Senaste kommentarerna i forumet

Ser verkligen fram emot det Bestämd?

Jo, jag såg det om tre månader också men så fort jag bygger för höga berg för mig själv känns det oöverstigligt. Tänker att jag får ta nya beslut dag för dag, månad för månad. Försöker finta alkoholhjärnan lite :-)

Idag kommer min sambo hem tidigt.

Känner panik men samtidigt tacksamhet.
Han kommer se till att jag inte häller i mig vin.
Men vill jag det?
Vill jag inte hälla i mig som vanligt?
Ska jag verkligen behöva vara ”nykter”?

Tanken skrämmer mig.
Vem blir jag då?
Då jag inte sitter med den här sköna känslan av alkohol i kroppen.... utan den svettiga skakiga personen med abstinens?

- vem blir jag då?

Hunden måste gå ut.
Tänkte passa på innan bolaget öppnar.
Annars är det så lätt att knyta fast henne i järnstaketet utanför och bara slinka in...
Dom vet vem jag är nu.
Personalen.
Jag försöker undvika samma kassör varje dag trotts att jag vet att den ena heter Sussie och den andra heter Jim.
Jag bor på en liten ort, kör tjänstebil och har ett bra jobb.

Hur fan kunde det bli såhär kände jag?

Igen???

Jag som var nykter i 2 år...

Känner mig misslyckad och besviken på mig själv.
Jag är nog allergisk mot alkohol helt enkelt.

Precis så tänker jag oxå. Utmana sig själv :) sen är det väl så att man ska ge det 3 månader men börjar med en ivf ??

Woho, grattis till fem dagar. Lovar att det är en sån häftig känsla att bryta det där fredagsmönstret :)

Har samma målsättning till att börja med. Tänkte att jag måste ge det i alla fall en månad för att uppleva skillnaden, sen får jag se. Tänker att det är lite spännande också, som ett experiment: vad händer, vem blir man, hur kommer kroppen och hjärnan att må :)

Du ska be för din nykterhet en dag i taget. ?

Har satt ett datum på en månad framåt. Ska inte dricka nåt på denna månaden. Nu när jag skriver det blir jag nästan nervös, med ett mål kan jag misslyckas :) börjar med en månad ivf o utvärderar sen.

Tack för ditt inlägg #1441. Verkligen. Tack. Jag låter dina varningsord gå rakt in i mitt hjärta. Jag själv är inte fysiskt beroende ännu. Men jag kan lätt bli och jag vet inte hur lång/kort tid det skulle ta. Tack för att du delar med dig. ?

Jag vet inte vad jag ska göra, jag vet inte om min sambo har problem och jag vet inte om jag har någon att prata med om det.
De gångerna som jag har försökt att prata med någon kompis om det så låter det så fånigt och som att jag överdramatiserar och då försöker jag släta över allt istället.
Men att dricka öl varje dag är inte normalt enligt mig, även om det bara är en starköl under veckodagarna. Fredag/lördag/söndag så är det flera öl samt whiskey.
Det är inte heller normalt att smussla med det under veckodagarna, att gömma undan öl som han då ersätter de kalla med i kylen som han dricker för att jag inte ska märka. Vanligtvis så dricker han när jag är ute med hunden men på senare tid så han börjat åka hem tidigare från jobbet och när jag kommer hem i vanlig tid så känner jag på lukten att han redan har druckit och då är klockan bara 16:30.
Hans humör är inte heller roligt; irriterad och kan få utbrott för minsta lilla och det är alltid jag som är problemet; det är jag som verkar irriterad på honom och det är jag som inte är glad och det är jag som gnäller på honom och det är jag som inte bryr mig om honom….men senare när han har fått i sig en öl i smyg så kommer han krypandes tillbaka och säger: jag vill inte bråka, kan vi inte bara vara vänner, kan vi inte ha en mysig hemmakväll ikväll och så är allt glömt från hans sida.
Jag är så jäkla feg också, jag orkar/vågar inte konfrontera och jag vet faktiskt inte varför jag inte vågar. Ett tag trodde jag att det berodde på att jag inte orkade ta striden, att jag inte orkade bråka men jag vet inte om det är det. Kanske beror det på att jag känner mig illojal, kanske beror det på att jag skäms, skäms för att jag inte har gjort något tidigare, skäms för att separera, skämmas inför familj och vänner. För jag vet vad som kommer att hända om jag tar upp det, han kommer att välja alkoholen framför mig och istället säga att vi ska separera. Det är vad han brukar säga när vi bråkar bara för att jag kanske kommenterat att lördagens whiskey kanske var lite väl stor eller dyl.
Men just nu känns det som om jag är en tickande bomb, jag orkar inte gå runt i huset och räkna ölen i gömmorna varje morgon för att hålla koll. Och jag orkar inte med att lukten av alkohol varje j-vla dag. Och jag orkar inte att han inte vill göra något på kvällarna, på vardagarna har han ju smugit med ölen och då kan han ju inte köra så hans vanliga ursäkt är att han inte orkar utan att han hellre vill vara hemma. Och på helgerna så inkräktar ju ev. kvällsaktivitet på hans tid att dricka, fredag/lördag/söndag så dricker han från ca. halv fem och fram till dess att vi går och lägger oss.
Han träffar aldrig vänner, han tränar inte, han gör verkligen ingenting. Det enda som han vill göra är att sitta i soffan och antingen kolla på tv eller spela tv-spel och då ska man tillägga att vi har ett hus med en rätt stor tomt. Men alla sådana sysslor är tråkiga och när han är ledig så ska han bara göra roliga saker. Det är som att bo med en 5-åring.

