyckte i alla fall att efter 14 dagar så började det släppa på allvar. Just då började jag också sova bra.

Tack för din kommentar i min tråd! Det där du skrev om att tankarna på A är ständigt närvarande stämmer så väl för mig. Men en skillnad är att mina tankar handlar aldrig om något sug, jag har absolut noll sug nu. Det är mer att jag jag liksom är ständigt glad och tacksam att jag inte dricker mera. Därför har jag egentligen inget emot tankarna kring A, men dom finns där ständigt på något sätt. Det går inte att släppa dem riktigt, och det är lite irriterande. Man har ju tänkt tillräckligt på alkohol förr om man säger så?

Klokt med de här läkemedlen som du ska testa. Allt är värt att prova för att bli fri från alkoholen.

Kram

Andra halvlek, du är energi och klokskap. Ville bara säga det, och hur vårt lilla (stora) gäng hjälpt mig varenda dag i detta jobb som nykterheten är.
Men nu börjar jag känna att jag inte är ”ny på jobbet” längre ?
Mycket skönt! Nya utmaningar väntar, men vi kan också unna oss att vila lite på platåerna i denna klättring.
Kram på dig! ?

Jahopp! En ny dag och den är inte lika illa som i går. Dels har jag inte sovit borta hela dagen, men jag tog heller ingen Stesolid i går när jag skulle sova. Dock har jag vaknat en miljon gånger som jag brukar göra så det mönstret verkar vara tillbaka. Vilopulsen i dag känns nästan normal, den ligger under 70 åtminstone även om jag ska ner närmare 60 innan jag är nöjd. Hade bra syresättning (98) när jag testade det i söndags så jag känner mig nöjd på den fronten.

Vad gäller Försäkringskassan står det att de har beslutat till den siste juni, men det finns inga preliminärbelopp. Dock stod det samma i besluten som i de övriga. Men jag vet ju inte om det kan vara olika beslut för det då det inte finns så mycket info i just det meddelandet. Möjligen behöver det bara uppdatera sig och får lägga det åt sidan till i morgon. Förhoppningsvis ska det inte vara några problem.

Webbmöte om några timmar i den behandlingen jag går. Känner mig väl inte så pepp på det men har fortfarande inte gjort något konstruktivt i dag och det svänger väl så fort jag kommit ut med lite sopor, tagit en dusch och röjt lite på rummet. Sen efter det får det bli städning. Promenaden hoppar jag över i dag och låter mina blåsor läka ut istället.

Kostomläggningen gick ju inte alls bra. Dels blev det kanellängd och senare tryckte jag i mig massa glass från Sia. Deras glass är fantastisk god för att vara sådan man kan köpa billigt i butiken. Så nu har jag blivit besatt av glass och måste köpa nya i dag! Beach 2020 får kanske bli beach 2030 istället. Viktigaste är väl att hålla mig nykter så får kroppen komma sen men jag mår så mycket bättre mentalt när jag har rätt matchvikt.

Känner mig allmänt slö och utan energi. Försöker se det ljusa i livet och visst finns det en springa i dörren numera, en som känns som den varit helstängd senaste månaderna. Om en vecka är det bedömning hos psykiatrin och jag längtar så för då kan jag äntligen få ett rejält hopp om hjälp att få ordning på mitt liv igen.

Just det ja, håller även på att ringa Skatteverket för att se vad som händer ifall jag inte betalar in momsen i dag som tydligen är sista dagen. Förhoppningsvis enbart lite ränta och det kan jag ta. Straffavgifter eller liknande så får jag ju snällt bara swisha in det. Måste även fråga dem vad som gäller med min deklaration. Skatteverket har åtminstone alltid varit bra när jag haft med dem att göra tidigare. Så får se ljust på framtiden nu om bara allt blir klart med preliminära belopp från Försäkringskassan också! Förstår inte varför jag oroar mig så för det egentligen men måste vara all gammal skit jag varit igenom för många år sen. Känns som det blir någon PTSS som dyker upp.

