Senaste kommentarerna i forumet

Vad?! Gör du inte som jag säger :-o! ;-);-)
Nåväl, vill du ha ölen kvar och diskutera mer med den så är jag helt ok med det. Själv hade jag aldrig klarat mina första dagar om jag hade haft något hemma.
Så, strongt av dig att du vann!
Och bra att du har koll på dina motivationsfaktorer så att du inte plötsligt sitter där och undrar varför du går den här matchen.

Herregud vad du är duktig som både fixar att vara utan alkohol och chips. Jag ger mig själv total fri lejd på allt förutom alkohol just nu, men jag har heller inte kommit lika långt som du. Ligger prick 30 dagar efter. :)
I kväll blir det kombucha i soffan för mig.

Soffi: Ölen i ryggsäcken ligger kvar! :-) Vi hade en diskussion idag, men jag vann!
Tackohej: Tack för din kommentar i min tråd! Läst lite i din och ja, känner igen mig i väldigt mycket.
I Övrigt mår jag lite bättre idag. Brukar ha 3 mycket jobbiga dagar och så verkar det bli denna gången också. Så det är väl från nu, kampen börjar på allvar. Har alltid förlorat tidigare, men ska vinna denna! Har lärt mig att man måste ha klart för sig vad som motiverar just mig! Vikt och ekonomi är de 2 främsta. Hälsan kommer tätt därefter. Som medelålders man hänger ju iofs vikt och hälsa tätt ihop!

Så bra och modigt att du lämnat. Du tar ansvar för dig och dina barn. Vet att det inte är lött att lämna sin kärlek. Vill skicka dig en stor kram och hoppas att allt går bra för dig. En dag i tacet?

Ja jag ska bara se till o hålla det. Vet att ibland blir man kidnappad av hjärnan men ska verkligen försöka vara med o bromsa om det händer. Känner bara att det pågår ett inre krig i mig, ena sidan säger drick aldrig mer o livet kommer bli mycket bättre på sikt medan andra sidan säger att jag aldrig kommer uppskatta något lika mkt igen om jag inte dricker. Hur sjukt är inte det?

Ja det är supergott!
Kryddade den med salt peppar och spiskummin... in med några lökar och tomat i ugnen...
blir pulled chicken ikväll...

Så trött bara... sömntrött utan A.
Återhämtning eller abstinens?

Jag vill verkligen ta mig ur detta.
Trodde jag skulle klara det för tre år sen... men så är man här igen...

Du kommer ta dig ur det här med! Hell yeah ??

Ja, när en inte kan döva sig med vinet så duggar insikterna tätt..
Ibland känns det övermäktigt och då är det svårt att låta bli. Har trillat dit ett antal gånger sedan årsskiftet. Tröstar mig dock med att min vin konsumtion i snitt varit enligt riktlinjerna. Vilket den definitivt inte var i höstas..
Boxen på köksbänken som min man envisas med att förnya alldeles för ofta, eftersom han inte anser sig ha några dryckesproblem, är såklart en enorm frestelse.
Det går mycket tankekraft och energi till att undvika den tyvärr. jag vill bli frisk och det argumentet vinner för det mesta!

Hej!
Jag är ganska ny här, har inte alls samma erfarenhet av att försöka och misslyckas och försöka igen...
Men jag vill ändå skicka lite styrka! Du är inte ensam.
Och, kyckling med ris är ju gott!!

Ja, det är alltid mycket lättare att se vad andra borde göra. Själv är man inte lika viktig eller nåt, eller så är hjärnan helt enkelt kidnappad av a när man sitter där och dividerar med sig själv.
Det är nog därför som jag bär med mig det där rådet jag fick för länge sedan, att sätta sig själv som tredje person emellanåt. Sedan ska man ju bara komma ihåg att använda det när det behövs som bäst :-/.
Att verkligen få ett råd från någon annan utifrån funkar ju faktiskt inte heller lika bra som när man ger råd till sig själv, alldeles för lätt att slå ifrån sig "-Du fattar inte hur jag har det!"
Men du är ju på så god väg! Jag tror verkligen på att du klarar det här och tar rätt beslut idag!

.... den är i ugnen nu.
I lergrytan.
Jag tror det kommer bli gott med lite ris till.

Det enda jag har nu hörni.
Det är att skriva här och hålla mitt humör uppe.
Nervositeten som uppstår när vi precis slutat, ängslan, känslan att bli bekräftad som normal.

VI är normala.
När det kommer över oss som en kall våt filt.
När jag insåg att jag är alkolist.
Jag insåg det igår.
Men jag har vetat om det i 10 år.

Men på något sätt såg jag det i spegeln, såg det i mitt mående.
Ser naturligtvis på min ekonomi.
Har jag kommit till insikt nu?
- jag vet inte... sitter bara här och försöker få koll med mina darrande händer och min svettiga panna.

.... den är i ugnen nu.
I lergrytan.
Jag tror det kommer bli gott med lite ris till.

Det enda jag har nu hörni.
Det är att skriva här och hålla mitt humör uppe.
Nervositeten som uppstår när vi precis slutat, ängslan, känslan att bli bekräftad som normal.

