Senaste kommentarerna i forumet

fina FinaLisa ?!
Det blev godis och tidig sänggång för mig med. Skönt att knutarna löstes upp igår. OCH med lite hjälp, säger du. Det är faktiskt värt att stanna upp lite vid det. Åtminstone för min del.. Att be om hjälp. Inte envist tro och tänka att man ska klara av allt själv. Jag har tyckt mig se ett samband sedan jag kom till forumet i början av året. Att många som hamnar i alkoholberoende, så länge kämpat och envist försökt/försöker klara av både det, och det mesta andra själv. Givetvis har det med skammen också att göra. Men inte bara, tror jag. Inte minst för oss kvinnor, duktiga flickor, (finns massor av duktiga pojkar med) som kämpar igenom än det ena, än det andra. Biter ihop, slår ännu en knut på sig, och när sedan alkohol på olika sätt blivit ytterligare ett drivmedel, så har vi klarat lite till, och lite till. Och så har beroendet kunnat utvecklas..
Lite hjälp. Tänker på Beatles och I get by with Little help from my friends..?, som tyvärr nog inte heller åsyftade reella vänner av kött och blod..
Hursomhelst, VI gör ANDRA VAL nu! Vi har också sökt hjälp i a. Men det är slut med det nu ?! Det är ju ingen riktig hjälp att hämta för ändå.
Keep Up the gods work, sister?! Och hoppas huvudvärken lättat??!
Stor kram
/Fibblan ?.

Tack finalisa ♥️ jag hoppas också det för jag är bra less.

Ibland när jag skriver här tycker jag att jag verkar lättirriterad och missnöjd för små saker. Men i verkligheten döljer jag allt jag skriver. När han till exempel går inomhus med leriga skor så hämtar jag tyst en sop efteråt. Jag gör ingen grej av det för varje gång jag bett honom ta av sig skorna så bemöter han mig på ett sätt som får mig att känna mig som en tjattant och det är inte kul. Men att alltid hålla tyst leder ju till att beteendet fortsätter.

Så hur jag än gör så har jag ändan bak.

Vi har också kommit fram till en ekonomisk lösning fram till hans flytt som jag egentligen inte tycker är rättvis. Men jag har bestämt mig för att bara acceptera det mesta. Jag vill eliminera varje källa till eventuell konflikt. Jag tänker spara krutet till det som är viktigt på allvar. Och ju mer jag samarbetar kring det som han tycker är viktigt desto lättare tänker jag att jag kan ställa krav i framtiden. Då kan jag återkoppla till den här perioden och till hur jag underlättade för honom.

Det är egentligen rätt så absurt hur han kan tycka att det är jag som bestämt att vi ska skiljas. Att han inte ser sin roll i det.

Om han ville skiljas men inte jag och han sa "jag vill fortsätta leva med dig om du bara kan sluta dricka och bråka och om du börjar spendera tid med familjen istället"... Om jag då valde att fortsätta dricka osv så är ju beslutet mitt egentligen. Så därför tycker ju jag att det är han som väljer skilsmässa.

Jag har ju varit villig att prova. Men han tycker att vi ska vara gifta men att han ska fortsätta sitt beteende.

Undrar vad han skulle säga om jag sa att jag ångrat mig. Att han får dricka och jag vill att han bor kvar. Jag tror ärligt talat att han hade sett till att bete sig ännu värre för att jag skulle vilja skiljas igen. Nu kan han låtsas att han egentligen inte vill det här för då slipper han känna ansvaret. Men om jag skulle säga att vi försöker igen så skulle han nog inte gilla det egentligen.

Jag skrev ju sist att jag inte vill hänga ut hans drickande men skulle folk börja prata som om jag är en elak person som vill kasta ut honom så tänker jag vara ärlig med orsaken. Om de visste hur jag hade det så hade de förmodligen hjälpt honom leta lägenhet för länge sedan.

