Senaste kommentarerna i forumet

Tack Flyktsoda!
Nej det är inget att skämmas över! Det är ju det som är så bakvänt i mina tankar.
Jag är verkligen full av beundran över alla som har problem och tar tag i dem. Det kan gälla alkohol eller vikt eller ekonomi, man kan ju ha problem av alla de slag och jag imponeras av människor som har styrkan att ta tag i dem.
Men jag får inte ha problem. Då skäms jag. Mycket.
Jobbar nu på att riva ner den muren i alla fall så pass mycket att jag sedan orkar klättra över den.
Det är ju så mycket bättre att faktiskt vara stark än att tro att man kan visa upp en fasad av "jag har inga problem-styrka"...

Håller med VaknaVacker. I början är det svinviktigt att ta en dag i taget. Tänk inte ”hela påsken”. Tänk istället varje morgon ”idag väljer jag att vara nykter”.

Motion är ett bra sätt att mota ångesten i början!

Just idag skrev jag faktiskt ett inlägg om hur jag har lyckats bli nykter.

In och läs ? Kan jag - så kan du!

Jag tycker mitt ex blev surare och argare med tiden. Den sista tiden exploderade han för ingenting. Jag tror att det var abstinens. Och ångest och skuld för sitt drickande. Hjärnan blir ju kidnappad. Den kan inte fungera normalt med allt drickande.

Ni som är nya här på forumet undrar kanske hur jag gjorde för att bli nykter.

Ni kan förvisso läsa hela min långa tråd, men här kommer sju punkter på viktiga saker som jag har gjort för att bli nykter - och förbli nykter. Aldrig släppa garden!

Jag har gjort följande:

1) Läst och skrivit MYCKET dagligen här på forumet. Några timmar varje dag totalt fördelat över dagen - från morgon till kväll.

2) Lyssnat på Alkispodden, Missbrukspodden och ljudböcker med vittnesmål tex ”Så som jag minns det” av Mikael Persbrandt.

3) Lyssnat på boken ”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg (Storytel). Först en gång helt och hållet. Nu lyssnar jag 30 min varje kväll innan jag ska somna och sätter då timer. Det tänker jag fortsätta med - börja om från början igen när boken är slut bara. Hjärntvätt kräver repetition!

4) Läst boken ”Tänka klart” av Annie Grace (adlibris). Två kapitel varje kväll - om och om igen. Snart läst klart den för andra gången - då börjar jag om igen. (Ska beställa några nya böcker snart för variationens skull.)

5) Tittat på yotube-inslag om ”alkohol och hjärnan”, plus alla vittnesmål hos Malou, Skavlan osv. Mata, mata, mata skallen med kunskap och aha-upplevelser.

6) Bestämt mig för att sluta dricka med HELA hjärnan. Låter inte begäret efter alkohol få plats någonstans i min hjärna.

7) Accepterat fullt ut att jag inte vill ta det första glaset. Att avstå helt är tusen gånger lättare än att dricka ”lite”.

Kan jag - så kan ni!

Hoppfull Påsk allihop!

Jag vet inte faktist...
Jag mådde väldigt dåligt av mitt vindrickande och var orolig,stressad,nedstämd, bland annat
dagligenoch h fick en kommentar som gjorde att jag på något vis förstod på riktigt att min relation till alkohol inte är sund.Jag hade ofta tänkt att nu måste jag sluta men det gick aldrig
förens den där kommentaren .Jag va inte redo de andra gångerna när jag trodde jag ville.
Va bra att du skapat en tråd här och varmt välkommen ? hoppas du finner stöd här!Hur tror du man lyckas bli nykterist?Kram Pilla

Det är nummer ett. Ta en dag i taget. Tänk inte ”aldrig mer”. Ingen tvingar dig att sluta dricka. Du får börja igen när du vill.

Med tiden landar du i att du inte vill dricka mer. Med tiden landar du i stolthet över att du har tagit tag i dina problem. Det är inget du känner nu, det kommer med tiden.

Jag har inte berättat för någon utanför detta forumet att jag har varit nykter i två månader. Jag är stolt över det, men det är inget jag behöver basunera ut.

För när jag berättar så erkänner jag också att jag har haft så pass stora alkoholproblem att jag var tvungen att sluta helt.

Men ärligt talat. De som står mig nära har vetat om det i många år. Jag vet att jag bara får stora famnen när jag väl berättar. Och det gör jag när ett bra tillfälle ges.

Och på jobbet har ärligt talat inte en jävel med det att göra. Jag har inte blivit påkommen på jobbet, och att jag har jobbat bakfull har jag förlåtit mig själv för. Jag vet bättre nu.