VI är normala.
När det kommer över oss som en kall våt filt.
När jag insåg att jag är alkolist.
Jag insåg det igår.
Men jag har vetat om det i 10 år.

Men på något sätt såg jag det i spegeln, såg det i mitt mående.
Ser naturligtvis på min ekonomi.
Har jag kommit till insikt nu?
- jag vet inte... sitter bara här och försöker få koll med mina darrande händer och min svettiga panna.

Klart vi klarar det! Din fredag låter hur mysig som helst :)

Det slår mig att när jag sitter här och läser gamla trådar av andra som har kämpat så är det så mycket lättare att vara klarsynt. När någon annan som har en periods nykterhet bakom sig kämpar med en fredag och dividerar om ett glas vin/en öl så skriker hela mitt inre: Nej, nej, gör det inte! Du har ju kommit så långt.
När det gäller mig själv så är det inte lika lätt för att jag ändå lever i villfarelsen av att vara unik på något sätt. Det är jag ju inte. Jag får kvitto på kvitto på att andra gör och resonerar precis som jag. Det är inte normalt att tänka på alkohol så här mycket: Vad man ska dricka, när. Att känna en sorg efter klockan 18 för att systemet har stängt då. Agerar man så har man problem. Varför är det så svårt att erkänna för sig själv?

flyttat, har jag med säkerhet brutit den akuta rädla och ångst min sambo skapade i mig genom sitt drickande.
Jag lyckades tänka klarsynt i situationen :
det han håller på med är sjukt
jag kan inte lita på honom
det är INTE mitt fel
jag kan inte "fixa" honom

han skadar inte bara sig själv, han skadar mig också

Jag behövde ta beslutet att flytta, han gav mig inget val. Alla människor är ansvariga över sina egna handlingar, ansvariga över sitt eget liv.
När han fortsatte och fortsatte att dricka och därmed gång efter gång förvandlas till en oerhört skrämmande bomb, på en mängd olika vis, utsatte han mig och två barn för såååå mycket rädsla, ångest och oro. Dessa negativa känslor tog mer och mer över mig; jag slutade i mångt och mycket att vara mig själv, blev en darrande skugga.
Jag förstod att endast jag kunde göra en förändring för att hitta tillbaka till ett värdigt liv igen, endast jag hade insikt i den rådande situationen som han satte oss i.
Jag har ansvar över mina handlingar, mitt liv och jag har ansvar för barnen. Vi behöver tygghet för att kunna fungera.
Alltså ledde hans dåliga handlingar till att jag behövde ta beslutet att bryta den onda cirkeln på det enda tillgängliga sättet;
flytta ifrån.
Hans urusla ansvar över sitt eget mående, hans förnekelse och vägran att söka hjälp pågår ännu, såklart, nu har jag ju "gett" honom ytterligare en "anledning"
att dricka.
I början av texten skrev jag att den akuta rädslan och ångesten är borta nu, vi befinner oss inte längre mitt i skärselden och tvingas bevittna den. Men för den skull är inte ångesten och rädslan borta, långt därifrån.
Jag vet att jag gjorde det enda rätta, det enda jag kunde göra för att bryta cirkeln där jag höll på att gå under pga hans beroende.
Nu har jag möjlighet att reparera mig själv, hantera alla miljoner känslor och minnen,
att lyssna på mig själv o mina behov, att vara en bra, närvarande mamma.
Jag är så fruktansvärt ledsen över allt, känner ofta en förlamande sorg.
Gråter och gråter igen och igen över att jag förlorat mitt livs kärlek. Gråter lika mycket för honom, det kan inte vara något annat än ett helvete att vara fast i ett beroende.
Jag ÄLSKAR honom. Jag vet att jag tog rätt beslut, det enda som kunde tas i situationen som rådde.
Nu tar jag det härifrån.

Åh vad skönt det låter! Och wow vad häftigt egentligen med första alkoholfria fredagen på så länge. Det är nästan som en liten spännande expedition. Jag hade min sån förra veckan och det var så himla häftigt. Att vakna upp sen på lördagen och vara helt klar och fri att göra vad jag vill. Inga svettningar, ingen ångest.

I mina öron låter det som en perfekt fredagskväll!

Tack snälla du för ditt inlägg.
Det som har varit mitt stöd idag är att läsa om alla andra alkolisters upplevelser och situationer här i forumet.
Det är guld värt. ❤️
Jag mår jättedåligt idag - ja det gör jag bannemig.
.... försöker bota mig själv med beslutsamhet, sammanbitna käkar och en knuten näve i fickan tills min sambo kommer hem.
Det är så skönt att jag har honom.

Det är inte lätt det här...
Jag ska bli muslim och aldrig kröka mer! ?
Skämt å sido...

Kycklingen är i lergrytan i ugnen i allafall.

Tomrummet efter alkoholen fanns där hela tiden...

Satsar på träning, hemgjord pizza o alkoholfri öl ikväll. En film o sen njuta av en bok i sängen. Mkt bättre än att vara alkoholslö o somna halvt bedövad o vakna trött. Jag tror detta är min första nyktra fredag (förutom när jag jobbar) på 5 år...

