Senaste kommentarerna i forumet

Du har tagit ett modigt och klokt steg som skriver här. Jättebra gjort. Du är verkligen en stark person som gått igenom allt det du gjort, du är medveten om att du inte är ansvarig över din mammas mående samtidigt har du svårt att släppa med rädlsa för att hon kanske kan skada sig själv eller hur hon skulle må om du försvann. Det blir ett moment 22 och du vet inte hur du ska ta dig ur situationen.

Jättebra att du skriver och berättar här. Du har fått flera goda tips och råd om att söka stöd i skolan, kommunen på vårdcentralen. Alla dessa är jättebra alternativ och ingen skulle göra något för att göra din mor illa, som du säkert vet. Kanske skulle hon erbjudas hjälp och även du. Du kan anonymt göra en orosanmälan till kommunen - för att veta mer hur de jobbar skulle du kunna ringa den kommun du bor i och höra så berättar de. Sen är det ändå din mamma som avgör om hon vill ha den hjälpen eller inte.

Ett nästa steg om du skulle vilja är att ringa Alkohollinjen 020-84 44 48 du kan vara helt anonym och det är kostnadsfritt. Ibland kan det hjälpa att prata med någon helt utomstående och de är mycket vana att prata med anhöriga till personer med alkoholproblem. Det finns även en organisation som heter Maskrosbarn, den skulle du kunna läsa lite om här för att se om det är något du kan tänka dig.

Vi vill såklart också att du känner dig välkommen att fortsätta skriva och läsa här. Du kan också skriva till oss under fliken Fråga så kan vi se hur vi kan hjälpa dig vidare så du hittar ett stöd som du känner är bra för dig.

Varmt välkommen och fortsätt gärna berätta hur det går för dig och hur du har det!

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Skickar en kram till dig DetGårBättre, och du är inte ensam, du har oss.. även om jag precis vet känslan.

Du fortsätter stå på dig, jobba med att ge dig själv och erat barn det bästa. Du måste vara en stark person som varit i denna situation under så lång tid och det hänt så mycket längs vägen. Kanske blir det svårt att se klart när det är så mycket runt omkring och liksom ingen energi över för reflektion och nedvarvning. Du har dock tagit många steg trots allt detta, bit för bit har förändringar skett, det hörs att du fått nog och nu behöver du att någon lyssnar på dig.

Jättebra att du skriver här som en del i det. Du är medveten om att du behöver lägga fokus på dig, och det låter som att du vet att du inte har ansvar för honom egentligen. Du tar steg för att försöka släppa det. Det finns hjälp för honom att få, han kan få hjälp med sitt mående, sina språksvårigheter, ekonomihantering mm och skulle han vägra betala underhåll finns rättslig hjälp.

Hur ser ditt stöd ut just nu? Oavsett vad han väljer att göra just nu, kan du själv gå till en terapeut till att börja med för att få stödsamtal?

Om du vill kan du ringa Alkohollinjen 020 84 44 48 eller Nationella hjälplinjen 0771-22 00 60 Ett ytterligare nummer jag funderar på är Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 det utifrån sådant du beskrivit i tidigare inlägg med materiellt våld, aggressioner etc.

Hoppas något av detta blev hjälpsamt för dig. Vi finns här i cyberspacen så fortsätt såklart också skriva och läsa här!

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Vad håller jag egentligen på med? Mådde ju bra, kände mig lugn. Lagade mat och ville ha en trevlig kväll. Någonstans där hade ju alla förnuftiga tankar försvunnit. Antagligen redan när jag köpte fyra öl och 30cl sprit.

Ingen katastrof även om jag sprang runt halva natten speedad som en kanin för mer alkohol. Mår sådär idag. Tagit en öl nyss för att stabilisera. Sen inget förrän ikväll.

Ska inte klanka ner på mig själv. Bara jobba med att framtiden ska bli bättre. Lurig den där alkoholen. Igår fick jag t ex en effekt efter någon öl etc. Men travet i lugnhet blev någon tilt då det inte gick som jag ville. Sen blev det casino etc. Under någorlunda kontroll vill jag ändå påstå. Det är positivt.