Enorm igenkänning känner jag av ditt inlägg. Min tolerans var stor på slutet. Drack ofta två liter vin per kväll. Minnesluckor varje gång. Bakfylleångest och kräkningar. Kroppen ville göra sig fri från giftet.

Igår ”firade” jag 2 månader som nykter ?

Sex tips till dig:

1) Läs och skriv dagligen här på forumet.

2) Lyssna på Alkispodden.

3) Lyssna på boken ”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg (Storytel).

4) Läs boken ”Tänka klart” av Annie Grace (adlibris).

5) Bestäm dig för att sluta dricka med hela hjärnan. Låt inte begäret efter alkohol få plats i din hjärna alls. (Dithän blir du hjälpt av böckerna.)

6) Ta aldrig första glaset. Att avstå helt är tusen gånger lättare än att dricka ”lite”.

Kram och lycka till!

Inte är du ensam. Välkommen hit?Gjorde många halvhjärtade försök att sluta. Några veckor och tre månader som mest. Vaknade alltid och tänkte att jag dricker inte mer. Var så less på ångest osv.

Nu har jag slutat. Fixar inte att dricka lite så nu är det finito. Så mycket vinster med det och ingen kamp.

När jag får frågan varför jag inte dricker säger jag bara att jag inte mår bra av det. Funkat för mig.

Se klart förklarar så bra! ?????

för era fina inputs. Jag blir så stark med er!! <3

Tack för svar!

Vi pratar inte så mycket om hans alkoholvanor, men vi pratar mycket om hans temprament. Han tänder till för minsta lilla och blir då ganska elak. Jag är absolut inte perfekt men förstår inte varför man inte kan prata lugnt. Efter 10år och två barn tillsammans börjar jag misstänka att något är fel med hans temprament. Det är lätt att anklaga sig själv men han är ju likadan mot barnen. Vet inte om det har med alkoholen att göra, men utbrotten kommer nästan alltid när han inte dricker.

Det finns inget att skämmas över för att man har alkoholproblem!
Man ska snarare vara stolt över att man gör något åt sitt problem.
Jag använder ordet alkoholproblem istället för alkoholist för att jag tycker det bättre beskriver vad det handlar om.
Alla som dricker alkohol och som längtar efter att få ta sig ett glas efter en arbetsvecka eller liknande är slavar under alkoholen, och många av dem borde göra något åt sina alkoholvanor.
För mig var det så att jag liksom blev alkoholist och fick alkoholproblem när jag började göra något åt mina alkoholvanor.
Men det gör väll inte mig till en sämre människa snarare tvärtom.
Så jag håller fullständigt med dig om att du ska vara snäll mot dig själv och vara STOLT över du faktiskt gör något åt ditt problem tidsskillnad mot många andra, som bara mörkar sitt problem.

Som vanligt..?! Din livserfarenhet och dina träffsäkra reflektioner tar dig vidare mot nya höjder?✨! Precis som du säger; en fri, hel och stabil person, är inte en person som aldrig gör fel. Utan en person som gör, som du gör. Stannar upp, reflekterar, tillåter sig att gråta och våga känna. Ibland pressar vi oss för hårt och då kommer trötthet, frustration och värdelöshetskänslor som ett brev på posten.. Tyvärr känner jag alltför väl till denna loop. Skönt att du landar i acceptans och att du är okej som du är❤️?! Att fortsätta träna på att hålla en rimlig nivå på de själsliga ambitionerna, låter som en väldigt god idé ?! Jag jobbar på med samma, här vid sidan om?❤️?!
Önskar dig en fin påsk??☀️!
Kramar!
/Fibblan ?.

Många tar en dag i taget. Var nykter idag. Häng här. Blir du sugen, gör något annat... gå ut på promenad. Drick vatten! Tänk på hur jobbigt det är att vara bakis, ha minnesluckor. Du skadar din hjärna o kropp med det giftet! Tänk på hur stolt du är och skönt det är att vara nykter, att du mår bra. Du är värd att må bra.
Kram?

Hej Wasabi! Har läst igenom din/dina trådar och ser att du har haft det väldigt tufft. Det där med att du mår så extremt illa efter att du har druckit måste ju vara att kroppen skriker: Nej,jag vill inte ha alkohol! Nu är det bara halva hjärnan kvar att övertyga, och du har kommit på god väg. Du är ju såpass ung också och har hela livet framför dig, så jag säger bara, hold on! Livet utan alkohol är inte bara en dans på rosor, men det är 100 gånger bättre än när alkoholen har greppet över en.