Tänker på kvällen som kommer. Nu har han jobbat intensivt några dagar och nätter så scenario ett är att han vill vara hemma och vila. Scenario två är att han kommer att dricka mycket. Ännu mer än vanligt för lura sig själv att han är pigg.

Men just nu är jag mest störd av det faktum att han ska komma hem och börja stöka ner. Att hemmet återigen blir en soptipp. Och såklart sömnen. Jag har sovit så bra dessa nätter.

Hoppas ni får en fin lördag allesammans ♥️

Jag tror stenhårt på dig. Bara så du vet.

kära Gubbe !!!

Det fanns nog inte i ditt sinne att du skulle genomgå denna förändring och att du skulle betyda så mycket för oss andra här på forumet. då för 11 år sen ! Du är en klippa och föregångare och dina krönikor alltid efterlängtade !

Ha en riktigt bra dag idag !

.

Fantastiskt bra jobbat! Vilken beslutsamhet ?!
Fortsätt så ?!
Kram
/Fibblan ?.

Fint o höra ifrån dig, även om allt är lite ut och in och det är de djupare frågornas tid för din del. Egentligen är det det för mig också..men jag värjer mig. Gör allt annat nu istället (förutom och dricka iaf ?), även om begäret återigen pockar på lite. A-? står där bakom hörnet och lurar, så just nu vågar jag inte känna för mkt, tänka för djupt. Jag är rädd att jag inte är stark nog att inte dricka om jag öppnar på luckan ner. Tids nog behöver jag göra det. Inte minst utifrån att rädsla är en del av vad jag tidigare druckit på..
Adde skrev i sin tråd häromdagen ett citat av Jim Morrison, som gick rakt in i mig med; "Expose yourself to your deepest fear.
After that, you are free."
Precis så är det. Men jag måste handskas med det här med försiktighet känner jag. Just nu, är det mkt nog att hantera som det är. Men jag ska dit. Jag är på en självutvecklingsresa som heter duga..phu.
Förstår så väl vad du menar med toppar och dalar och känner igen mig i det du beskriver. Då känner man ju livet i sig! Oavsett om det är positivt eller negativt, så finns det mer rörelse då, som gör att allt känns mer levande. Och det genererar kraft i sig. Men du är ju en klok man i dina bästa år????! Och inga vänner eller häxmästare ? kan någonsin vara klokare än du, när det kommer till dig själv. Men det är gott att höra att du har sådan omkring dig, inte minst när den grå blöta filten kommer och lägger sig som ett grått töcken över allt. Nä, det låter som att den lilla mögliga brödsmulan behöver bli uppstädad av dammsugaren! Sugas in, virvla runt, se ngt nytt även om i denna metafor, inte innehållet av en sammsugarpåse är det mest spännande heller kanske..?.
Under tiden du kommer på vad som skulle kunna vara det här, i mer konkret verklig form, gör du ett fantastiskt jobb tycker jag, som inte går till flaskan och söker det där! Och du fortsätter att småpromenera vidare. Även om du inte är nöjd med det, så låter det som det bästa just nu. Hellre det, än att bara bli liggande på sängen ?! Och rätt var det är kanske du får anledning att börja småjogga istället..
Stor kram!
/Fibblan ?.

