Senaste kommentarerna i forumet

Tack alla ni ❤️
Det värmer ska ni veta

@Fruktsallad håller med @Molnet, första veckan är värst….och snart blir det lugnare. Så stå ut, du kommer inte ångra det.

Bra jobbat 🥳🥳

@Kirskål huuurrrra 🥳🥳🥳🥳 vad jag har sett framemot denna uppdatering!

Tänk att det gick, 3 månader och still going strong. Så glad att du har det bra bästa Kirskål 🥰

3 månader till, ja det fixar vi så klart! En dag i taget ❤️

@Fruktsallad Nice.Bra jobbat.Nu är du igång på den nyktra vägen.Och skönt att du redan lagt märke till en gnutta förbättring.🙃Första vecka är värst.Grattis!

Första nyktra helgen på ett år☺️
En vecka imorgon, växlande humör och liiite bättre sömn 😵‍💫..från katastrof till väldigt dåligt, en klar förbättring 😂

@Johanna_N Välkommen hit , ett steg i rätt riktning . Här inne finns mycket hjälp och stöd att få om du hänger kvar och ger det en chans. En dag i taget gäller ju för oss alla , lycka till 🌸

@Kirskål Stort grattis till 90 dagar!🥳🥳🥳 och härligt att du mår så bra! Kanske ska du asfaltera kirskålslandet och starta en helt ny odling med fräscha, sprakande växter eller rycka upp de små jävlarna så fort de kommer för att aldrig glömma😁. Jisses vad gott det lät med våfflor, hemlagad hjortronsylt, perfekt vispad grädde och kaffe, mums!

Ha en fortsatt fin och trygg resa på din färd mot nya 90 dagar! Kram❤️

@Kirskål Grattis till 90 nyktra dagar! 🥳🥳🥳

Tremånaders-delmål är bra, det märks stor skillnad på ens tänk vid 3, 6, 9, 12 månader. Även om stora förändringar i det praktiska sker mest i början av nykterheten, så sker det enorma skillnader med ens tänk ju längre tiden går.

I början ville jag bli ”klar” nångång, men sen lång tid tillbaka uppskattar jag att jag aldrig blir klar. Jag utvecklas hela tiden 🤩

Kram 🐘

@vår2022 Tack för grattis ❤️

@Lora man kan hoppas!!

@Lora man kan hoppas!!

Målet nått! Nittio dagar utan alkohol.
Känns så självklart att fortsätta - som om jag inte alls varit den där vinpimplande, arga och alkoholfokuserade rabban ... Så konstig känsla att tänka på den där första skälvande nyktra tiden, hur svårt det var, att tankarna var fulla (!) av att inte dricka det där första glaset. Så långt borta men samtidigt så nära. Aldrig glömma ...

Skämskudden fram för hur jag betett mig mot mig själv, hur illa jag gjort mig själv, självförakt och missunsamhet. FYYY, så stygg jag varit mot mig själv. Jag ser det nu.

Nu sätter jag nytt 90-dagars mål, kommer ha en del delmål på vägen men har verkligen känslan i kroppen att jag aldrig vill tappa kontrollen igen, har en ro i kropp o knopp att jag inte kommer dricka det där första glaset - svårt att beskriva och kanske "kaxigt" skriva jag känner mig lugn i mitt beslut ... Skulle jag kunnat se framåt i tiden de där första dagarna i juli/augusti skulle jag aldrig haft mycket svårt att tro på det jag nu skriver.

Idag har jag njutit av den extra timmen denna söndag har och suttit lääänge vid frukostbordet, varit iväg på en lååång höstpromenad över stock-o-sten med make & valp och precis njutit av härligt nygräddade våfflor med hemlagad hjortronsylt och lagom "slapp" vispgrädde och en kopp starkt svart kaffe. Livet är bra nu! Och jag är alkoholfri - hur underbart är inte det!? Jag kommer lägga mig nykter ikväll, sova gott och vakna o-bakfull imorgon och gett mig själv bästa möjliga starten för en ny arbetsvecka.

Så kirskålen börjar vissna i mitt Kirskålsland - men jag vet att det kommer spira små blad så småningom - och då ska jag vara beredd och plocka bort dem efterhand - för bort ska de - de har inget här att göra - det ska bli plats för ny kraftfull grönska och väldoftande blommor. Precis så som du skriver @Amanda L :)

Jaaa, @MärtaMaria - vi har det här - vi följs åt!

TACK för alla bra tips på tillskott @Carisie, @vår2022, @Molnet - jag har googlat och hittat bl.a. Holistics produkter som jag knåpat ihop en "kur" av - känner redan av positivt resultat. :)
Plus att jag försöker äta varierat och "från grunden", prioriterar sömnen - känns som jag skulle behöva göra som Törnrosa, sova i hundra år - och rör på mig i vardagen och några tillfälle lite extra varje vecka med pulshöjande aktiviteter.