Grattis till 16 dagar!?

Kämpa på, det är så mycket värt det! ❤️

... du har rätt igen. ? Så skönt att vakna pigg och utan ångest. Nu fredag, härlig ledig fredag ?

Problemet Nystart är väl att din alkoholkonsumtion och anledningen till att du dricker hänger så starkt ihop med din relation. När dina inlägg handlade mer om att sluta dricka för länge sen så tyckte jag att vi verkade ha lite likartat dryckesmönster eller ja... inte så mycket sug mer vana. Kan egentligen lika gärna avstå men gör inte det. Jag har egentligen en väldigt bra period, dricker sällan och då hinner man fundera mycket över varför... jag tror att jag dricker för att jag inte vet hur jag ska ta mig framåt, jag vet inte hur jag ska komma vidare. Jag försöker olika vägar, men det går inte riktigt, För mig handlar det om fysiska problem som jag inte får nån förklaring på, så en separation är inte aktuell... Jag måste alltså lära mig leva med det. Du sitter fast av en annan anledning och hittar inte vägen ut ur relationen, utan tar vägen till flaskan för det blockerar ju så att du får ro. Samtidigt blockerar det också din tankeförmåga. Och det går inte att tänka klart. Det har låtit på dig som att du dricker väldigt stora mängder dagligen. Är du nånsin nykter? Jag har haft några dagar i rad när jag druckit så mycket så att jag inte kan ha varit nykter alls om man räknar alkoholförbrönnkngen. Man blir ju knäpp... Så ta tag i ditt drickande nu igen. Det är kanske bättre med det än jag tror, men det blir en oerhört negativ spiral och du upplever att du sittter fast och då lika gärna kan dricka för att frun är elak, men det blir ju ingen väg ut på det sättet. Kan du rada upp några milstolpar som du kan ta dig fram till.., i ditt kämpande med alkoholen. Varje nykter dag är en dag med insikt. Staplar du några sådana på varandra så blir det bättre. Begränsa drickandet igen. Du har gjort det förr och då hade du planer.
Ta dig tillbaka dit igen det går att ta sig bort.

Förlåt, jag glömde! Dag 62 nu då! Stort grattis ❤️

Tack för orden Se klart.
Ja det är ett helvete när man tror att man ska klara av att bara ta dessa 1-2 glas vin och sen har man tagit 6st och är fullast av alla igen. Sen vaknar man med minnesförlust och ångesten sätter till för man vill inte minnas vad man sagt och gjort.Känns bra att jag hittat till denna hemsida och kan läsa hur alla andra gör och känner. Upptäkten att man är inte ensam om detta problem.

Ny i detta forum. Har varit inne och läst många berättelser här under de senaste åren. Har insett att jag är beroende av alkohol och inte kan hantera det när jag börjar dricka och att det är dags att ta tag i det. Känns inte roligt och det stör mig att jag inte kan dricka som ”alla andra”. Att det är en storhelg nu gör att det blir svårare. Hur gör/gjorde ni för att lyckas den första tiden?

Se klart: Jag tar också bara en dag i taget, svallvågorna sprider sig i tanken till imorgon och nästa dag med. Men det är inget jag intalar mig. Det bara blir så. Men idag är jag nykter för att jag vill.

Andra halvlek: Tack för bildliknelsen! Jag är en visuell människa och bilder är jättebra för mig. Det där var solklart❤️

Dag 13 har kommit, utan större ansträngning. Jag har sådan tilltro till mig själv. Som att jag faktiskt är snäll mot mig själv för ovanlighetens skull.

Jag är klar i huvudet, men väldigt trött. Har ibland kort stubin med barnen. Känner mig väldigt harmonisk men det är flyktigt och skört. Minsta lilla motgång får mig att tappa tålamodet. Jag har insett att jag behöver hitta egentid. Ut på promenader. Alkoholen gjorde att jag klarade av alla bestyr och syskontjafs hyfsat bra. Inte på slutet iofs pga den pyrande ilskan jag fick direkt när jag drack. Men tidigare. Inte så konstigt. Alkoholen gjorde mig avskärmad, avtrubbad och väldigt ensam i familjen. Jag var inte närvarande trots att jag var där. Så på ett sätt distanserade jag mig och var inte med hela tiden. Någon slags variant av egentid. Jag hörde inte allt, såg inte allt. Nu gör jag det och jag är utmattad. Kontrollbehovet är tydligen starkt hos mig.