Och stort GRATTIS på 11-årsdagen
av nykterhet ?!!
Det är helt otroligt! Inte minst med tanke på allt du och din familj genomlevt.. beklagar det, men samtidigt som du säger, du/ni har lyckats ta er igenom alla dessa svåra stunder förutan a, och styrkan både i dig själv och era relationer har gått stärkta ur dem ??. Det är fantastiskt bra gjort ?! Och jag blir rörd till tårar, inte minst över hur du och din grabb har det. Klart man inte vill se sin unge i det skicket, men det är så man vill det ska va. Att de när som helst ska kunna ringa, oavsett. Att de väljer och kan lita på att de får stöd av oss som föräldrar i vått och torrt. I med- och motgång. Idag hade min pappa fyllt år, om han levt..?, så denna dag är speciell för mig med. Han var inte komplett, men det är ingen, han drack för mkt ibland han med.. hade önskat vi fick mer tid tillsammans men när vi skiljdes åt var det i ren kärlek, omtanke och tacksamhet. Nu var det ju inte meningen att jag skulle krascha din tråd med mitt s.a.s ?. Men som vanligt, väcker dina ord så mkt tankar och känslor. Tror jag sagt det förut, eller är det kanske första gången jag skriver i din tråd..?(?) men du har en fantastisk förmåga att uttrycka dig så det når enda in i själen. Tacksam för att du med dina 11 år (!?) väljer att vara kvar här i forumet, som en trygg pelare att luta sig mot, i det här inte helt enkla förändringsarbetet. Är själv på 1 månad och 3 dagar nu. Och denna gång känns det iaf "enklare" än tidigare. Förhoppningsvis är det nu som jag går stadigt mot mina egna 11 år och flera..???
Tack och GRATTIS Berra, än en gång ?!
Kram
/Fibblan ?.

Hej
Jag känner igen mig i er nästan i vartenda ord. Svårt att få barn, lycka och sen besvikelse och tårar.
Våra barn är 7 och 4 men jag har haft det så här sedan den lille föddes eller längre.
Anledningen till att jag inte lämnat är att jag är rädd att lämna barnen till honom då han dricker när barnen är med. Det som händer när han dricker är att han blir dryg, retsam och mkt trött. Annars är han en engagerad pappa. Han skulle absolut få halva vårdande vilket han vill också.
Han har erkänt sitt problem, men glömmer det fort och hjälp är inte hans grej för han vet bäst själv.

Jag vill gå isär!!

Men ska jag utsätta mina barn för att växa upp varannan vecka med en fullgubbe?

Igår firade vi dotterns födelsedag.
Vi hade flera vuxna gäster, men (och!) Vi hade alkoholfritt till välkomstdrink och till maten. Ingen avec till tårtan o kaffet.
Sen när allt var över (säger man så, det låter ju sorgligt!) kunde jag och min man släppa i soffan och dricka vin.

Eftersom allt varit alkoholfritt under tidiga kvällen blev det mycket mindre dricka och det gjorde enorm skillnad.
Det blev inte mer än 1/2 flaska, något som jag ju har bestämt att jag kan tillåta mig, men jag måste akta mig för att ta med, och se till att det inte blir vardagsdricka.
Det gick bra!

Nu ska jag snart ut och morgonjogga.
Det blir en bra helg!

Allt det bästa till dig ? / mt

forumbrorsan Berra och till din familj ❤️
Stor kram och puss på kinden / mt

...eller 4015 dagar.
Eller 96 360 timmar, 7 781 600 minuter,kan inte låta bli att leka lite med miniräknaren.
23:e November 2008, dagen D, dagen D’å allt förändrades för mig, en ny livsutveckling som jag inte riktigt var beredd på.
Men som löste sig väldigt fint, och blev riktigt bra.

Just denna dag startade väldigt tidigt, klockan 05:13 ringer det på mobilen, grabben vill bli hämtad en bra bit härifrån.
Med ingen adress till GPS’en åker jag mot stället han har angivit och vi lyckades finna varandra.
Trött, full och skitig sätter han sig i bilen, somnar de tre milen och hänger dräglande över bältet.
Ingen vacker syn, men han är min son, och jag är fortfarande stolt över honom även om det tryter lite vid ett sådant tillfälle.
Det påminner så mycket om min egna ungdom, men skulle aldrig vågat ringa min egna far som var nykterist.
Han hade luggslitit mig totalt och skammen hade jag fått bära under en lång tid, nej jag hade hellre dött på fläcken.
Det är andra tider nu, och oj så mycket bättre.
Nu ligger jag vaken på morgonen och kan inte somna om, klockan har passerat sex och fick ett mess från rummet bredvid...
”Tack snälla pappa för att du hämtade mig”, jag känner en värme i bröstet, jag vet att han är hemma, och mår relativt bra ändå.

