Senaste kommentarerna i forumet

Jag pratade också med mina barn, våra gemensamma tonåringar för att förklara varför pappa var konstig, stressad o allmänt otrevlig hemma och som påverkade oss alla så negativt. Det var ett svårt samtal men så skönt när det var gjort. Fint att du pratat med dina barn.
Ta hand om dig och dina små❤️

Gått bra såhär långt men igår och idag har jag haft lite lätt ångest. Funderar över saker och vad folk tycker om en. Har även fått en del flashbacks om saker man gjort på fyllan tidigare i livet, en del saker så gamla som 10 år tillbaka i tiden. Saker som jag upplever som extremt pinsamma som liksom dyker upp på nytt. Fler som upplevt detta fenomen? Tycker det går bra att hålla sig nykter men den här ångesten känns lite jobbig måste jag säga. Känns som jag vill bli förlåten på något sätt. Jag kanske måste förlåta mig själv på något vis... Känns som om prövningen börjar på allvar nu på något vis

Tänka sig? Idag gav jag efter för suget. Känt så där... måste akta mig för att hålla i med de gamla vanorna.
Klart i början blev det ju frikostigt med alkoholfri dricka av lite olika slag. Sedan kände jag, måste få bort vanan med glaset... inte dricka något i veckan. Men idag föll jag till föga.
Drack en iskall Kombucha... på en vardag dessutom. Bara för att jag FÅR det. Bra va??
Supergott var det, mitt livs första. Tack för tips!! Och tänk jag kan ta bilen om en stund och hämta dottern också?

Förstår du är stolt över din dotter Andrahalvlek. Wow! Jag är också så stolt...härligt!!??

Hej Pilla!

Hoppar in här och skriver lite, först och främst, gratulerar till nyktra dagar?bra jobbat.
Och sen är det problemet med känslorna, de kan vara hur jobbiga som helst.
Men så här är det, känslor är faktiskt bara just känslor, och de är inte farliga.
Jag blir självklart överväldigad av känslor ibland, och det hjälper mig att tänka så.

Mvh

Ge det några dagar så mår du bättre. Man kan bara göra det bästa man kan. Just nu behöver du att du är snäll mot dig själv.

Stor kram

Klart du blir ledsen. När man dricker för mycket (som jag gjort) har man fokus inställd på alkoholen. Inte bra.
Har du pratat med honom om alkoholen när han är nykter??

God kväll!

Tänkte dela med mig av en historia, som jag har fått varit med om via mitt jobb.

För en tid tillbaka så var det en kollega till mig som klappade igenom, och inte kunde dölja sitt missbruk längre.
Företaget jag jobbar på var bereda att hjälpa kollegan ifråga, men visste inte riktigt hur. För denna här personen ville absolut inte vara sjukskriven. Jag ska kanske tillägga att jag är huvudskyddsombud på företaget, så jag visste vad som hände.
Jag tänkte att här kan jag faktiskt bidra med speciell kompetens, så ringer upp min chef och berättar min story, och kommer med ett förslag.
Kollegan ifråga skall lämna prover en gång i veckan i 6 månader, samt jobba med mig, då jag kan vara ett stöd.
" OK vi provar sa chefen"
Jag bad om några saker från min kollega, var lugn och ta det försiktig och om du är osäker ring mig.
Det här har vi nu tillämpat varje dag i över två år nu, och inte en gång har han trillat ditt.
Kollegans hustru ringde mig idag, och tackade mig för att hon fått sin man tillbaka. Det hamnar på 10 i topp listan över häftigaste saker som hänt mig.
Så det går att komma långt med bara "lugn och föriktig"

Mvh

Jag har visst varit nykter i 8 veckor nu :) Men har slutat räkna....och du kan ju göra det snart också tycker jag. Det viktiga är att bevara självrespekten och sträva efter nykterhet i alla lägen.
Du är duktig och det märks att allt positivt med ett nyktert liv överväger suget så jag tror du fixar det <3
Kram
svagis

Välkommen till oss. Du beskriver en situation som många med dig kan relatera till. Jag hoppas att andra användare kan vara ett stöd för dig. Ibland tar det tid innan en tråd tar fart och jag undrar om du skulle få fler svar om du skrev i anhörigforumet?

Vi kan hjälpa dig att flytta tråden om du vill eller så gör du det själv under "redigera".

