Senaste kommentarerna i forumet

Beror lite på vad det är för behandling. Gäller det tvångsvård så är den sex månader, men kan fortsätta som frivillig behandling efter detta.

Sedan finns det ju olika former av frivillig behandling och den kan vara från en månad och upptill ett par år beroende på vilka problem man har. Personer med en psykiatrisk problematik kräver ofta längre behandling medan t.ex. en tolvstegsbehandling där man kanske fortsätter sin kontakt med AA eller NA är kortare.

Förstår ovissheten är svår men om mannen väljer att inte ha kontakt under behandlingstiden så kan du ju inget göra. Som jag ser det kan det vara ett tecken på att han seriöst går in för sin behandling och förhoppningsvis mår han bättre och är drogfri efter avslutad behandling.

Tack så jättemycket Rosette, det är precis sånt du skriver som jag behöver höra!
Jag har svårt att förstå att det kan handla om omtanke när folk blir arga och aggressiva för att de inte får styra allt i mitt liv! Det handlar inte bara om alkohol då, utan om en massa andra saker som de inte har med att göra.
Ja, självklart måste jag ju få göra mina egna val oavsett vad andra tycker, de kan inte komma och bete sig som om jag vore helt förståndshandikappad och inte har nån egen talan! Jag har börjat värna mycket mer om min integritet och fått bättre självkänsla, därtill har jag sållat bort människor som är skadliga för mig och bara sårar mig. Jag accepterar inte att andra kör över mig längre som de gjort, och har blivit mycket försiktigare med vad jag berättar och för vem.

Du har allt att vinna på att bli nykter!

Kram ❤️

Andrahalvlek menar jag, låter dömande! Tror du inte att jag själv försökt allt eller?! Jag har INTE skrivit att andra är idioter!! Kom inte med elaka antaganden tack, det är stöd och förståelse jag behöver!!

Du låter dömande?

Tack Andrahalvlek och Charlie70:)

Jag ville ju att denna dag skulle bli helt utan alkohol...har varit ledig idag..tagit en långpromenad i solen, suttit vid vattnet och suttit länge ute...både ätit, läst och bara vilat så skönt...Tankar har kommit ngn enstaka gång om alkohol men jag har snabbt blåst bort dem. Har ändå känt en rastlöshet..ska jag städa.ska jag handla mat..men bestämde mig för att inte göra det utan att bara vara....Men så skulle jag fylla i egenremissen till sömnmedicinska enheten..och fyllde i min vikt, att jag var alkoholberoende, att jag har fettlever, högt blodtryck och äter medicin...å sedan kom tårarna..i floder...blev så himla ledsen ...å tänkte hur kunde det bli så här??
Var ändå tvungen att köpa frimärken till mitt brev...trodde postlådan tömde kl 18 men det var kl 16 så jag var för sen...handlade mat...blommor som jag ska ha inomhus och plantera utomhus i mina urnor...och därefter till systembolaget några minuter innan det stängde...min ledsenhet bidrog till ångest och därefter till systemet...Kom hem och läste inlägg fr Charlie70 och fr min rådgivare...och det peppade mig ...hällde ut det mesta..dock inte allt..känner mig ledsen för jag vill att min hälsa ska vara bra och jag vill verkligen leva...men...nu har jag handlat mat och blommor...imorgon ska vi nog hämta mat fr ngn restaurang...men det får min man göra...nu har jag försökt att planera så att jag inte behöver åka fram på stan efter jobbet utan hem...

Jag har högt blodtryck fast jag medicinerar, jag har fettlever men ska ta prover snart igen...jag är överviktigt men jobbar på vikten... och jag jobbar på att bli nykter...jag vill leva länge...jag vill bli gammal...för jag älskar livet och för varje år som jag lever så vill jag leva ännu mer.

Stor kram till er alla:)

Antabus är den bästa då kan du inte dricka. Jag har provat att dricka på den. Gör inte det......

