Senaste kommentarerna i forumet

på forumet och påminns om hur jag fick rådet att förändra mig själv och mina beteenden.
Och det gjorde jag.
Bytte plats vid frukostbordet, läste tidningen bakifrån och framåt, körde andra vägar än jag brukar, tog en annan plats framför tv'n, ändrade så mycket så det blev en aning smålöjligt till slut.....MEN...det hjälpte till att få mig att lägga om vanorna jag haft så länge !

I början av min alkiskarriär var det såååå skönt att slappna av med en virre eller starköl på fredagen eller efter jobb, det lade definitivt grunden för mitt missbruk. Och jag var så uppmärksam på det när jag gick in i nykterheten, jag måste ju självklart ändra även på det beteendet ! Att "slappna av" med alkoholfri öl skulle avgjort väcka min gamla ovana och göra mig till en alkis på väg mot ett återfall.

Jag tar aldrig någonsin "alkoholfritt" vin eller öl för jag vet inte vad som drar igång i mitt inre då !! Jag har haft alkisvänner som återvänt till eländet efter ett glas och jag vill inte riskera min nykterhet för en sån skitsak. Det finns så mycket annat gott att dricka och jag behöver inte återgå till gamla vanor för att belöna mig efter en jobbig dag.

Tack för att ni påminner mig !

Grät ut mot min sambos axlel nyss.
Erkände allt.
Tårarna strömmar fortfarande.
Käkarna är sammanbitna som samtidigt som resterna som orkanen Dorian dunkar mot fasaden.
Det känns bra ändå.
Att få prata och att få gråta ut lite

Dagarna tickar på. Idag är det dag 15 och allt känns så bra. Jag kan göra saker! Är klar och pigg! Det enda knäppa är en liten ångestfågel som viskar: Du får inte må så här bra, dett kommer gå åt skogen. Väljer att skita i den nu.

Söndagsfyllan har man inte fuskat med många gånger ?
Har väl trott att jag bytt ut tristessen mot myyys... söndagar har väl varit en dag då jag med "fördel" startat redan under förmiddagen.
Men det är ju inge bra alltså... Eller hur? Och det blir ju faktiskt lättare att hitta andra aktiviteter allt eftersom. Kämpa på ?

Gick ju bra det där ? Starkt jobbat och vad skönt det måste kännas! Och att säga det utan att du egentligen "måste" utan för att du faktiskt vill är ju kanon ?
Fortsatt trevlig helg!

Hej!
Hoppas att din lördagskväll gick lika fint som fredagskvällen och att du har en bra söndag!!

Glad för din skull att du känner dig så tillfreds med att vara nykter.
Härligt!

Så starkt av dig att komma hit.
Om du läser runt i olika trådar här på forumet så kan du ta del av massor av tips samt lära av andras erfarenheter.
Jag är också ganska ny här, så jag kan inte ge dig något konkret råd mer än att förutom att bestämma dig för att sluta dricka, som du redan gjort, så bör du också bestämma dig för att just DU klarar det!
Jag känner mig också hjälpt av att "skriva av mig" här, blir lättare att reda ut sina egna tankar om man kan läsa dem svart på vitt, samt att man kan gå tillbaka och läsa senare.
Dessutom får man massor av pepp!
Kram och lycka till!

Söndagar - så trista, rentav meningslösa dagar som fördrivs bäst i en lagom dimma av alkohol. Nej, jag har aldrig börjat till frukost men vid 14-tiden är tristessen så total att flaskan korkas upp...
Jag är nu på dag elva, dvs min andra nyktra söndag. Fortfarande lite villrådig över vad man gör en sådan här dag, speciellt som det är ruskväder, men med en klar insikt om att det blir absolut inte bättre av att sitta ensam hemma och dricka.
Tänkte snart åka iväg och träna, japp energin återvänder så sakteliga, och sedan blir det nog en bra film eller bok framför brasan med alkofri öl.
Hoppas att du, minut för minut också kan hitta något vettigare än alkohol för att fördriva dagen med. Jag lovar att det är värt allt imorgon, försök tänka dig stoltheten och glädjen när du kan skriva "Dag 6".
Håll ut!

Admin?

Sitter och njuter men vill samtidigt bara
vara...
Det går inte... jag är hopplös!
Hopplös!
Ångesten!
Riva allt i stycken, slå sönder mobiltelefon där man ser alla lyckliga inlägg...
semester... dricka vin och öl..
Och det här med semester.
Jag har inte haft det på 4 år...
Varit lojal emot min arbetsgivare.
Och då blev det såhär.
Lätt att skylla på andra då det är mitt eget fel,..