Oavsett vad du väljer så har du nu tagit ett steg genom att sätta ord på det som oroar dig. Du nämner även att barnen märker att deras pappa blir påverkad. Att tala med barn om sådant kan vara svårt och samtidigt ofta avgörande för att de ska få chans att förstå att det inte är deras ansvar att försöka påverka situationen.

Vänligen och varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Att faktiskt inse och acceptera att man inte tål att dricka alkohol, och verkligen bestämma sig för att sluta dricka, det är nog det allra viktigaste steget.

Det finns ingenting att förhandla om längre. Hur jobbigt det än är att sluta dricka alkohol så är alternativet mycket, mycket värre.

Kämpa Femina ❤️

Som vanligt trygg och klok// kram Strulan

Jag får numera minnesluckor varje gång jag druckit. Vaknar dessutom upp med panikkänsla och ångest efteråt. Det hände inte på samma sätt förr. Jag kan inte dra ner - jag måste sluta.
Kram till dig! ?

Jag fick sova, gudskelov! Idag har ju varit bättre än gårdagen men ändå ångestfylld. Det är som om jag levt senaste tio åren i ett töcken och nu vaknar upp och ser mitt liv i ett annat ljus. Ungefär som när vårsolen börjar skina och man ser hur skitiga fönstren har varit. Det såg man inte i vintermörkret eller så bryr man sig inte. Riktigt otäckt att brutalt väckas utav sanningen, helt plötsligt. ??

Fyra månader utan en destruktiv fylla är kanonbra! Härligt att du kommit igång med träningen också. Det blir allt tydligare för mig som nu fyllt 50 år att jag tränar inte för att bli gammal, utan det handlar mer om HUR jag vill må när jag är gammal.

Keep up the good work!

Förstår att det säkert blir tvära kast mellan känslorna, men det är ju i grunden SÅ RÄTT. Det är inte ytligt eller smått att kunna glädjas åt ett rent och prydligt hem - tvärtom! Jag är också sådan som mår dåligt av röra och kaos och gillar att ha det vackert och ordnat omkring mig. Känna att jag har kontroll. Klart att du ska njuta!
Det blir ju mycket att fixa i början, men min erfarenhet är att det går så mycket snabbare än man kan tro. På bara någon helg får man ordning på det mesta. Sedan finns det ju alltid projekt att ta tag i, men du har ju resten av livet på dig! Stanna upp och njut och gör det i din takt. Nu är det du som bestämmer. Nu är det ditt hem. ??

Blir glad att läsa att något av det jag svamlar fram inspirerar er, men jag har lite svårt att ta till mig det, kanske för att jag inte står för total nykterhet här trots min historia och mina krascher.
Ärligt talat tycker jag att oavsett om man klarar att vända ett missbruk till normalbruk eller blir helnykterist är det en stor prestation, båda löser problemet så länge det hålls. Inget av det är definitivt enkelt.
Jag räknar absolut inte in mig till en stabil normaldrickare än, det finns nog inget antagningsprov till den gruppen mer än tid som bevis. Men med snart 4 månader utan en destruktiv berusning känner jag mig på rätt väg!
Vill poängtera att jag verkligen ser upp till er som slutat helt. Att sluta helt leder ju till att man tvingas ta tag i det som kommer fram när man inte längre dricker för att döva vad det än är och man hittar de underliggande problemen mycket snabbare.

Alkoholism är en otroligt komplicerad sjukdom. För några kommer den tidigt i livet, något att göra när helgen kommer och arbetsveckan är över. En diskret övergång från skoltidens oskyldiga festande till att sitta hemma och bli full. Ett lyckorus man alltid kan räkna med som en belöning för att man varit "redig"
För andra (mig) kom den senare, när livet blev tuffare och tid och ork till det som varit meningsfullt tidigare sakta bytts ut mot uppbyggda luftslott av måsten.
Oavsett så handlar det om att fylla tomrummen med en känsla av mening.

Vi är de flesta plikttrogna våra arbeten, strävar efter högre levnadsstandard och besatta av att hålla upp en fasad och inte känna oss sämre än "alla andra"
SKAM är tydligen en av de känslor som driver människor till nästan vad som helst..

Jag vet att många precis som jag har ett mål och en önskan att nå en slags inre frid. Den som känns när man kan sätta sig ner, göra ingenting och bara vara till freds. Den där känslan av att må så bra att det inte finns någon anledning att ta det där glaset för det har ingen effekt att tillföra
Den känslan kommer, hos mig, när jag både har gjort lite av de där som man måste, upprätthållit någon form av ordning omkring mig, vare sig det är ekonomisk, saklig eller rutinmässig ordning, samtidigt som dagen har haft en mening, en riktning och en glädje som tagit dig närmare något.