TACK fina AH-vänner, redan nämnda och även @livima, @Andrahalvlek och @åträtthåll för ni läser, stöttar och skriver här hos mig! Otroligt tacksam jag fann det här forumet!

@Andrahalvlek Ett försenat grattis på din födelsedag!🥳🥳🥳. Låter som en skön dag och fin samvaro på spat med din kompis. Precis så ska man fira och unna sig själv sin egna födelsedag.

Kram❤️

@Andrahalvlek Tack!❤️ det känns rätt mäktigt😁. Ja, man får hitta sin grej, sin utmaning. Jag har inte ställt upp i speciellt många lopp, några blodomlopp bara och det är inte det som varit min motivation egentligen. Gillar bäst att springa själv i min skog med hög musik och få den sköna känslan efteråt. Vi var ett gäng på jobbet som anmälde sig och jag hakade på. De är så mycket yngre än mig och snabbare, men jag körde mitt egna lopp i min takt. Ja, vi lär oss hela livet om det mesta och söker balans. Just nu känner jag balans, men det kan tippa och då får jag hitta vägar till att hitta balansen igen. Som nykter är förutsättningarna så mycket bättre!

Kram❤️

@Molnet Ja, vi lever i en tid där vi vill se resultat direkt. Känner igen mig. När jag tittar tillbaka i perspektiv bakåt så kändes de första 3-6 månaderna långa, jag ville att tiden skulle gå fort. Nu, med perspektiv, så inser jag att det inte kan gå för fort för att det ska bli hållbart över tid. Tankar och känslor måste få tid på sig och hänga med i utvecklingen, i förändringen. Har läst om personer som gör gastric by pass och tappat massor av kilon när de vaknar upp. Att det för många varit svårt psykologiskt att hänga med i förändringen som gick så fort och fysiskt blev så synligt märkbar.

Så vi behöver tiden så att det går hand i hand med förändringen för att den ska bli hållbar över tid. Sen är tiden också individuell och beror på hur vi druckit, hur vi tar oss an och jobbar med oss själva. Att det tar 3-6 månader för kroppen att rejält återhämta sig från alkoholen och komma i balans tror jag på och att det sedan är individuellt med fas 2 och den psykologiska biten. Men oavsett så ska man ge nykterhetsprocessen den tid som behövs.

Jag upplevde att ju längre tid som nykter desto mer tålamod fick jag, man blir liksom mer chill😎. Sen tyckte/tycker jag att det var spännande att nyfiket närma mig själv och undersöka vem jag är, vad jag har för behov och lära känna mig själv bättre. Ha det gott!❤️

@vår2022 Grattis till din första halvmaraton! Mäktigt 🤩 Jag sprang lite för ett tiotal år sedan, men min formkurva har stupat tvärbrant. Och det är okej, jag kämpar på med annat. Grattis också till att ha hittat balansen mellan intäkter och utgifter, det jobbet håller jag också på med för fullt. Fullärd blir man typ aldrig. Balans, balans, balans.

Kram 🐘

@vår2022 Tack för din bild av mig, den stämmer så bra🙏🏻Kram ❤️

@Himmelellerhelvette Här kommer lite frågor du kan ställa dig och som kanske kan hjälpa till.

Varför vill jag komma med goda råd? Hur känns det när jag kommer med goda råd? Vad skulle jag känna om jag inte kom med goda råd? Vad förväntar jag mig av den som jag kommer med goda råd till? Vad känner jag när det står still hos den jag ger goda råd till? Är det en känsla jag känner igen från förr? Hur kändes det? Vad hände, var var jag och vilka var med när jag kände den känslan? Hur hade jag velat bli bemött?

Känner jag igen känslor och beteende från min uppväxt när jag ger goda råd? Tog jag ansvar för andras mående? Vad kände jag för känslor? Kunde jag visa upp mina känslor? Finns det mönster från min barndom i mitt beteende idag som vuxen?