Om jag får bestämma (och inte alkoholhjärnan) blir fredagen nykter med klassiskt tacomys med familjen, läsk och godis i soffan. Igår var jag dock så himla nere så att jag hade tänkt strunta i allt, men när jag vaknade idag hade jag ny kraft plötsligt. Så härligt med en helg där det finns utrymme för aktiviteter. Visst har vi hittat på saker innan också men den här figuren har mest varit bakis och försökt dölja det. Utflykter, shoppingturer, restaurangbesök, promenader osv är ju sådär njutbart när man kallsvettas, har ångest och mår lite illa..

Nämen, nu blev det konstigt när jag kommenterade. Blev en halv text och nu vägrar den här rutan försvinna om jag inte skriver i den. Nåja den riktiga kommentaren finns här under (ovan?) :)

Låter som din man genomgår behandling i öppenvård. Ibland är detta inte tillräckligt utan han kanske har behov av att komma till ett behandlingshem istället. Om ni inte har väldigt gott om pengar ansöker man hos socialförvaltningen om pengar till detta. Sedan väljer man ett hem utifrån din mans behov, men motivationen är ju självklart det viktigaste och frågan är kanske om han är motiverad att göra en förändring. Att fortsätta en behandling och samtidigt dricka är ju meningslöst. Grunden i tolvstegsprogrammet är ju, som jag ser det, ärlighet.

Idag känns allt lite bättre. 14 dagar- två veckor hägrar och jag vet att jag kommer att vara så stolt över mig själv om jag klarar det. Två veckor nykter kan jag inte minnas när det hände sist. Men det gäller att vara på sin vakt, idag är det fredag, den dag som är absolut svårast för mig. Humöret svänger också fort som sjutton så det finns verkligen inga garantier för att det inte blir lätt.

Ger mig själv ett löfte i alla fall: Idag ska jag inte dricka.

Nu står vågen på 85,0. Minus fem kilo på en månad. Men det är ju "förälskelse känslan" som är orsaken till det. Oavsett så vill jag ju ner till min normalvikt igen. Jag har aldrig varit överviktig i hela mitt liv tidigare. Vikten ökade i samband med röntgenbeskedet för flera år sedan. Då föll allt...

Känner mig lite orolig för hur jag ska klara av semestern nykter. Jag vet att det går. Men jag vet också hur känslostyrd jag är och att jag kan svänga i övertygelsen på en sekund. Grekland är förknippat med lagom berusning känsla från förmiddag till kväll. Jag vet inte om jag ens vill vara nykter under semestern? Men jag vet också att vinsten vore guld värd och att jag inte skulle ångra det. Då kan jag komma hem stolt och nykter och fortsätta mitt nya liv. Alternativet är att komma hem bakfull, med nya kilon och låg självkänsla. Det låter ju som ett enkelt val... ⚖️

Ensam1984, jag förstår precis vad du menar. Detta är första gången jag aktivt jobbar med min alkoholkonsumtion så jag tror att det är en process där jag måste vrida o vända på saker o kanske testa o inse vad som funkar o inte för mig. Såklart hade det antagligen varit bättre att bara sluta o aldrig börja igen men så enkelt är det ju sällan. Är ivf väldigt tacksam i att jag hittat hit för här utmanas man ju ständigt i sina tankar o ska man utvecklas så måste man ju utmanas :)
Med hopp om en fin helg!

Fredag idag. Innan hade det varit givet att dricka uppåt en flaska vin idag. Har inte bestämt mig än om jag ska dricka nåt litet eller inte alls. Och bara den känslan ger frihet. Jag gör som jag vill. Jag måste inte nåt. Kanske som du sa Soffi, jag kanske lurar mig själv men då kanske man själv måste komma dit o inse det: hoppas på en bra o härlig fredag o en pigg lördagsmorgon. Hur ser era fredagar ut?

Det spelar ingen roll hjärtat.
Jag är ju ny också... igen ?
Tack för stödjande ord.
Jag har suttit och läst så mycket i forumet senaste dagarna och känner mig otroligt motiverad till att sluta!

Jag har lagt fram korten på bordet till min sambo med, och han visste ju redan, men han har inte sagt något.

Tror han känner sig lättad.

Han visste precis var mina ”vingömmor” fanns.

I tvättkorgen, badrumsskåpet - längst in...
Underklädeslådan i sovrummet....

