skrev Allic i Ny chans i livet för mig
skrev Allic i Ny chans i livet för mig
Jag ÄLSKAR att vakna nykter... det är den bästa känslan som finns, bättre än att känna de där första kalla bubblorna mot läpparna ut det första kalla glaset för kvällen. På morgonen är jag stark, jag undrar för mig själv Hur svårt kan det va?? Det är som om jag är två personer, en smart stark och väldigt klok person på morgonen. En svag och lättlurad person på kvällen.
Jag har skrivit digital dagbok sen september 2018, skrivet gärna av mig men läser inte så ofta. I går fick jag för mig att ändå gå tillbaks och läsa... började från början och blev chockad. Jag har trott att det är mig det varit fel på hela vägen i relationen.... men när jag läste mina ord jag skrivit och vad jag slet med då, mina tankar då, hur jag laddade om, hur jag kämpade på och hur han svek mig om och om igen... jag blir nästan lite rädd och samtidigt arg på mig själv... jag har gett bort tre år av mitt liv till nån som behandlat mig som något som råkade följa med in under skon. ?? Jag kunde även följa mitt drickande, skrev mycket om det redan då... inser dock hur det har eskalerat. ? Jag kom till januari 2019 sen gick ögonen i kors. Jag ska fortsätta läsa i kväll. Är ju nästan spännande, så mycket som jag har glömt.
Nu dags att sparka igång denna dag, tack till mig själv att jag fick vakna nyktert i dag. ???
skrev Allic i Ny chans i livet för mig
skrev Allic i Ny chans i livet för mig
Visst är det så det måste bli, en dag i taget. Jag är van och trivs oxå med att jobba med ett långsiktigt mål.... men alla mål kan ju faktiskt brytas ner till en dag. Det här är ett långsiktigt mål, men med fokus på delmål för delmål, dag för dag.
Tack för att du delar med dig Se klart och grattis till tre månader!! Riktigt starkt jobbat ??
skrev Se klart i Vardag varje dag
skrev Se klart i Vardag varje dag
Välkommen hit.
De saker du räknar upp är ju ganska jobbiga konsekvenser. Hur tänker du att det skulle kunna bli annorlunda? Dricka mindre? Sluta helt? Att du skriver här är ju väldigt bra, tror inte ser finns ett bättre ställe för att få stöd, men att även stödja andra.
Om man skippar för en stund att livet är tråkigt (just nu) och testa istället en nykter period på kanske en månad, kanske vissa saker bli mindre tråkiga. Låter som fel ekvation men visar sig vara rätt för väldigt många. Säg till vad som är svårt eller utmanande så försöker vi hjälpa till efter förmåga. Kram.
skrev Se klart i Fredag, fint väder men..
skrev Se klart i Fredag, fint väder men..
.., och bra för oss 3-månadrrsgluttare att veta vad som kan vänta. Att något saknas. Att chokladbollar kan hjälpa ?
Den post-akuta abstinensen har jag läst lite om. Fick en hemsk svacka vid typ 6-7 veckor. Såg bara grå dagar framför mig. Nu har det ljusnat men jag försöker vara beredd på bakslag, att de hör till.
Bara vara envisare än motståndaren, då och då testar jag att vara riktigt nonchalant som mot en efterhängsen kille i tonåren. Inte snällt eller mogen men vid tidpunkten nödvändigt... Vi hejar på varandra här. Och delar samma lite knöliga väg, men spännande.
Heja dig framåt!
skrev Emmasven i Erfarenhet av Naltraxon?
skrev Emmasven i Erfarenhet av Naltraxon?
Drev här för två år sedan då jag slutade dricka med hjälp av Antabus. Sedan har jag haft perioder då jag försökt att dricka måttligt, med varierat resultat. Sedan 4 dagar prövar jag Naltraxon , tagit 1/2 tablett/dag. Har mått illa, haft ont i magen, törstig, kissnödig o vart fruktansvärt trött. Första dagen så irriterad att jag höll på att explodera!
Bättre idag, men fortfarande väldigt trött.
Hur länge kommer detta hålla i sig? Och läkare sa att jag ska ”ta vid behov”. Kommer det att bli så här varje gång?