Ha det gott!❤️

@Se klart Stort tack för ditt svar 😊 det känns tröstrikt att ha hittat detta forum. Jag känner mig mindre ensam efter all läsning. Jag lever själv men har fmailj runt mig. Syskon, Föräldrar. Jag känner i nuläget att jag inte vill dela med mig av min resa till de på grund av att jag involverade de när jag tog hjälp på beroendemottagning, varför jag nu känner ett stort misslyckande till att inte kunna lyckas i detta. På gott och ont så önskar jag att jag inte va så medveten om min egen situation. Ca ett år efter att jag sökte hjälp är jag återigen på väg att halka snett, det känns sorgligt och lite skrämmande. Det finns missbruk i släkten och jag våndas av tanken att jag har beroendegenen så hårt i mig att jag kanske behöver utesluta alkohol helt och hållet med allt vad det innebär. Jag vet ju att det finns massvis med fördelar men just nu känner jag mig som ett undantag som inte fungerar som andra. Jag lyssnar aktivt på poddar sen en tid tillbaka och när jag hör andras berättelser så tänker jag att där befinner jag mig inte.. Hjärnan är bra vriden. Tack för att du är rak och tydlig, 2 flaskor är nog för mycket. Jag ska ta dina kloka råd till mig. En period utan alkohol och se hur det känns. Just nu får det bli en dag i taget. Tack för att du svarat mig 😊

Paraplydag och söndag. Men sitter då inomhus och slipper att gå ut i höstrusket och bli blöt och frusen i onödan. Såg just en granne gå ut med en liten gläfsande hund. Nog är jag då tacksam att jag slipper att ha ett sånt tålamodsprövande djur att pyssla med när jag är så trött som jag är numera.

Hade jag haft tillräckligt med ork och energi så borde jag kanske ha haft en liten trevlig och tyst katt som tidsfördriv och sällskap funderade jag nyss på. Minns ju en äldre bekant som sade sig leva i stort sett för sina två katter han hade. Men katter kräver ju sin vård och omsorg de med. Men rätt självgående är de ju och försäkringskostnaden är väl inte lika hög som för en större hund kanske.

Men man ska ju ändå pyssla med att sätta fram näringsriktig mat på fasta tider och sköta om att hålla en kattlåda med sand rent och sånt där arbetskrävande. Minns ju att ens gamla faster hade en himla jobb, pyssel och även viss oro för sin gamla hankatt som väl var som ett liten barn för henne. Det är då så man väl minns det hela. Men visst kan väl ett husdjur vara ett trevligt och gott sällskap för den som kanske har orken att sköta om ett sådant.

Nu känns det då verkligen att det är höst, och idag så blir det mörkt utanför mitt köksfönster en hel timme tidigare än igår. Då det ju har gått och blivit vintertid igen, eller normaltid som det väl heter egentligen. Gillar inte att det ska hållas på och jongleras med klockan två gånger om året alltså. Men urmakarna blir väl glada kan man tänka. Många klockor som ska justeras blir det nog.

Märkte allt att det var ljust tidigare i morse när jag gick ut med soppåsen, det kändes att en timme hade ändrats. Har då ställt om mina klockor i huset nu och är redo för att snart dra för persiennerna en timme tidigare när mörkret faller på idag. Sitter och dricker nu. Ja, inget med alkohol utan bara en stor burk med vitaminberikad energidryck i förhoppning om att få lite mer energi så att jag kanske orkar fingra på mitt gamla keyboard som står precis bredvid mig vid datorn.

Men har ju inte haft nån större glädje och spontanitet till såna prylar som att komponera musik sedan jag slutade helt med alkohol. Borde kanske ställa undan musikinstrumenten och sluta hoppas på bättre tider och bli mera logisk och göra som en äldre bekant gjorde, och bara ha en radio till att höra nyheter och väder på. Det behövs inte så mycket för att existera om man inte har så höga krav. Men orkar inte ändra på något just nu. Så musikprylarna får väl stå kvar i huset tills vidare.

Nykter och alkoholfri det är jag då precis som vanligt sedan drygt ett år tillbaka alltså. Skrev ju lite i morse om det hela och glömde att framhålla en glad eller då bättre fungerande mage som då fysiskt sett nog är den största fördelen av nykterheten så här långt. Så nu har man då gjort även detta alltså. Ja, visat lite allmän tacksamhet till ens verklighet i nuet utan några skönmålande omskrivningar så att säga. Det blev väl inget direkt hallelujande idag, men har då inte tappat tron på Herren fast det väl i stunden känns en aning mera höst och lite mer dystert tungt än vanligt sett kanske.

Men i morgon är ju en annan dag som det sjunges om i nån gammal slagdänga eller visa om man så vill kanske. Måndag i morgon alltså och som vanligt garanterat ingen baksmälla utan bara att njuta av livet precis som vanligt, vilket ju är helt underbart. För om inte annat så sparar man då en hel del pengar som man kan ha till roligare prylar. Kanske köpa sig några förmodligen onödigt dyra men kanske hållbara och praktiska regnkläder så man slipper att bli helt genomblöt om man skulle råka få överskottsenergi till att få för sig att gå ut på en underbar promenad i regn bara för nöjes skull...