Men precis som jag söker bekräftelse och framgång. Att känna mig duktig. Samtidigt slår ensamheten hårt. Det är ju ingen som bryr sig typ. Känns så iaf. Då försöker jag allt hårdare för att lyckas.

Idag blir det ny matlagning. Positivt på ett sätt samtidigt som det känns som det innebär en större fara då känslorna om ensamheten blir större än om jag köper en kebab bara.

Nu känpar jag vidare på min resa. Behöver bryta med alkoholen helt. Mår bättre då men vill jag? När jag slutade senast kändes det så bestämt att nu vill jag inte mer!

Kram på er alla!

Du har det inte alls bra just nu, ingen ork och lust till sådant du annars tycker om. Trots det är du en person som inte ger upp. Jag funderade lite på det du skrev i din fina text tidigare:

"En stark människa kan knäcka sig själv när man försöker leverera lite till, när det ropas "Kämpa mer, ge inte upp"!"

Med att inte ge upp kanske det för dig handlar om just nu att ge upp vissa saker men fortsätta med annat- fortsätta ta steg som krävs för att till slut hitta det som blir hjälpsamt för dig, oavsett vilken typ av stöd eller hjälp men samtidigt kanske släppa annat. Där vet du ju bäst vad det kan vara.

Du fortsätter göra en del saker som hjälper dig när det kommer till alkoholen, skriver här, noterar i loggen och du har tagit steget att försöka söka stöd. Tyvärr gick det inte så långt just där du sökte utan blev hänvisad till att söka på Vårdcentral eller akut. Förståeligt att det känns motigt minst sagt när du tog kontakt samtidigt bra att du skriver och berättar här så vi har chansen att stötta dig. Det är nog tyvärr vanligt inom psykiatrin att det är "svårt" att komma in, framförallt nu under sommaren. Det finns hjälp att få på annat håll det kan vara lite klurigt att hitta den.

Om du vill kan du höra med 1177 vad de kan hitta nära dig, eller kommunen eller Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60

När det kommer till nedstämdhet, ångest, andra problem än direkt alkohol hänger det ofta ihop. Många som skriver här mår dåligt på annat sätt och det är ibland svårt att veta vad som är hönan och ägget. Om man själv upplever att alkoholen kommer in på ett "fel" sätt finns alltid risken att fortsätta låta den göra det.

Genom att jobba med den förändringen nu ger du dig själv chansen att förhindra att det skulle gå längre med den, stoppa negativa spiraler där alkoholen så lätt för vem som helst kan bli en ovana som tar mer än den ger.

Genom att skriva och läsa här ger du dig själv också utrymme att reflektera över den plats alkoholen tar och hur den påverkar ditt mående. Vilken relation du vill ha till den, när det känns ok att dricka eller ej osv och när du kanske behöver annat stöd.

Vill mest säga att du är mer än välkommen att skriva och läsa här- vi hoppas att du fortsätter med det! och förhoppningsvis blir det ett stöd för dig och kanske även för flera andra som följer dig, vilket du verkar ha flera som gör.

Du kan vara här skriva det du behöver, läsa det du vill och behöver inte ta ansvar- detta är en plats för dig att få stöd på.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Ifall han vill det ärdet nog bra ja!

Svaren är ju ja på på de flesta frågorna. Men har ju oftast "bara" druckit på helgerna,men nu ska de bli slut på de sambon drog till svärföräldrarna i söndags efter att ja kom hem efter en rejäl fylla. I skrivande stund säger hon att hon kommer hem ikväll men att hon inte vet om hon vill fortsätta. Har lovat att inte dricka något mer men de är ju inte första gången jag gjort de så de är ju svårt för henne att lita på det men tror faktiskt på allvar att ja kommer kunna hålla det nu.