Hej alla!

Håller dagsläget kort, då det tyvärr inte är positivt.

Dricker inte varje dag, inte för mycket vid ett och samma tillfälle = inga skandaler.

Men det är ju inte detta jag är tillfreds med, egentligen. Inte alls.

Just nu är motivationen inte på topp. Och det känns inte bra. Ännu mindre ok att skriva här.

Så är det nu. Tyvärr.

Gläds med er andra, ni är så himla bra.

Säger som alltför ofta:

I'll be back!

Kram på er

-----

Tack alla, så många bra infallsvinklar. Och tack för omtanke, jag blir lite extra rörd just nu. Lättrörd överlag i dessa oroliga tider.

Mirabelle, så typiskt dig... ? Men i mitt fall handlade det främst om exemplens barn. Ännu värre. Så du är (nästan) förlåten. ? Även envisa Lutheraner behövs ibland. ?

När ångesten är för stark för mig är bästa sättet att gå ut och springa. Ösa järnet så svetten lackar. Då känns det som jag verkligen ger utlopp för ”flyktkänslan” som ångesten ger mig. Efteråt är jag mycket lugnare.

Första veckan nykter sprang jag varje dag 3-4 km.

Kämpa! Det blir lättare för varje dag. Sikta mot målbilden.

Hejaheja!

Det är en bok utav Elisabeth Kubler-Ross som jag just läst ut. Hon är läkare och jobbar med döden och nära-döden upplevelser samt visdomar om livet. ?

Det är tur att många bibliotek fortfarande är öppna. Jag läser ju en hel del och har väl alltid gjort. Det finns ju hur mycket spännande som helst att förkovra sig i! Som en oändlig källa utav visdom att ösa ur... ?

Precis så ska du göra! Fundera och vända ut och in på alla dina gamla tankar - skruva på dem lite och skapa nya nyktra tankar ?

Minnet är alltid ”bättre” än den faktiska situationen. Många ger rådet ”spela hela filmen till slut”.

När du börjar tänka på myskänslan, fortsätt sen att tänka på de fortsatta glasen, minnesluckor, illamående, baksmälla, ångest, sömnstörningar. Ända till slutet. Dit myskänslan leder dig i slutändan.

Och det är sant att suget avtar när all alkohol försvunnit ur kroppen, och att det kan ta upp till tio dagar. Det är därför det är så svårt när man tar ett återfall att sluta direkt igen.

Har man dessutom gjort ett längre uppehåll innan så är effekten mycket större. Hjärnan börjar steppa av lycka ”äntligen alkohol!” Och alkoholdjävulen börjar nästan stamma i sin iver att komma till tals.

Sakta men säkert hoppas jag att du går från ”vill sluta dricka” till ”jag ska sluta dricka” och till slut till ”jag vill inte dricka”.

Kram ❤️

Tack för dina svar och trösten du förmedlar.
Jo det var skrämmande att höra när han berättade, men samtidigt så säger han att han tänker så ibland, får för sig dessa saker ibland. När jag tidigare frågat honoom hur han tänker när han mår bra så svarar han, att då tänker jag inte på dom här sakerna. Han undrar också om andra människor ser tecken och jag säger att människor tolkar saker olika. Som exempel berättade jag om en vän som hade en fågel utanför fönstret. Detta tolkar hon som att hon har besök av en avliden släkting.

Tänker så här att det viktiga är vad man gör. Hur vi tolkar saker kanske inte spelar så stor roll. Mitt förhållningssätt just nu är att jag betraktar honom som en helt normal person med vissa psykotiska inslag ibland. Jag ifrågasätter inte utan pratar mer om hur han ska hantera det. Själv brukar han försöka meditera när han inte mår bra. Gör det dagligen, men i mindre omfattning när han mår bra. Sedan uppmärksammar jag det som är friskt hos honom. Att jag inte fått anhörigsamtal på psykiatrin beror på sjukdom och jag känner inte att det är akut. Jättetacksam för ditt svar ❤