För mig har träningen blivit den meningen. Jag har haft ett komplicerat förhållande till träning hela mitt liv. Velat så mycket men aldrig räckt till. Börjat och slutat så många gånger att självförtroendet varit när på utplånat.
Nu har jag börjat om på noll, min största utmaning är att bromsa mina ambitioner men ändå känna att jag gjort tillräckligt. Min djävul som alltid sitter på axeln och säger att jag kunde gett lite mer. Skulle jag missa en träning så är den djävulen hemsk.
Jag har mycket att kvar att jobba på här, ett mycket mer långsiktigt tänk och att hitta en trygghet i min riktning, även som sist när jag blev sjuk.
Men som det är nu är jag på en bra väg. Jag gör det jag kan. Så länge jag får gå hemma i lugn och ro och packa min träningsväska, förbereda min shaker, gå och lägga mig i tid på lördagskvällen för att vakna pigg på söndagsförmiddagen som är den absolut bästa träningstiden på gymmet. Träna "tillräckligt" hårt, duscha och komma hem, äta mig mätt och sen sätta mig med en inre frid så känner jag någon slags mening och kommit längre än jag nånsin varit.

Minnesluckor är vidrigt och så ångestframkallande. Min erfarenhet är att det hjärnspökena kokar ihop i efterhand sällan stämmer överens med det som faktiskt skedde. Misstänker att det ligger i alkoholens natur att framkalla de överdrivna tankarna/rädslorna för att man ska sträcka sig efter nästa drink...

Sen kan de vara en god idé att dra ner på drickandet för att slippa dessa minnesluckor. Finns massor av tips här på forumet och det är jättebra att sätta ord på det man upplever. Gör en förändring och var inte för hård på dig själv för det som varit, fokusera på det du vill bli istället! ?

Livet suger rent allmänt och i helgen blev jag full. Det var party ute och jag var inte ensam. Men självklart har jag ångest från helvetet. Alla säger att jag inte har något att ha ångest över.. Men vad vet jag. Usch. Jag klarar verkligen inte detta.. En månad klarar jag varje gång sen tillbaka ner i sliten igen.

Vilken otrolig strid du har utkämpat Lim! Förstår att det blir en tid av omställningar men till det bättre! Önskar av hela mitt hjärta att du och barnen får leva det rofyllda, lyckliga liv ni förtjänar och även att din exman hittar en mer harmonisk väg i livet. All lycka till er alla, det här är en milstolpe att minnas! ❤

Att skriva här ger så mkt. För mig har det inneburit insikter om mig själv och startar tankar som nog stannat upp om jag inte satt dem på pränt. Suget efter alkohol kan dyka upp när som helst när vi minst anar. Det blev jag medveten om senast förra veckan. Det gäller att vara ett steg före adjävulen så man är beredd när de kommer. Och när de kommer - låt dem vara där ett tag utan att agera direkt. Jag har många gånger lyckats genom att vänta ut suget och gjort nåt annat en stund. Det är lättare sagt än gjort, men vill bara dela med mig av min (ganska korta) period som nykter. Än en gång välkommen?

Är vi många som är här! Och jag känner igen mig i din ovilja att skriva när löftet att dricka inte håller hela vägen. Men å andra sidan skriver du ju nu! Jag tänker att det är viktigt att fortsätta skriva här även när det inte går så bra. Det är för din egen skull du skriver och ibland kan man få nya insikter av att sätta sina tankar på pränt. Helgerna är jobbiga för de flesta med a-problem. Och det är ju super att du mår bra idag! En dag i taget, tänk framåt och inte bakåt??

Tack alla för ert pepp!!

Blir riktigt varm i hjärtat av det:) Tyvärr så fixade jag inte fredagen och lördagen..å då tystnar jag här på forumet. Det är jag i ett nötskal...att vara duktig flicka och bara skriva, berätta när jag gör något bra...å suger i min bekräftelsen då som ett litet barn.
Å jag är min störste kritiker...har alltid haft svårt att se att jag duger som jag är i min egna person, att duga som mamma osv vad jag dock känner mig stark i är min yrkesroll...å det här med att inte känna att jag duger skapar ju en viss oro inom en....men jag går i terapi vilket hjälper mig oerhört mycket. Det är precis som Adde skrev självkänslan får man jobba med hela tiden...den är precis som konditionen en färskvara! Men mer och mer för varje dag landar känslan i min kropp och själ att jag behöver lyssna till mig själv...vad behöver jag för att må bra..jag har som oftast funnits till för varandra både privat och i mitt yrkesliv.