Nu invänta samtal från Skatteverket, sen ut med sopor och röja lite snabbt på rummet. Sen dusch och sedan webbmöte. Sen får jag se vad eftermiddagen har att erbjuda, men en städning av rummet är ett måste så höjer det mig några snäpp också!

Keep on fighting! Mina känslor är just nu trötthet, lite oro samt förväntansfull! Lite positivt kom med där! Wow!

Tack till er som skriver och kommenterar här. Ska försöka svara allt det också, även om jag ibland bara sätter mig för att skriva av mig och mina egna tankar!

Ibland kan jag känna att jag inte kan vara så God som jag vill vara.
Jag kan tänka en massa gott men inte våga fullfölja.Så jag håller en del kvar i mig själv.Och ofta är det jag som hör av mig i mina relationer.Kanske jag ska rensa lite...? Eller är mitt behov annat än de jag har runt mig?
Jag har inte tålamod att vänta in helt enkelt.
Det kan jag jobba med.
Jag är speciell och pålitlig och även omtänksam.Ännu mer äkta nu utan vin?så skönt att skriva här på detta fina forum.
Kram Pilla

Härligt Saskij, man ser verkligen på hur du skriver att du har klarat av det allra värsta nu! Ingen fara med att du inte har någon dröm att berätta om, huvudsaken är ju att du börjar sova bättre nu.?

Du är inne på helt rätt spår nu, en väldigt viktig sak att tänka på nu när du känner dig bättre är ju som du vet att absolut, och under inga som helst omständigheter testa att ta ett endaste glas alkohol. Lova dig själv det.❤️

Ha det bra!

Kram

Hej o välkommen Johanna. Mitt bästa start tips är att se alkoholmissbruket som en gammal dålig relation eller intresse som behöver bytas ut. I din långa destruktiva relation i 10 år så blev alkoholen ditt intresse. Som en vän som det först känns som aldrig sviker, men som egentligen är bakslug och bryter ner dig inifrån. Nu behöver du hitta ett nytt intresse!
Vår hjärna är en fantastisk vaneälskare. Du kommer säkert märka att det är jobbigast att inte dricka just på de stunder och platser då du brukar dricka. Kväll? Helg? Vacker väder? Synen av en uteservering? Alla har sina egna platser som snabbt kan kopplas till ett glas. För varje gång du gör något annat på dessa platser och stunder nu så kommer din hjärna sakta att släppa dessa vanebilder och suget avtar. Tid, tid, tid.

PS. För själva suget, obehaget man inte riktigt kan sätta fingret på. -Träning är en universalmedicin! (kanske kan det bli ett nytt intresse?) Börja lätt!

Ha en fin dag.

Andrahalvlek
Menar du verkligen att du inte saknar A. Jag trodde man fick förvänta sig att sakna A hela livet efter att ha suttit fast på detta vis.

Se klart
Jag har försökt minska mängden och dricka kontrollerat. Det tycks inte fungera då det alltid blir mer än vad jag har beslutat. Sedan undrar jag förstås hur jag skall klara 3 månader när jag idag klarar max 3 dagar. Skall dock sätta ett datum då jag skall inleda min vita period.

Jag håller med Saskij, du är verkligen en eldsjäl! Det är så många saker du brinner för, och jag är imponerad av att du kan ha så många järn i elden samtidigt.? Hur går det förresten med körsången, håller du på med den fortfarande?

Kram

Gud vad jag känner igen mig i det du skriver om ensamhet. Precis så, med liten släkt och eller dåliga relationer mellan de släktingar som finns. Inte massvis av vänner.... När jag skilde mig för ett par år sedan var nästan ensamheten min största skräck. Men det blev faktiskt inte så. Skilsmässan gav mig en annan energi som har gjort att jag sökt mig utåt. Jag har fått någon ny mycket nära vän och en hel del vänner som jag pratar med på gatan, ses och dricker kaffe med och lite så.

Förfärligt med de där bibborna med papper. För att börja någonstans tänker jag ofta att jag börjar med den första frågan sedan behöver jag inte göra mer. Och så fortsätter jag sådär och sätter olika mål. En sida till sedan är det paus, osv.

Kram!