Senaste kommentarerna i forumet

Igår drack jag mitt fredagsvin.
Så onödigt.
Jag blev inte dumt berusad eller så, men jag drack det bara för att jag fick.
För att det var fredag och då är det helg och jag ville slappna av.
Var egentligen inte ens sugen på glas nr2 men hoppades att den avslappnade känslan skulle infinna sig.
Det gjorde den inte.
Jag somnade framför tv-serien och gick sen och på mig.
Sov dåligt, vaknade tidig morgon med oro i kroppen, nästan som ångest.
Nu har jag huvudvärk och är lite sur..Nä, inte värt det.

Ikväll blir det födelsedagskalas och jag ska vara helt alkoholfri?
Folk har ju förväntningar på mig som "igångsättare" när det gäller sång och hurrarop så jag hoppas jag fixar det...

Förövrigt så blev det alldeles för mycket godis igår....varför är det så svårt att vara måttlig!!??

Kramar
???

Ville bara kolla läget och säga att jag saknar dig❣️
Hoppas du mår bra och så önskar jag dig en skön helg???
Kramar
???

Tänker på dig och Jasmine som jag saknar jättemycket!
Hoppas du mår ok och så vill jag önska dig en fin helg ???
Kramar
???

Vill bara kolla läget och önska trevlig helg ???
Kramar
???

Kristina, vad bra att du sträckte ut en hand.
Jag tror att många människor blir väldigt glada när de får ett så viktigt förtroende. Och så blir det ju så mycket lättare för dig att slippa smyga och dölja sanningen.
Så var stolt och sträck på dig, du är fantastisk som kommit så långt med dig själv ?????.

Kramar
???

Det är vad jag har runt omkring mig...berättade sanningen för några nära vänner, och fick så fantastiskt fin respons.
Det känns som att det händer stora saker inombords...min syn på mig själv håller på att ändras från totalt självförakt till en sorts stolthet.
Jag är stolt över mig själv för att jag valde att sträcka ut handen och be om hjälp...och igår blev känslan av lycka så stark att jag fällde några tårar.
Det måste vara många år sen jag kände mig genuint lycklig faktiskt.
Jobbar på att inte ha dåligt samvete över mamma...men det är svårt ibland när hon ringer och säger att hon nog lika gärna kan dö eftersom hon har så tråkigt på äldreboendet....försöker att inte ta åt mig av det hon säger.
Har tur som har min terapeut som verkligen förstår hur jag funkar.
Försöker också komma underfund med vad jag vill göra på min fritid...lätt spela badminton har varit en dröm för mig väldigt länge....ska se om jag inte kan göra verklighet av den snart, men nu är det dags att göra dig iordning och åka på jobbet.
Puss och kram på er alla....hoppas ni får en lugn och nykter helg☺

Nu vet jag ju inte om du redan varit på din rättegång och fått ett straff men annars är det väl så arbetsgivaren möjligtvis måste få reda på vad som hänt.
Föngelse/fotboja eller vård blir troligtvis påföljden och då måste du ju förklara på jobbet. Förhoppningsvis har du semester att ta ut eller kan vara sjukskriven.
Lycka till med att bli nykter. Så bra att du väljer att kämpa.
??

Dom skall jag ta till mig. Tack för att du delar med dig ? Härligt att höra att du har det bra i ditt nya hem! Kram

Tack för era svar. Han går nu på behandling, gjort v 3 och dom har varit jobbiga. Förstår fortfarande inte hans ilska... Jag har berättat om min saknad av umgänge, bjuda på middag bli bjuden, ja ni vet. Och jag har berättat att jag blir låg av och till när minnen slår till och min känsla av olust inför att han ska bli arg. Det är utom rim och reson. Hans söner är här och det känns bra, men jag dippar och jag vet inte varför, tror det är för att jag vill att vi tillsammans ska göra det bra för oss, planera handling, fixa och dona, planera. Och han blir väl stressad för att jag blir sån så då blir det inget för honom. Han har då lätt kunnat ta till brännvinet och den känslan är fastetsad i minnet. Jag önskar väl så att han ska be mig om ursäkt för det som har varit, höra han säga att han förstår hur jävulskt svårt det måste ha varit. Jag behöver höra orden, inte känna känslan av att han ångrar sig. Men det får jag nog inte höra, inte än... Jag är väl för ivrig, vill kunna gå vidare i något bra ❤

Ja detta forum har hjälpt mig otoligt mkt under den svåraste tiden. Allas stöd har vart guld värt. Hoppas det slutar bra för alla och att fler sätter ner foten i tid. Kram ?