Ha det gott mina vänner!

Tack för dina tankar @vår2022 ❤️ Det är bra, att ta reda på vad funktionen uppfyller idag… vem är jag om jag inte alltid försöker komma med goda råd? Gillar jag att komma på goda råd eller är det mitt ego som vill ha bekräftelse, är det okej att det är båda orsakerna? Vad är mitt medberoende sedan barnsben och vad är hanterbart? Jag gillar när man kommer någon vart men ogillar när det bara står still. Alla kan jag inte förstå mig på eller hjälpa…..
Det får snurra på lite mer i hjärnan om detta, gillar input så kom med tankar kära forumvänner❤️

@B.Å Ja det är oerhört intressant med såna artiklar.Tyvärr är jag en lite otålig sort som inbillar mig att processen kan forceras & kände mig lite modstulen en stund.Nu har infon landat & jag är tacksam för de saker jag lyckats med hittills.Och förstår rent logiskt & vettigt att det är på det viset det funkar.Och frissan & nå’n ny kurs låter inte dumt för välbefinnandet!Ha en skön Söndag

@vår2022 självhat och ångest har också varit något av normaltillstånd för mig sen flera år tillbaka. Även fast jag fungerade rätt bra (utåt sätt) så visste jag själv hur jävla oduglig och värdelös jag var.

Tror (nu när jag tänker efter) att denna känsla har ganska djupa rötter i mig. Att inte riktigt duga till liksom och alltid söka sig till det som känns bekant.

Usch hemska tanke, behöver nog se över min gamla ryggsäck, ska försöka ta upp det nästa gång 😤

Tack för att du gav dig tid, så klok och träffsäker som vanligt! ❤️❤️❤️

@Andrahalvlek tack för fin inbjudan, jag tittar gärna förbi hos er, lär mig lite ”det vidare”-skills och säger ”hej på er” 🤣

Tack för tips, ska verkligen googla på övningar, känns helt onödigt att plåga sig själv på detta vis!

Kram ❤️

@Se klart Det du skriver om är ett ämne som kommer upp i många trådar nu och ett alltid lika aktuellt ämne. Jag tycker att det är fascinerande och intressant att diskutera. Skrev ett inlägg till @himmelochhelvete tidigare idag och lägger in även här.

Tänker att med i det mesta vi gör så fyller man en funktion, medvetet eller omedvetet. Man uppfyller ett eget behov i den funktionen. Det kan handla om flera funktioner som tex att undanhålla tristess, skapa saker, svårt att vara stilla, få kickar, fly, rädsla för att göra fel, rädsla för att förlora någon och dess kärlek.

Det vi har med oss från barnsben har utvecklat olika funktioner som vi behöver för att fylla våra behov. Jag har själv varit en som ofta var den man vände sig till vid problem bland vänner. Jag uppslukades av det och fanns alltid där. Det fyllde en funktion för mig att vara behövd. Minns också när jag inte behövdes längre, så uppstod en slags tomhet inom mig och en känsla av att inte vara behövd mer. Har inte heller tidigare riktigt vågat säga ifrån i vissa sammanhang av rädslan att förlora någon.

Tänker att det är lite medberoende symptom. Ett medberoende som man lärt sig sedan barnsben, att det är ett sätt man lärt sig att knyta an till personer. Om man säger ifrån så kommer rädslan att förlora någon, man förlorar sin kärlek från personen, att man gör fel. Att man lärt sig att finnas till för andras behov. När man sedan inte är behövd så blir man tom, för man har inte kontakt med sina egna behov.

Så det som är viktigt är att bli medveten om vilken funktion som det fyller hos mig. Vad mina beteenden har för funktion hos mig och vilka behov det uppfyller. Detta sätt att utforska mina funktioner och behov har ökat min självkännedom och även min självmedkänsla.

Kram❤️

Det är mycket som skett i samband med min 3-årsdag och jag känner mig nöjd😁.

Jag har nu genomfört ett halvmaraton och kommit till min målvikt inför det. Jag har tränat kontinuerligt i 3 år njutbart och hållbart. Har hittat ”det” som gör min vikt hållbar utan ansträngning och med långsam hållbar viktnedgång. Det kunde jag inte anat för över 3 år sedan. Jag har alltid varit aktiv med promenader och vandring i skog och mark, joggat i perioder, hållet på med dieter och så, men i och med att jag slutade dricka förändrade jag mitt liv till ett hållbart liv. Tidigare var det mer ett slags måste över livet, nu är det en livsstil och mer glädjefyllt, helt enkelt mer hållbart och självklart. Tänk vad ett nyktert liv kan göra gott i ditt liv❤️