Har även läst att man Naltraxon kan tappa sin effekt, så kanske ett skäl att inte ta jämt?
Erfarenheter?
skrev Musiqa i Vardag varje dag
skrev Musiqa i Vardag varje dag
Tack att du svarade!
Ja, jag upplever nackdelar. Att jag inte längre är jag. Att jag har så korta dagar. Att jag är så trött på att vara trött. Att sömnen är ett problem. Att livet går fort...
skrev Se klart i This is it
skrev Se klart i This is it
Att få det förklarat på det viset, och vetkligen tankeväckande.
Tack för att du delar med dig. Känner så igen detta med att vara vid nästa glas innan jag druckit ur. Och att vara nervös över att det inte skulle räcka. Den tanken går igen från åratal tillbaka, även när jag inte drack varken ofta eller mycket. Men hjärnan ville i princip alltid ha mer.
Nu har min hjärna trubbats av åt andra hållet, vill inte ha något alls.
Jag gör mitt bästa för att det ska fortsätta så.
Godnatt och tack!
skrev Wasabi i This is it
skrev Wasabi i This is it
Ska försöka översätta och sammanfatta någonting jag läste i min bok (Alcohol Explained av William Porter)
När vi bestämmer oss för att ta ett glas vin eller öl, varför spelar ingen roll. På något sätt så har vi inbillat oss att det kommer hjälpa i stunden och få oss att må bättre. I alla fall, vi tar ett glas vin och känner oss avslappnade och tillfredsställda i kanske 20 min. Om vi inte tar ett till glas efter det så kommer vi må SÄMRE än innan vi tog det första glaset. Vi kommer ha mer ångest och även absintens från alkoholen. Du kommer alltså inte må som du gjorde innan du tog det första glaset. Så därför tar vi ett till glas för att motverka den ångesten. Sen ett till efter det för att motverka ångesten från det förra glaset osv. Detta är en av anledningarna till att det är svårt att hålla sig till 1-2 glas. Alkohol skapar ångest, men motverkar även ångesten den har skapat så vi fortsätter dricka för att motverka den ångesten. Jävla förrädiska gift!
Tyckte det här var intressant då jag är seriöst LIVRÄDD att nyktra till när jag väl har börjat dricka. Har aldrig förstått varför. Varför kan man inte bara nyktra till efter det första glaset och vara som vanligt? Men det går inte för du har rubbat balansen i hjärnan så du kommer må sämre. Alltså är alternativet antingen att må sämre än innan du drack eller fortsätta dricka för att hålla ångesten borta. Det är därför vi (eller jag i alla fall) alltid ser till att ha tillräckligt att dricka, får ångest om jag har för lite, ser varje tillfälle till att fortsätta dricka när jag väl har börjat och ALLTID tänker på nästa glas även om mitt är halvfullt. Det är därför det är så svårt att kontrollera sitt drickande för du kommer helt enkelt inte vara nöjd och din hjärna kommer skrika efter mer alkohol för att motverka ångesten.
Hoppas någon annan får lite insikt i sitt eget beteende av det här. Hjälpte mig att förstå i alla fall ?
skrev Se klart i Nu får det vara nog!
skrev Se klart i Nu får det vara nog!
Vilken fin start på påsklovet. Mitt börjar på torsdag, ska bli mysigt.
Vi bor ju på landet nu, och börjar vänja mig, så det blir mer naturligt med påskledigheten än att stressa för att hinna, blir en bra kontinuet i detta konstiga liv.
Jag har väldigt dålig koll på vattendragen i Sverige, men ett vet jag och det är Lidan. Den är ju rätt stor så tror ej det avslöjar anonymiteten att berätta det ?
Har inte heller tänkt på alkohol på hela dagen, great minds etc.
Kram och godnatt.
skrev Backen123 i Div åsikter eller...?
skrev Backen123 i Div åsikter eller...?