I början av veckan skulle jag handla åt min mamma. På ICA och Systembolaget. Min första automatiska tanke när jag så listan var: "NEJ! Jag kan inte gå in dit. Det här kommer jag inte fixa. Då slog det mig. Fast.. det är ju inte jobbigt. Varför trodde jag det? Det var som att jag förväntat mig att det måste vara jobbigt. Gick in där, hälsade på mina bundisar (personalen) och de hjälpte mig att hitta rätt vin till henne. Passade på att köpa en flaska alkoholfritt bubbel så att jag har något gott alternativ om det dyker upp nån middag med kompisen i påsk. Det var som om jag aldrig druckit alkohol och att det alkoholfria alternativet var MITT.

Alltså, det här går ju oförskämt lätt. Nästan skrämmande hur lätt det är. Inget behov av alkohol. När kommer bakslaget som alltid kommit vid alla tidigare nykterhetsförsök? Precis som ovan, förväntar jag mig att det kommer. Men kanske jag inte ska göra det. Mina förväntningar ställer ju till det för mig. Jag tror att jag försöker göra så här: Förvänta mig att det kommer gå lätt och ha en plan för om det inte går lätt.

Kram alla fina ?

Det var några dagar sedan! Hur lever livet?
Kram!

Livet rullar på ungefär som planerat. Jag är glad att ha barnen här även om jag på kvällarna kan sakna att få tänka mina egna tankar. Det går liksom i ett. Flickan och jag har kunnat genomföra några aktiviteter. Inte utan stress, men när vi kommit iväg har det blivit sååå himla bra. Annat vi har planerat har vi skippat när jag känt stressen komma. Då blir vi lite uttråkade båda två, men det har fungerat. Helgen kommer att löpa på som vanligt. Vi har ju svårt att ha ett socialt liv och nu ska vi ändå undvika det. Menyn blir enkel för oss tre.

Jo, jag tänker på vin. Vin i favoritfåtöljen. Det har varit en vanlig tillflykt efter en dag på helspänn med att få allt att fungera kring flickan. Det förstår jag nu. Jag har dock kunnat byta bort tankarna mot TE i favoritfåtöljen. Har funkat! Uteplatsen är i ordningsställd och det är ännu bättre de dagar jag kan sitta där!

Tycker det är lite svårt med "Glad påsk"-hälsningarna i år i all bedrövelse. Men en Skön påsk och en Vit påsk till alla som vill ha en sådan önskar jag er!

Och nej svagis! Jag tror inte det tar allt för lång tid för dig att bygga om hjärnan igen efter din omväg. Vi får kämpa på tillsammans!

Kram!

Vi hörs igen när det lugnat sig!
Kram!

Tack Andrahalvlek för din omtanke!
Ja, igår sparkade jag på mig själv. Ville slå mig själv hårt i huvudet. Behövde det kände jag.
Ja, jag är stressad över att ta ett beslut … men … jag är egentligen inte rädd för att sluta dricka.
Jag har funderat. Jag höll upp med drickandet i nästan ett halvår, har klarat av blöta fester, mörka november, glögg-december, jul och nyår utan att ta en droppe alkohol. Jag säger inte att det var utan problem men det gick bra, det gjorde inte ont, tvärtom kände jag fler stunder av lycka än jag någonsin gjort. Jag föll i februari, inte så konstigt, jag tog inte hand om mig själv och februari är en månad som jag vill stryka ur min kalender, det har alltid varit så... Lärdom.
Så, vad står i vägen nu?
Jag förstorar upp "aldrig mer", förra gången trodde jag hela tiden att jag nog kunde dricka emellanåt efter att ha haft en vit period och lärt mig vara nykter. Det kan jag inte. Och då blir "aldrig mer" så stort. Men det är ändå inte här som största hindret finns.
Det stavas S K A M. Jag skäms så in i norden över att behöva erkänna att jag är alkoholist.
Jag läste här någonstans häromdagen något i stil med: "Problemet är bara en känsla, en känsla är bara en känsla och den går över". Det tog jag till mig och ska försöka använda det nu.
Kanske kan jag till och med försöka ändra på stavningen på mitt problem, min känsla?
Provar …. S T O L T … Jag kan ju faktiskt försöka känna mig stolt, stolt om jag tar tag i mitt alkoholberoende.

Försöker också se att även om jag inte är vit sedan jag kom in här igen så har jag iaf haft några vita dagar och jag dricker betydligt mindre när jag dricker än jag skulle gjort om jag inte hade börjat försöka ta tag i mig själv igen. Jag har så lätt för att endast se misslyckanden, men det är ju ett steg i rätt riktning.
Provar att vara lite snäll mot mig själv idag.

Kram till er alla!