Det betyder så mycket för mig att veta att jag inte är ensam om att kämpa. Att jag inte är det minsta unik med mitt sjuka planerande och övriga beteende och känslor kring a. Och jag blir så glad när jag läser att någon annan, i det här fallet Bestämd, hittar kraften igen.
Forumet här kommer verkligen att bli ett av mina främsta verktyg för att lyckas.
Hoppas innerligt att ni kommer stanna kvar här med mig så att vi kan fortsätta kämpa med gemensamma krafter!
*skratt* Om någon sagt till mig för två veckor sedan att jag skulle må bra av att hänga med andra som också överkonsumerar alkohol så hade jag nog trott att denne någon slagit i huvudet eller var dum på riktigt! Vilka vändningar livet kan ta!

Ja idag är en ny dag! ❤️
En dag av insikt.

Jag ska inte lova mig själv någonting.
Bara att jag ska försöka vara nykter.

Heja dig, Rosé! Du beskriver så ärligt och tydligt vilka inre kval du går igenom, en tuff förmiddag idag låter det som. Suget är starkt och du tappar sugen med kycklingen, vad är matlagning utan ett glas till? Finns det något som kan hjälpa dig just nu att låta vågskålen med "äta den jävla kycklingen med huvudet högt" att väga tyngre än att supa ner dig och ta en fryspizza? Skulle det hjälpa dig att be om stöd just nu, t.ex. från din sambo (som ju kommer hem lite tidigare idag och som du så modigt berättat för hur det ligger till)? Klokt av dig att skriva här om det kan vara ett sätt att få lite distans till sug och lockande tankar.
Med hopp om en skön och lugn helg,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du beskriver ett tufft dilemma, som många med dig funderar över, och där vägarna framåt kan se lite olika ut. Du och din sambo har tydligt satt gränser för din svärmor sedan ni väntade ert barn, där reglerna för umgänget är att hon ska sluta dricka för att få träffa sitt barnbarn. Ni testade att låta henne träffa er bebis, för att se om det kunde hjälpa till att motivera henne att bli nykter, men det verkar inte ha haft effekt ännu. Just nu är det två månader sedan din sambo sa ifrån ordentligt och förbjöd henne att komma till er, men situationen är jobbig för er då båda föräldrarna nu är arga på din sambo.
Du funderar på hur ni ska gå vidare, om ni ska fortsätta stå fast vid långvarig nykterhet som krav eller om ni ska ha kontakt med henne när hon är tillfälligt nykter. Du skriver att det kan gå att strunta i telefonsamtalen när hon ringer på fyllan, men att det är svårare att ignorera elaka sms som kommer. Har ni vid något tillfälle tagit upp med henne, hur hennes beteende gör det svårt för er att hålla kontakten? Alltså att själva sms:en gör att ni vill dra er undan, utöver det faktum att hon är berusad?
Ett sätt att hjälpa henne att göra det mer lockande att vara nykter är att ni fortsätter att träffa henne och låta henne vara med barnbarnet, men bara vid de tillfällen som hon faktiskt är nykter. Om hon är berusad när ni ses, så förklara läget för henne och sätt en tydlig gräns - "vi skulle gärna vilja träffa dig mer och att du ska få träffa bebisen, men nu är du berusad och då funkar det inte för oss. Vi kan väl höras om att träffas en annan dag, när du är nykter?". Men det här förutsätter förstås att ni vill behålla kontakten och att ni orkar med. Hur låter det när du och din sambo diskuterar det här tillsammans? Vill ni ungefär samma saker?
Det var bara lite tankar från min sida, du avgör såklart själv om något av det här blir hjälpsamt för dig.
Med hopp om en lugn och skön helg,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

I dag är det fredag, älskade fredag. Är så sugen på chips, ser det överallt. Det är min drog no.1, tror dock aldrig jag kommer bli kvitt dem helt.

Men går in på detox dag 15/21 i dag, har ätit ett par mål mat för att testa och vara social, nyttig mat, och det har funkat bra. Skönt att veta. Har annars hållet på med detta i 2 veckor nu, helt sjukt ju.

Inget sug efter A men en A-fri öl o chips hade varit.... NEJ inget sånt denna helg. ? jag ska fixa det

Väljer att inte dricka i dag, istället ska jag ha mysigt i soffan utan A och tilltugg ??

På skärbrädan ligger kycklingen nu.
En hel eftersom dom hade bra pris på Coop.
Känner mig motivationslös vad jag ska göra med skiten.
Jag och hunden var ut.
Bolaget var inte öppet.
Känns skit att stå och laga mat utan ett glas vin även fast klockan är bara 11 på förmiddan.
Det liksom ”pirrar” i hela kroppen efter A.

Jag som är kock och skitbra på mat.
Älskar att göra mina egna rätter och såser.

Nu ligger den där... på skärbrädan ingnuggad i kryddor och härligheter.
Men utan vin???

Jag har två val nu.
Äta den jävla kycklingen med huvudet högt.
Eller supa ner mig som vanligt på vin och ta en fryspizza framåt kvällen.

Har du klarar det en gång så klarar du det igen. Ta en dag i taget ?