Om jag nu har svårt att ha alkoholfria vardagar så är fredag och lördag ännu svårare...då mys dessa dagar är så förknippat med alkohol...jag känner igen mig i Vinägers beskrivning av dessa dagar. Men jag kan också känna den här längtan efter att ha känslan på morgonen att inte ha druckit något alls kvällen före, att kunna ta bilen för att åka iväg och träna. Det blev inte mycket alkohol vare sig fredag el lördag pga att min dotter var hemma och jag ville inte visa något för henne. Men, jag skäms SÅ oerhört att jag beter mig så eftersom hon ger mig så mycket stöd i att träna för att få en bättre hälsa. Å grejen är den att även om jag försöker att inte visa mig påverkad...så är det inte alltid att jag kommer ihåg dagen efter allt vad vi har pratat om. Med stigande ålder kan jag känna att alkoholen gör mig mycket tröttare än tidigare och påverkar även mitt minne mer...bara det är två faktorer till att sluta dricka...jag har ju även vissa värden som inte är helt bra men jag går på kontroller. Har dock inte kunnat träna på grund av förkylning.

Så även om detta inlägg låter kanske lite nedstämt så känner jag mig faktiskt inte så idag. Jag har fortfarande med mig känslan från träffen i Stockholm och det var så inspirerande. Jag försöker fylla dagarna mer med innehåll istället för alkohol och jag tänker att det på sikt ska ge resultat. Å i denna vecka ska jag äntligen till frissan för att göra slingor och bara det bidrar till att veckan är kanon...å på lördag avslutas den med konsert med min gamla kör.

Tack för att ni finns och allt gott till er alla!!

Kram

Det du skriver om självkänsla och självförtroende ger stor igenkänning. Jag är en s.k. högpresterande alkoholist med oftast stort självförtroende på jobbet. Men självkänslan som aktiv alkoholist var i botten. Och bara det förhållandet att jag vill sluta dricka och med ett undantag hållit mig nykter i en månad gör ju inte att självkänslan växer nämnvärt. Man måste jobba med sig själv hela tiden för att bygga nåt nytt att utgå från som nykter. Tar rygg på dig och många andra här som har hittat strategier i nykterheten?.

Jag vet inte ens hur jag ska förmedla glädjen och lättnaden jag känner efter att ha läst "Tänka klart" av Annie Grace. Jag är evigt tacksam till den här på forumet som tipsade om denna livsförändrande bok. Min tacksamhet visar jag bäst genom att uppmana alla som vill förändra sitt drickande att verkligen ta sig tiden och läsa den.?

Jag skulle vilja gå tillbaka och korrigera mina tidigare inlägg och ge ett helt nytt perspektiv på det jag då upplevde som svårigheter.?

Hejsan allihop...

Det känns så overkligt allting.

Mannen har sovit sin första natt i sitt nya hem. Jag vaknade mitt i natten av att jag grät i sömnen.

Men jag tycker att flytten har gått så oväntat bra. Barnen har haft roligt och trots röran lät jag dem ha en nattgäst på lördagen.

Nu har jag redan fått bra ordning hemma förutom i ett rum som ska bli dagens projekt. Städat, rensat, skurat.

Känner mig åter igen ytlig som upplever att renheten och ordningen känns så viktig. Det är som att jag återfått orken hemma. Har rengjort ytor jag inte ens orkat tänka på det senaste året eller två. Eller jag har tänkt på det men förträngt det för min energi har behövts till allt annat.

Jag har massa att göra i utemiljön men det får komma när våren börjar. Det blir lätt för mycket på en gång.

Jag har drömt om att leva i ett städat hem. Antagligen för att jag upplever att jag ALLTID städat så mycket men aldrig nånsin kunnat njuta av ett städat eller rent hem. Min dröm har varit att kunna bjuda en granne på kaffe spontant utan att först se mig omkring och inse att jag först måste städa utan röran som trollats fram medan jag var på jobbet.

Jag har varit mkt i mannens hus och jag tror att det varit ett perfekt sätt att göra detta på. Samtidigt som nattens tårar tyder på att jag egentligen är ledsen också.

Men om jag ska fokusera på det som gör mig glad så är det verkligen mitt hem. Ett hem jag äntligen kan känna mig lugn i. Detta har jag längtat efter så otroligt länge. Jag är så glad för det.

Kram kram ♥️