Som Talien skriver så är du inte ensam om att känna som du gör.
Om du läser runt här och där i trådarna så ska du se att det finns massa inspiration och vänliga underbara människor som är beredda att peppa och stötta dig.
Bra att du startat en egen tråd där du kan skriva av dig alla tankar och jobbiga känslor.
Jag förstår att du har en jobbig och slitsam relation med din man.
Det är också något som blir lättare att ta itu med om du inte flyr in i vindimman...

Men en sak i taget och en dag i sänder.
Det är en process att förändra sitt drickande, hjärnan måste programmeras om och det är normalt att det tar ett tag.
Men ge inte upp, det går ?

Lycka till ?
Kramar
???

Några bra stärkande dagar har jag haft. Så skönt. Helt plötsligt känner jag mig stark igen.
Trivs i min lägenhet och jag känner mig inte så ensam. Känns skönt att sätta sig och äta, tända ljus och känna att det är lugnt och skönt.
Hörde några kloka ord på tv i dag. Du saknar den man du vill att han ska vara. Det är precis så det känns. Jag saknar någon som inte finns.
Jag kämpar vidare på min väg. Framåt.

Läser hos många att livet känns tomt och meningslöst utan alkohol och även med alkohol (det är därför man dricker).
Vad kan man förvänta sig av livets pjäs då man själv innehar huvudrollen?
Handlingen speglar hur jag ser på mig själv. Jag tänker skriva en ny pjäs där jag verkligen har huvudrollen ... som en som inte dricker.

Nykter November önskar jag er alla. Själv har jag nyligen provat lågalkoholhaltiga viner på 5,5%. De är ju inte som vanliga viner förstås men jag ville ändå prova. Jag har haft en härlig retreat-dag i en kyrka idag. Dessutom har jag varit på qi-gong i en kyrka denna vecka, tagit två härliga höstpromenader samt varit på introduktion till Livsstegen och på Sinnesromässa, allt under denna vecka. Plus två möten förstås. Känns som en ny sorts balans. Mindre AA och mer själavård och kyrka.
Idag firar min "vän" 30 års nykterhet. Trettio år! Nykter! Jag önskar honom allt gott. Vi är fortfarande vänner. ?

Jag kom hem med äldsta barnet från kalas. Han hemma med vår 4-åring och full. Barnen lägger sig. Jag påpekade att han är full. Han skitförbannad, han somnar.
Jag sitter själv och funderar på att jag måste ifrån förhållandet. Men hur ska det gå för barnen den veckan han har barnen? Vad kommer dom vara med om den veckan jag inte är där...

Välkommen hit!
Det här är ett bra ställe för igenkänning, inspiration, tips och råd.
Du är inte ensam med att känna dig ensam. Inte ensam över att dricka av den anledningen heller, eller för att få förvinna. Forumet har absolut hjälpt mig med dessa saker. Om du vill göra en förändring så är det ett bra första steg att skriva här ?

Minns hur det var. Mycket är lika. Förstår dig, man vill bara att dom ska somna, så det åtminstone blir en ny dag.
En stor tröstande kram?

Starkt jobbat och grattis till att bli snigelfri ??❤️

Stort GRATTIS ?!!!
5 månader - FANTASTISKT ???!

Heja, heja dig Mirabelle G-S?!!!
Stor kram
/Fibblan ?.

Du är fin!
???
Du är bra!
???
Du är på väg!

Kramar?
/Fibblan ?.

Så bra jobbat?♥️!
Heja dig - du är bäst!!!
Tack för alla kärlek i min tråd???♥️!
Kram och fortsatt mumsig kväll ?!
/Fibblan ?.

Jag är alkoholfri?! Det funkar ☑️ !
Checkar ut dag 12!
Tack för alla kramar och
hjärtan FinaLisa??♥️?!
Kram
/Fibblan ?.

Min app säger mig att inatt kliver jag över fem-månaders-strecket. Nykter 5 månader... coolt!

Välkommen in till ”Det vidare livet” ? En efter en hängs vänners trådar här, och det gör mig så glad ? Känner igen mycket i ditt senaste inlägg. Nykterheten var bara första steget mot ett friskare, rikare liv... Mantrat tar jag med mig ”Det blir som det ska bli”. Klokt i all sin enkelhet. Kram