Sitter och njuter men vill samtidigt bara
vara...
Det går inte... jag är hopplös!
Hopplös!
Ångesten!
Riva allt i stycken, slå sönder mobiltelefon där man ser alla lyckliga inlägg...
semester... dricka vin och öl..
Och det här med semester.
Jag har inte haft det på 4 år...
Varit lojal emot min arbetsgivare.
Och då blev det såhär.
Lätt att skylla på andra då det är mitt eget fel,..

Grattis till en vecka!

Hade en riktigt bra dag igår :-). Men så kom kvällen...
Åkte till min särbo, vi ärter alltid lördagsmiddag tillsammans och delar en flaska vin. Och enligt det mål jag satt upp så får jag ju dricka den där halva flaskan vin förutsatt att det är i sällskap och till mat. Inga problem alltså.
När jag kom dit var han precis på väg att öppna vinflaskan, jag försökte lite lamt med "-Vi kan hoppa det där vinet idag, du ärter väl fortfarande smärtstillande?"
Fick till svar "-Men du ska ju ha vin, och jag kan nog ta ett glas utan problem". Så lätt för mig att bara vara tyst och ta emot ett vinglas.

…...men så hör jag mig själv säga "- Jag vill inte ha något vin, jag har tänkt till, det har blivit alldeles för många glas i sommar..." Skammen över det jag måste erkänna var en rent fysisk känsla i hela kroppen, ville sjunka genom golvet, stålsatte mig mot ev kommentarer och tusen frågor...
Men han ställde bara lugnt ifrån sig vinflaskan igen och tog fram ett par alkofria öl, utan minsta kommentar, och vi började laga mat.
Blev en helmysig nykter kväll!!!

Känns så bra att ha öppnat upp för den som står mig närmast, skattar mig själv sååå lycklig att jag har en sådan fantastisk gubbe, och är så glad att kunna skriva att nu är jag inne på min elfte dag istället för att backa tillbaka till dag 1 igen.

Att inte kunna boka in yogapass på kvällen med rädsla för att råka bli full innan det är dags... för att sedan tycka att dagen är tråkig och innehållslös och sötta sig med en öl i handen och tomglo på en serie.
Eller att inte spontant kunna bjuda hem en kompis man möter på stan för att hemmet är fullt med tomburkar och BiBar. För att sen känna sig ensam för att man inte har nån att umgås med. Och ta ett glas vin istället.
=
Mitt liv för fyra veckor sen.
BARA genom att ta bort alkoholen har annat fått plats i mitt liv. Nu gör jag saker, jag umgås med andra ?. Jag kan planera och vara spontan. Jag har fortfarande tråkigt... Men det är på en helt annan nivå, en hanterbar nivå liksom.
Jag har inte ett liv fullt med fester, AWs och middagar så utmaningarna har inte varit så stora på det viset att jag måste tacka nej till alkohol inför folk så ofta. Nån gång hittills, och det utan större problem.

Jag fortsätter att njuta av det här nya livet nu när det känns så bra. Det borde vända och bli tufft framöver? Skulle vara konstigt om jag skulle kunna gå från ett liv där en starköl till morgonkaffet var helt rimligt, till ett liv där nykterheten bara är härlig?

Dag 28 och ingen söndagsfylla står på schemat här!

På mina rum,eller cirklar eller hur jag ska beskriva det.
Jag försökte för min sambo beskriva de rum jag tillåtit mig att vistas i.
Eller fängelseceller kanske är ett bättre ord.
Mitt jag alltså.
Inte mitt alterego ullabulla som lever livet ungefär som vanligt och med vanliga ingredienser med man hus bil barn och volvo.
Utan mitt eget jag som jag liksom inte tillåtit att komma ut och leva och njuta och glädjas åt det som faktiskt är livet.

Jag har suttit där på min pinnstol och blickat ut på solen istället för att slänga mig på gräsmattan.
Suttit påklädd istället för badat i havet.
Hållit armarna nära kroppen istället för flaxat.

De som känner mig skulle inte alls hålla med.
Men du som alltid tagit för dig?

Du som alltid vågat en massa.

Och jo.det är sant,men det är mest yrkesmässigt.
Jag har tvingats gå genom mycket för min handikappade flicka,för mitt företag för mitt ex som var alkoholiserad.
men det var ju mina roller som gjorde allt detta.

Jag reagerade på reflexer och impulser.
Jag var ett redskap i en av de roller jag just då spelade.

Det gjorde också att jag klev in i dessa rum.
Och var där,tills jag bytte nyckel och gick in i nästa rum där jag tillät mig vara.