Du skrev till mig om vita knogarna, det stämmer nog. Men det som för min del gör att jag inte kan leva i det här längre med min man är att han efter avslutat 12 stegs behandling för 3 månader sedan har gett upp, fått återfall, flera, senast i fredags då han var full när jag kom hem och va uppe i oss, dvs med mina barn. Slocknade i soffan kl19. Mina barn fattade inte att han var full, för jag berättade dagen efter. Sen drog han till stugan i två nätter, utan sprit tror jag. Jag får ställs frågor om han tänker komma hem. Misstänker att han har druckit nu också, det luktar misstänkt iaf. Men dit jag vill komma är, att allt är så mycket mer destruktivt, han har fått medicin, jag följde med till läkaren, han har blivit sjukskriven, han är helt tom i blicken, tycker livet är slut, och på det sover han inte. Varför, han har redskapen, han visste att det skulle komma, men han skiter i allt och är också väldigt otrevlig. Han har under pågående behandling varit våldsam och har slängt ut mig. Och han försöker inte ens ha någon kontakt med sina söner. Men han vill inte att jag flyttar vilket jag har föreslagit för 2 veckor sedan, då klappade han ihop fullständigt för då skulle allt gå överstyr, men eftersom det inte finns det minsta förändring i av att ge efter det heller så antagligen kommer flytten ske på söndag. ( om jag orkar, för det blir en psykisk nedbrytning) lite osammanhängande, men det är nog hela jag, tappat det rationella i min handling. Hoppas du tycker det är ok att jag ställer alla dessa frågor ?
skrev Backen123 i Det är nog dags!
skrev Backen123 i Det är nog dags!
var gudomlig, du vet bara få vara mamma ❤. Söndagen var mysig till att börja med, sen kom oron. När kommer han, är det hans bil, vilka energier kommer han med? For och jobbade, tog med pojkar till pappan. Hemma runt 21, han var fortfarande inte hemma. Sms runt 22, fick ett svar nej på frågan om han kommer hem. Då släppte spänningen. Hemma sent måndag, då var han hemma. Jag kände att jag tände till, ställde frågan varför, varför han försvann i 2 dagar, varför han inte meddelar sig. Han svara jag vet inte. Sen locket på och så går han till sitt sovrum... hem ikväll, sent. Då står han och lagar mat kl20.00, jag försöker prata om oss, han är bara otrevlig och elak och säger åt mig att flytta till det där huset, jag tänkt hyra. Vi tittar lite på tv:n jag går in i köket, han ska göra kvällsmacka och jag tycker det luktar sprit, går förbi 2 gånger och ja det finns inga tvivel. Men när jag kommer till sängs så finns tvivlet där, det kan ju ha varit läsk, sån där ny grape Fantaläsk som jag förknippar med alkohol... varför håller man på sådär? Ja så summan av helgen, blev med gråten i halsen och en känsla av att man blir nedbruten, lite i taget och därför packar inte jag väskan. Psykisk misshandel är det nog, och just när han försvinner sådär i nån dag, då kommer oron, skriver han med någon annan, har han andra drömmar nu, tycker han att jag ska bo kvar bara för att han inte har råd att bo själv. Och att han kan nog behandla mig som han tycker, för jag är inte värd bättre? Vad tänker dom, som sagt min ber aldrig om ursäkt, visar aldrig ånger. Utan hans sätt att visa det är att vara dum, som så många fler verkar göra. Så idag har jag beställt mobilt bredband, hoppas ha orken att flytta på söndag, gulp! Hur blev helgen för dig, du verkade också vara lite uppåt fast det inte va så bra? Tänkte på det du skrev om din dotter, att hon blev ledsen om det blev flytt igen. Har hon sett fyllorna, märkt av hur du mår? Vad är hennes känslor för pappan om hon vet att han förstör familjen. Tycker barn, är så anpassningsbara, men jag är helt övertygad om att det är vi mammor som fixar tryggheten i dessa lägen, skyddar, lagar god mat, pysslar och ställer för en god barnen.
skrev Se klart i Knyttets sång
skrev Se klart i Knyttets sång
Tack kompisar för grattis, blir himla glad när ni skriver och följer med på min resa och hejar. Stärks av det.
Idag har min dag gått i ett och märker att jag vågar släppa sargen (här) men läser, kollar hur ni har det, och tänker på förändringar som skett, och sker. Jag pratade med en kompis idag om hur jag ”ska göra nu”, har ju egentligen inte utfäst något mer än den tid som nu har gått. Däremot har jag själv bestämt mig för ytterligare 3 månader, med siktet inställt på ett år, och därefter livet ut.