Ja jag vet, jag e alkis

Hej jag läser era inlägg och inser kort sagt att Ni har rätt och jag har fått insikt. Jag är nog rätt elak mot min "tant" med. Jag har alkoholproblem, hon är uppväxt med en alkoholiserad fader. Därmed extra känslig kan man säga. Jag har svårt med känslor och så. Dock är jag nog elakast när jag inte dricker. När jag dricker blir jag mer som jag vil vara

Idag slutförde jag arbetsuppgiften som jag fick dumpad i knät igår. Nu inväntar jag ”bara” tusen frågor under några dagar. Hela dagen idag har jag tålmodigt svarat på frågor.

När jag kom hem var jag så dödens trött. Så trött som jag bara blir efter ”slutfört uppdrag”. Det känns som någon slagit mig med ett vedträ i bakhuvudet - jag är nästan färdig att rasa ihop i en liten hög.

Den känslan brukar jag alltid dricka vin på. Känslan av kombon avkoppling-belöning som vinet ger då är så skön!

Men ikväll händer det inte. Nu efter hämtmat och en stunds ligga-raklång-i-soffan-och-fånglo-på-tv så känns det mycket bättre. Blir nog tidigt i säng ikväll.

Snart helg igen och det känns inte ett dugg laddat vad det gäller nykterheten. Är nästan lite förvånad över hur snabbt jag har anammat det nya tänket. Sjunde nyktra helgen närmar sig och jag känner inget ökat sug för fem öre. Nada.

Den planerade resan till äldsta dottern nu i helgen har jag avbokat, men istället ser jag fram emot långa cykelrundor, en långpromenad i ett naturreservat vid havet, och en kort promenad med min mamma på söndag.

Och hämtmat ser jag fram emot också! Idag blev det kycklingtallrik till mig och nuggets till dottern. Imorgon blir det snitzel, på lördag räksallad och söndag har jag inte bestämt än.

Ingen kan göra allt - men alla kan göra något och jag köper gärna hämtmat ett tag om det gynnar vår lilla stads restauranger.

Jag ”sparar” ju en del pengar nu när jag inte köper vin längre, så jag lägger en del av de pengarna på hämtmat istället ?

Nykter idag, imorgon och inom överskådlig framtid.

Nu börjar det likna något! Underbart att läsa ditt inlägg. Kan skriva under på allt inklusive myset. Men det är slut nu. Mitt mys har numera förflyttats till morgnarna. DET är mysigt! Att vakna utvilad och klar i skallen. Att kunna möta mig själv och min omgivning på ett ärligt sätt.
Kram!

Vilket öppet och modigt första inlägg du har skrivit. Du gillar dig själv mer när du är berusad och vågar vara dig själv mer då. Hur är du i det berusade tillståndet - vad skulle du vilja visa mer av, även som nykter? Det har nu kommit till en punkt där du inte hörs av med dina vänner alls när inte alkohol är inblandat och att dina vänner har slutat fråga om du ska med, om de ska göra något som inte involverar alkohol. Alkoholen har lett dig fram till en ganska ensam plats, där du inte vill vara låter det som. Ifall det är så att du tycker att det känns väldigt jobbigt att umgås med andra nykter, att du får ångest eller funderar mycket innan på vad du ska säga eller på hur det ska gå, så finns det jättebra hjälp att få för social ångest - t.ex. som VaknaVacker skrev här ovan, via vårdcentralen om de har en psykolog. Kanske kan en annan väg vara att hitta dig själv genom att satsa på saker som du själv tycker om att göra - istället för att ligga på sängen och vänta på nästa fylla de ensamma dagarna, vad skulle ge dig energi och glädje? Kanske är det något som du kan bjuda in någon annan att vara med i? En annan tanke jag har, som kräver en del mod, är ifall du skulle våga berätta för någon av dina vänner hur du känner och att du önskar ändra på det mönster som har uppstått - att ditt mål är att kunna träffa vännerna även utan alkohol? Det ger dem en chans att skapa förståelse för hur du har det och en möjlighet att hjälpa dig, så att de inte bara slutar höra av sig.
Fortsätt gärna att skriva här om hur det går för dig och hur du tänker!
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack för erat stöd, andrahalvlek och se klart. Ångesten är enorm - jag googlar gör mycket och jag tror just nu jag lider av alkoholabstinens... högt blodtryck är tydligen vanligt vid detta tillstånd. Samt ångest och ångesten och oron är så sjukt stor... är hos mamma som fyller år men känner mig bara ivägen...
ha de gott,