Men för att återgå till min nykterhet under mina elva år, vilken j.kla resa det har varit.
Genomgick ett helvetesår för en tid sedan, där det fanns hur mycket anledningar till att återfalla i dryckenskap, men fixade det.
Det blev mycket ond bråd död i min närhet.

Det började på våren när barnens fritidsledare på mellanstadiet mördade sin sambo, styckade henne och lade henne i en väska för att senare försöka elda upp den, han sitter numera i fängelse utomlands.

Samma år men på sensommaren hände en grej som just nu återfaller i våra minnen när det aktualiseras med jakten på Wilma.
Dotterns barndomsvän mördades och skändades i skogen, en flicka och vars familj vi har umgåtts med under barnens uppväxt.

På våren året efter var vi med på Drottninggatan och upplevde en fruktansvärd händelse.

Det kändes som om vi inte kunde ta in mer ondska i vårat liv, men som i längden också stärkte banden i familjen.
Vi håller ihop och tar hand om varandra, skyddar och ställer upp, därav t.ex nattens hämtning.

På forumet följde jag en rekommendation om hur man söker i historiken för någon vecka sedan.
Fick en träff på hur wap004 lackade till på mig och mina söndagskrönikor för några år sedan.
Det hade varit tillräckligt för att få mig att sluta skriva, OM jag då hade fortsatt dricka alkoholen.
Man är en känslig natur när man dricker, men nykterheten fick mig att envist hålla kvar vid mina skriverier.
För det är så här...

Utan forumet hade jag aldrig orkat hålla ut och genomlidit all den stress som man utsätter sig för när man gör något så omvälvande som när man slutar dricka.
Allt man skriver är minnesanteckningar till sig självt, men med stöd från andra så pushar man sig lite till, och lite till.

Och ja, jag ör tacksam för att jag ligger här åter i min säng och skriver på forumet, fel dag och fel klockslag men ändå rätt dag.
Så jädrans mycket saker jag har gått igenom dessa år, och ändå inte valt att ta en nödutgång med alkoholen.
För varje motgång utan alkoholen så har det styrkt mig, jag kan det här....att leva förutan alkoholen.

Jag är bra, jag duger, en tanke som jag tänker på nästan varje dag.
Jag har en skuggbild av mig själv som stöttar mig och reser upp mig vid varje fall, den starka nyktra Berra som är min stöttepelare.
En Alfons Åbergs Morgan, han finns inte, syns inte, men finns där ändå.

Idag är den en speciell dag, min dag, men som jag skäms över att berätta om, men inte för er.

Berra

Du sätter orden mitt i prick på så mycket. Självförakt malande tankar har tagit upp mycket av min tid senaste dagarna. Men samtidigt har så mycket börjat klarna på vissa plan.

Känns så skönt att ha någonstans att vända sig till fina personer som vet vilken djävulsk kamp man går igenom.
Jag ringde en gång till beroendemottagningen men det dröjde så den gången innan jag fick tid, så jag trillade tillbaka då.
Men tror faktiskt AA möten blir min väg att gå och det här forumet, till att börja med.

Idag har jag kämpat timme för timme och jag har inte ens varit i närheten av systemet vilket jag ser som en stor vinst i kampen.

Hoppas du kan börja släppa på föraktet framöver och blicka mot en ljusare horisont. Vi är värda att måbra och ju hårdare vi kämpar ju närmare kommer vi målet.

NU rullar jag nattåget mot nykterheten.
Och tack för din delning.

Godnatt och kämpa på kram Sommarkaktus ❤️

Tack för dina ord!
Jag vet hur det kan vara, ibland läser man bara men kul att du ville ge mig lite peppande, Det betyder massor.

Tack för dina ord!
Jag vet hur det kan vara, ibland läser man bara men kul att du ville ge mig lite peppande, Det betyder massor.

Tack för dina ord!
Jag vet hur det kan vara, ibland läser man bara men kul att du ville ge mig lite peppande, Det betyder massor.