Kan inte säga att tanken skrämmer mig det minsta, men att idag deklarera ett liv som nykterist känns som ett för stort steg. Jag tar det kvartalsvis just nu. Det fixar jag, men fortsatt en dag i taget.
När jag blickade mot påsken, i januari, såg jag snapsluncher, lamm och rödvin, eftermiddags-cava.
Nu lockar det mig inte överhuvudtaget. Kan faktiskt inte tänka mig nåt bättre än att få umgås (begränsat) med mina barn, äta god mat, komma igång med min löpträning, och SLIPPA dricka,
Jag förstår inte riktigt hur den förändringen gått till. Det är lite- trolleri. Dock är jag mycket ödmjuk. Jag förnyar mitt löfte till mig själv, varje dag. Med stort allvar. Slaven på triumfvagnen, memento mori, kom ihåg att du är dödlig.
Den skuggan tänker jag fortsätta leva med, i övrigt sol- eller just nu mångata över slätten.
Nykter idag, tack för det.
skrev VaknaVacker i Förändring i livet
skrev VaknaVacker i Förändring i livet
Vad skönt och bra för dig??
Hade inte sug de två första veckorna. Sedan sade det pang och jag blev supersugen. Insåg rätt fort att jag superstarka triggers i vissa lägen. Har jobbat med det på olika sätt och nu har det lugnat sig. Kommit in i bra rutiner.
Ja Tänka klart tål att läsas om och om igen... vi fortsätter med läxorna så går det bra för oss??
skrev Se klart i Ny chans i livet för mig
skrev Se klart i Ny chans i livet för mig
Och så får man addera dagarna till varandra. Så går tiden och plötsligt, som i mitt fall har det gått tre månader. Det tar tid att känna de stora förändringarna, men det är väldigt jobbigt att tänka på lång tid.
Så EN enda dag i taget. Det har hjälpt mig, och då menar jag att jag stundtals inte ens velat överblicka helgen. Men en dag, det går,
Håller tummarna för dig!
skrev Se klart i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta
skrev Se klart i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta
Tänk inte på att säga förlåt här.
Vi gör vårt bästa, hela tiden, mer går inte att begära.
Och vi behöver snarare bli proffs på att förlåta oss själva. Kram.
skrev Andrahalvlek i Förändring i livet
skrev Andrahalvlek i Förändring i livet
Jag fattar inte att det har gått så enkelt. Inte en enda gång på två månader har jag känt starkt sug. Reflexmässiga tankar har swishat förbi då och då bara.
Men vi har gjort hemläxan också! Och tagit beslutet med både vår medvetna och omedvetna del av hjärnan ? ”Tänka klart” är som en bibel för mig!
skrev Andrahalvlek i Nu får det vara nog!
skrev Andrahalvlek i Nu får det vara nog!
Både fiskelycka och en lyckad utflykt med sonen! Vinn-vinn!
7 sorter? Jag kan knappt namn på 7 olika sorters fiskar ? Men jag är rätt duktig på fåglar och blommor!
skrev VaknaVacker i Förändring i livet
skrev VaknaVacker i Förändring i livet
... och kram tillbaks! Du gör din resa så bra?
Oj skillnaden går inte att jämföra!
Nu är jag trygg i min nykterhet. Det var jag från första början denna gång. Som jag hade tjuvläst Tänka klart!?
Den tidigare gången när jag bestämt mig för att vara vit en längre tid var det en kamp. Sedan gav jag mig själv tillåtelse att dricka efter tre månader... och jag klarade med nöd och näppe att hålla mig till dess. Det var en förhandling hela vägen, så jobbigt.
Känner du igen det? Kram?
skrev Andrahalvlek i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta
skrev Andrahalvlek i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta
Det har nästan varit svårast tycker jag - att helt bryta de gamla dåliga vanorna som sitter i ryggmärgen och skapa nya nyktra vanor.
Men tanken om vanorna inför att de ska brytas har nästan varit värst. ”Vad ska jag nu göra istället?”