Tack för erat stöd, andrahalvlek och se klart. Ångesten är enorm - jag googlar gör mycket och jag tror just nu jag lider av alkoholabstinens... högt blodtryck är tydligen vanligt vid detta tillstånd. Samt ångest och ångesten och oron är så sjukt stor... är hos mamma som fyller år men känner mig bara ivägen...
ha de gott,

Det är en oro i att han hämtar och lämnar barnen. Det kan man inte komma ifrån.
En sak är ivarjefall helt klar. Han ska inte ha tillgång till en bil oavsett om det är piller elker alkohol så här han klivit över den osynliga gräns som jag tror de flesta har ftån början. MAN KÖR ALDRIG PÅVERKAD.
Min man gjorde det en första gång och kraschade bilen totalt. Som tur var kom ingen annan till skada. Men gränsen var överskriden och han har kört fler gånger sen. Tills jag TOG slla nycklar från honom utan till den bilen med alkolås.
Så för tusan, låt honom cykla om han ska någonstans.
Detta är av välmening för er alla.
Kram Azalea

Är inte bara fantastisk utan plastisk. Nya tankar är som rännilar med vatten längs en bergvägg, när man tänkt dem flera gånger så tar de automatiskt den nya vägen.
Ha en fin kväll!

Spara all din kärlek till dig själv och försök jobba vidare med dina samtal och njut av ditt eget sällskap.
Det är svårt men du är värd så mycket mer.
Kram Azalea?

Hej InteMera! Vad ledsamt att ta del av att dina erfarenheter av socialtjänsten har varit så ohjälpsamma och invaliderande. Du sitter som i en rävsax i relationen. Du mår inte bra av att vara kvar med honom men är samtidigt rädd för att bli ruinerad, misstrodd och kanske t.o.m. bli av med vårdnaden av barnen ifall du skulle ta steget och gå, eftersom din man kan manipulera och få det att se ut som att han inte har några problem. Det låter som en extrem belastning för dig nu - i karantän med eget distansarbete, barnen hemma som ska tas om hand och distansplugga och så hans eskalerande alkoholintag. Förståeligt att du känner för att skrika emellanåt! Det låter som att du och barnen ändå har hittat en bra strategi i att göra saker utan honom, att ni planerar saker och semestrar som ni trivs med utan att räkna med honom. Fint att ni kan prata öppet om saker, du och barnen. Det är sannolikt till stor hjälp för dem, att kunna sätta ord på vad som händer i familjen med en trygg och stabil vuxen.
Se det inte som att du ältar här på forumet, det här är din plats där du får göra vad du vill! Jag tänker att i ett sånt speciellt och ansträngande läge som du är i just nu kanske det kan kännas välbehövligt att "skrika ut" lite frustration här, du är så välkommen att göra det!
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag har ingen och prata med, jag får inte ens nämna hans namn för min familj. Han är på behandling, och under behandlingen så vill han inte ha kontakt med någon. Jag kommer tillbaka i sommar sade han. Mer fick jag inte veta 2 december när soc hämtade honom början av december. Hur länge brukar man vara på behandling. Jag förstår att det tar längre tid eftersom han är inne i ett bland missbruk. Det känns konstigt utan honom, och ändå konstigare att jag inte får prata om honom.