Tack för dina ord!
Jag vet hur det kan vara, ibland läser man bara men kul att du ville ge mig lite peppande, Det betyder massor.

Tack för att du tog dig tid att svara på mitt inlägg.
Och strongt av dig att kontakta hälsocentralen! Det är något jag inte vågar göra då jag också har barn och vill inte ha problem med socialtjänsten.
Eller det kanske bara är inbillade problem just nu i mitt övertänkande.
Så jag tycker du är grymt modig och jag borde också ta tjuren vid hornen och ta kontakt med hälsocentralen.

Ja en sund och fin kropp vore verkligen härligt! Man blir ju inte direkt vältränad och håller flåset uppe med alkoholen.
Och trots att vi båda har föräldrar som missbrukar /missbrukat alkohol så hamnade vi här. Visst är det märkligt.

Jag har också ett jobb ungefär som din man mycket helger, så då tyckte man plötsligt att måndagen blev nya fredagen och man hade ju alltid en anledning att ta ett glas vin /en öl/en whiskey. Så fort barnen hade åkt till den andre föräldern korkade man upp.
För man hade ju "rätt att unna sig" efter en jobbig dag på arbetet eller vad det nu kunde vara.

Nu när jag strax har 7 dygn som nykter maler mycket på i huvudet, men känner mig mycket klarare i skallen.
Abstinensen börjar sakta klinga av fysiskt. Och jag kör på timme för timme.
Dock är sömnen helt som borta.
Med lite tur blir det någon timme fram emot gryningen.

Hoppas vi kan följas åt i våran kamp ❤️
Stor kram Sommarkaktus

Abstinensen är alltid som värst dom första dagarna.
Idag har det känts mycket bättre! Just för att jag lättade på hjärtat här igår.
Men tar det timme för timme och är strax inne på mitt sjunde dygn, om 30 minuter.

Stort tack för dina kloka ord och för att du svarade kram ?

Ge inte vika när du ni har kommit då långt. Ner med hälarna i myllan och var ännu envisare än honom.
De har ju en tendens att överdramatisera allt och hotar gärna med att ta sitt liv. Åtminstone hos mig.
Men hoppas att du får det lite lugnare nu i helgen.
Kram och sov sött?Azalea

Ja det känns som om han är på nedersta trappsteget nu. Suck....

Började med en alkoholfri cider, drack sedan 1,5 öl på fat. Det var skumt så vidrigt alkoholen smakar. Har inte känt den smaken sen jag var typ 15. Det kändes jättestarkt. Drack 1,5 under 3 timmar och känner mig inte påverkad. Kanske lite mindre kallt ute. Får tänka på detta och hur jag gör framöver, inget inplanerat mer, och känner att det var skönt att få vara som de anda, men blev inte full så jag kunde släppa loss. Men hade det trevligt ändå.

Hade nog helst inte druckit, det gav mig inte mersmak, men just nu känns det som att om jag väljer så är det okej att ta en eller två öl i sällskap på puben.

Det knäppa var ju att jag lämnade en halv fatöl, jag drack inte upp den hastigt för att bli full. Hade ingen längtan till det. Men skulle aldrig mer dricka själv. A-fri öl är perfekt för att dricka själv eller i skönt sällskap.

Jag är stolt över att jag höll vad jag lovade, men visste innerst inne att jag skulle fixa detta. Men det var jobbigt och kikade på ölen i säkert 1 minut innan jag tog första klunken.

Kommer min hjärna bli knäpp nu och vilja ha mer? I morgon typ?

Vi får se, nu har jag testat, och det gick bra.

Blir både överväldigad och rörd över era lyckönskningar...Ni betyder oerhört mycket för mitt välbefinnande och min nykterhet..Önskar er allt gott?????⭐️⭐️⭐️

Jag och gumman bor på hotell den här helgen. I kväll har jag festat på bubbel vatten och ostkrokar. Tidigare hotell vistelser brukar alltid innebär konsumtion av vin och bärs. Imorgon lördag kommer jag att njuta av att vakna nykter utan ångest. En dag i taget ?