- varför har du inte sagt något till mig under alla år?
Frågade jag då... och han berättade att han var rädd att jag skulle bli arg och lämna honom???

Känns skönt att ha berättat.
Nästa vecka har han tagit ledigt några dar för att vara hemma med mig.

Vilken kille. ❤️

Åhh, vad jag känner igen mig i det där planerandet. Hur mycket kraft och energi man lägger på det. Men visst är det härligt att slippa. Jag har dock valt att sluta räkna dagar för min egen skull. Jag har nu landat i ett lugn, att jag inte vill dricka alls. Det känns bra. Bra att du har en terapeut. Skulle jag också behöva tror jag. Jag önskar dig stort lycka till, du är jätte-, jätteduktig! Ha det bra och njut av nykterheten. Den kommer göra oss fria.

Åhh, vad jag känner igen mig i det där planerandet. Hur mycket kraft och energi man lägger på det. Men visst är det härligt att slippa. Jag har dock valt att sluta räkna dagar för min egen skull. Jag har nu landat i ett lugn, att jag inte vill dricka alls. Det känns bra. Bra att du har en terapeut. Skulle jag också behöva tror jag. Jag önskar dig stort lycka till, du är jätte-, jätteduktig! Ha det bra och njut av nykterheten. Den kommer göra oss fria.

Jag har druckit ganska stora mängder i flera år, men inte på det här sättet.
Fattar inte hur det kunde spåra ur så fatalt den här sommaren!
Just nu ligger jag på ca en halv bib om dagen.

Igår tänkte jag ta det lugnt....
Men det spårade ju ur helt innan det var färdigt och jag somnade i en solstol på balkongen.

Men idag är en ny dag!
Vinfrukost här... javisst!

Jag måste klara det här nu.
Vågar inte sluta tvärt med A eftersom jag druckit så mycket varje dag sista tiden.

Men idag har jag satt upp ett mål.
Två glas vin före 12 två glas vin efter.
Och ett till kvällen.
Ska hålla det!
Det har jag bestämt mig för.

Det värsta är att jag ser bolagsskylten från min balkong!

Det är så lätt att bara slinka in...

Har nu åtta helnyktra dagar bakom mig, på väg mot min nionde :-).
Idag är en sådan där dag som brukar vara skitjobbig! Jag kommer att komma hem sent ikväll och ska upp och jobba tidigt imorgon. Ett schema som ger väldigt litet utrymme för att dricka alltså. Redan vid frukost brukar hjärnan gå igång med diskussioner och beräkningar; hmm två glas kan jag ju ta helt utan risk, kanske kan jag ta tre? Kan jag hitta på en bra ursäkt för att smita hem tidigare? Då kan jag ju dricka tre glas utan problem! Får se till att hinna förbi systemet också, kanske mellan de där mötena... Och så vidare, och så vidare i rundgång hela dagen :-/. På kvällen är jag jättestressad att komma hem så fort som möjligt och hjärnan går i spinn, tar första glaset fortfarande med jackan på - måste få lite lugn och avkoppling!
Idag känner jag mig lugn, behöver inte räkna, behöver inte diskutera med mig själv, behöver inte planera och stressa. Jag ska ju inte dricka något :-).
Tänk, de finns de som tror att en som dricker inte har någon karaktär utan bara följer minsta motståndets lag av ren lathet. -De har ingen aaaning om hur mycket jobb och energi en alkis lägger på att planera och dölja sitt drickande!! Det är inte bara alkoholen som gör att man blir helt slut....
Ska till psykoterapeuten idag också, känns bra :-). Vet att jag nog har haft det lite för lätt att låta bli flaskan den här första veckan, även om jag mådde skit de första dagarna. Så jag suger åt mig all hjälp jag kan få och samlar på mig kraft och strategier för att orka drämma till ordentligt med släggan när djävulen kommer. Hoppas att det kan hjälpa mig.
Ha en bra dag, allihop här!

Jag la in mig på behandlingshem i somras, 5 veckor, och det var precis detta vi gjorde där. Schemalagd mindfulness, träning, bra kost, utbildning. Det hjälper enormt mycket att veta vad som händer i hjärnan när jag får vissa tankar! Jag har aldrig accepterat att man bara vaknar en dag och är alkoholist, men nu förstår jag hela den röda tråden och kan se det hela som ett beteendeproblem.

Har satsat på både den fysiska och mentala hälsan (gått ner 10kg på 2 månader), lämnat det som inte är bra (ett 11år långt förhållande) och har börjat fokusera mer på mig själv.

Jag ska kolla in dina förslag på ljudböcker och även ta mig till ett AA- möte så snart som möjligt! Går i eftervård en gång i veckan, men tyvärr tycker jag inte att den ger så mycket. Tack för ditt inlägg!

Nyhetsmorgon: Moderater vill ha söndagsöppet på Systembolaget!!!!
Hur dumma och egotrippade kan folk bli!!!???
Grrr?

Härligt jobbat. Jag är också så där hög på min nykterhet som jag ser i ditt senaste inlägg. Härligt! ❤️