Det finns ingen annan än jag som låst in mig.
Jag har gladeligen låtit mig kuvas av omständigheter,livet olyckor osv.
För då har kostymen passat mig bättre.

Nu när saker börjat lätta för att jag faktiskt tagit nödvändiga beslut och skurit mitt liv så blir det ännu tydligare.
Jag förvisar mig fortfarande till mina rum.
Jag kan liksom inte vandra fritt mellan och i glädje.
Utan ett försiktigt tassande.

Brister golvet under mig nu,eller ramlar himlen ned om jag vågar göra såhär.

Jobbig och tråkig insikt.
Meeeeen.. utan insikter ingen förändring :-)

Spöregn ute.
Inte ens hunden vill gå ut.

Var vaken fram till 03 och vaknade för en halvtimme sedan.

Känns bra med spöregn ändå...
Solsken på ballen triggar mitt vinbegär.

Sitta där och njuta ett glas samtidigt som solen och alkoholen värmer..

Dock är ångesten mer påtaglig nu.
Och rastlösheten...
Känner för att renovera om hela lägenheten!
Måla, tapetsera, slänga ut alla möbler och köpa nytt....
och så det här jävla regnet...
kan det bara lägga av??

Ja ni kommer få höra mer av mig idag i allafall, var så säker!

Kram alla sålänge. ❤️

Tack det känns fint med en vecka!! ?

Hej Blackout artist. Jag är också ny här, (För denna gången! :-) )men tar mig ändå friheten att hälsa dig välkommen. Jag är man och betydligt äldre, men känner ändå väl igen mig. Tror många här började som du beskriver! Att råda är väldigt svårt! Bara du själv vet! Men tycker det är både klokt och sunt att du funderar över din situation. Alkohelen är enligt mig en av de mest förädiska droger som finns. Man "gifter" sig med den och ju längre tiden går, desto svårare att skilja sig från den. Vissa klarar av förhållandet, andra som jag själv gör det inte på något sätt i världen.
Om jag ändå ska drista mig till att ge ett råd.... följ ditt hjärta! Känns det fel med alkoholen så är det troligen det!
Personligen hade jag innerligt önskat att JAG hade haft din insikt för 30 år sedan!

Kram!
/Magnus

Dag 5 och nu börjar kampen. Igår var jag och damen iväg hela dagen så lördagen gick ganska lätt! Idag söndag så upptäcker jag på morgonen hur otroligt tråkigt och trist allt är. Vaknar klarvaken kl 06. Normala rutinen är en film och några starrköl ett par timmar och sen lägga sig igen ett härligt avslappnande rus.
Vad gör jag nu? Trist och höstaktigt ute. Vaken tidigt på morgonen och kan inte somna om. Livet känns just nu allmänt trist och tråkigt.
Ber om ursäkt för ett lite negativt och tråkigt inlägg, men om inte för annat så skriver jag för mig själv.
Förhoppningsvis kommer en dag då jag kan läsa denna tråden efter lång nykterhet och kan se tillbaka på hur det var då.
Kampen fortsätter idag, men det är tufft nu när abstinensen har lagt sig och alkoholen säjer att dessa dagar ändå gick rätt lätt. När starkölen talar till mig och säjer hur mycket roligare vi hade söndag morgon bara för en vecka sedan.
Så falskt eftersom jag vet hur jag egentligen mådde då. Visst, skittråkigt idag, men faktum är att min kropp redan börjar återhämta sig. Vätskan i benen och fötterna har försvunnit. Jag har ingen panikångest. "tråkigt" borde man ju kunna leva med!
Idag känner jag att det inte handlar om en dag i taget. Snarare en minut i taget.
Hoppas innerligt att jag på ämnesraden imorgon kan skriva "Dag 6 och fortfarande nykter". Just nu är jag dock inte helt säker!

Kram på er alla!
/Magnus

Grattis till din vecka, starkt jobbat // kram Strulan ??❤️

Så härligt, du ger oss andra kraft/: kram Strulan ??❤️

Sova och vila är medicin för kropp och själ. Starkt att ta dig till affären, hoppas att din söndag blir lugn.
Tack för filmtipsen, behövs här storm och förkylning// kram och styrka till dig ??❤️

Grattis till dina dagar, starkt jobbat// kram Strulan ??❤️

Dee, du ska ha stort tack för att du skrev om flatenloppet i min tråd. Loppet körs varje år till förmån för psykisk ohälsa och missbruk. Vi var rekordmånga som genomförde loppet igår. Du väljer själv om du vill springa eller gå. Jag kommer garanterat att delta nästa år om jag fortfarande lever.
/Mrx