Om man inte tänker så mycket utan bara GÖR annorlunda - då blir det nya en vana snabbare än man tror. Precis som med ditt iste ?
Som med en promenadväg. Man går samma väg till jobbet dag efter dag. Plötsligt är det ett stort hål i gatan - man tvingas ta en annan väg. Ovant och bökigt i början, och lite längre blir det dessutom.
Men sen upptäcker man att på den nya rundan är det magiskt vacker utsikt. Så när den gamla vägen är lagad så fortsätter man den nya vägen - nu har den blivit en vana. En bättre vana.
Kram ❤️
skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få
skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få
Några hekto är det värt! Några kilo också faktiskt - hälsovinsten som nykterheten ger är nog större ?
skrev VaknaVacker i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta
skrev VaknaVacker i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta
Välkommen tillbaks?
Härligt att du känner att iste drickandet gett dig en rutin som du saknar. Hm, det tar lite tid att komma dit men det gör man. Så skönt upplever ju det själv oxå.
Började ta ett kosttillskott som påverkar min sömn väldigt positivt. Det gör att jag sover djupare, bättre och drömmer helt fantastiskt. Det tar ner kortisolet och är följaktligen bra för en sådan stressminister som jag är? Köper det på Apotea. Tar några sorters mineral också som.är bra för sömnen.
Men bra att du verkar ha ordning nu. Skönt med ditt jobb!
Heja dig på alla plan! Kram??
skrev Torn i Nu får det vara nog!
skrev Torn i Nu får det vara nog!
Nyss hemkommen efter en heldag tillsammans med min son. Har fiskat i ån Lidan i dag. Blev både mycket fisk och hela 7 olika arter? Fint väder var det också. En perfekt start på mitt ”påsklov”
Tack för grattis och hejarop Andrahalvlek och vakna Vacker! ❤️
Berättelser från mitt mörka förflutna kommer dyka upp här lite då och då.Jag mår bra av att få dem på pränt. Inte en tanke kring alkohol på hela dagen, förrän nu?
Kram
skrev Allic i Ny chans i livet för mig
skrev Allic i Ny chans i livet för mig
Eller hur, visst gör man... både tänker och mår bättre. Tack för pepp och håller tummen för dig med, att du väljer att fortsätta vara vit ✊?
En dag i taget som skrivet ?
Kram
skrev VaknaVacker i Ny chans i livet för mig
skrev VaknaVacker i Ny chans i livet för mig
Ja! Så bra av dig??
Många här tar en dag i taget. Är en bra taktik. Så himla skönt att vara nykter, man tänker bättre... och mår bättre.
Hoppas du kan forsätta vara vit.
Heja oss! Kram?
Hej Sisyfos! Tack för din hälsning, den gjorde mig överraskande glad. Hur mår du? ☀️
Jag mår väl okej i det stora hela. Covid påverkar mig lika mycket som det påverkar alla i världen. Men jag bor ju i Stockholm, så det är lite läskigt att se förändringen. Saknar och ber till ödet att denna pandemin och annalkande samhällskrach kommer gå relativt snabbt över. Jag saknar det vanliga.
Jag var i några nya jobbprocesser men de är pausade. situationen med mitt arbete är infekterat, fackförbundet är nu involverat och jag har min egna ombudsman. Så det är ganska mycket oro och stress överlag. Mest stress och oro över ekonomin i framtiden.
Jag har klarat av svåra situationer förr. Jag klarar av detta med (försöker jag intala mig, men det är svårt och min chef spelar så otroligt fult och elakt :/ ).
Igår kväll var första gången jag bad högt till universum om att snälla snäll snälla låt mig få komma ifrån den arbetsplatsen nu, och snälla låt mig få en ekonomisk buffert så jag klarar mig i arbetsmarknaden ett tag framåt?
Nu finns det i print också.
Det jag hittar energi i är att solen börjar komma tillbaka ordentligt och min familj har fortfarande hälsan i behåll. Min mamma är i riskgrupp, och jag är inte helt hundra på att hon skulle fixa det. Så jag är tacksam för att alla är vid liv och försöker sitta still i båten med is i magen.
This too shall pass!
Fridens ☀️