Hej alla. Detta är första gången jag talar om mitt stora problem. Jag bor ihop med min pojkvän sen ca 22 år tillbaka. Min sambo hade då ett företag som jag stod som ägare på, företaget fick en revision och jag åkte dit med miljonskuld då han inte hade skött allt riktigt. (Kronofogden tar fortfarande utmätning på min lön. ) Då jag vaknade upp en morgon och skulle till jobbet va han inte hemma. Jag ringde å ringde tillslut svarade han att han var på hotell under natten för han orkade inte vara hemma, detta var mitt i veckan. Det dricks inget hemma hos oss på vardagarna men på fredag och lördag tar vi lite grann. Det var där allt började. Vi flyttade till huset som vi hade byggt, för det blev ej sålt. Han fortsätter att dricka i stort sett varje dag förutom söndagar. Ibland även då. Han kör full å kör av vägen mm, men fortsätter i samma stil. Vi sålde huset och flyttade till ett annat samhälle. Jag var positiv till detta då jag tyckte att nu börjar vi om. Men inte, där fanns en Pizzeria med rättigheter, Kina med rättigheter + ett systembolag. Det eskalerar det dricks ännu mer missar skolavslutning mm. Tillslut åker han fast för grov rattfylla då han även har kört av vägen. Han fick då fotboja i en månad. Men efter ca 1 vecka så märkte jag att han druckit å då kom de som kollar upp folk med fotboja och mätaren visar direkt att han har druckit. Han vägrade att erkänna och skylde på att det är fel på apparaten. De fick inte med sig honom utan jag körde upp honom till en uppen anstallt efter en vecka. Där fick han sitta i 3 veckor. Samma dag som han kom ut drack han igen. Det har hänt mycket mera tex han har snott vin mm när han har varit hemma hos kund och dessutom däckat av där. Han har slått sönder tv:n hemma mm. Idetta ser inte han att han har alkohol problem, även när jag påpekar detta. Han tycker jag är taskig och dum i huvudet när jag säger det till honom och att jag bara tänker på mig själv när jag inte vill swicha pengar. Jag har blivit den person som är deprimerad inte vill umgås med någon på fritiden vill helst vara hemma. Jag är arg varje gång han dricker alltså ca 6 dagar i veckan. Vi sover i var sitt rum- I söndags fick han åka till sjukhus med ambulans då han hade förmaksflimmer, detta beror då på alkoholen + att diabetesen inte sköts. I måndag var han nykter kanske för jag var hemma men på tisdagen då drack han igen. Igår insåg han att han är alkoholist, (sa han iallafall). Men jag tror inte på vad han säger längre. Så många gånger som han har ljugit å förskt å manipulera mig. Vad ska jag göra?

Okej, ja vi får helt enkelt se vart denna behandlingen leder. Men det är en bra idé att jag är delaktig och följer med honom på alla samtal eller? Vill ju gärna försöka stötta honom så gott som jag kan.

Loka crush hallon från champagne- eller vinglas kan också ibland funka ?

Jag dricker inte läsk men lurar mig med virgin drinkar - virgin mojito, virgin daiquri... Har man mycket lime i kan man nästan låtsas att man känner rom ? Men gud vad jag saknar just vin! Tyvärr går ju de alkoholfria vinerna inte att dricka.

Jag är också hemma, och har i princip inget att göra. Är en orkeslös person och har svårt att ta mig för mycket, men märke nu när jag varit utan A ett tag att energin sakta men säkert kommer tillbaka. Men vet självklart att utmattningssyndrom är en helt anna sak, så försöker inte förminska din situation med detta.

Jag har valt att sitta på en annan plats i soffan, dricker Pepsi max ur vinglas, inte för att det ger någon kick, men jag får ändå känna mig lite "mysig". Försöker fokusera på maten och hittar roliga recept även om jag avskyr att laga mat åt bara mig själv. Alltså med detta menar jag att jag försöker omprogrammera hjärnan - göra allt tvärt om! Jag vet inte än om det funkar men jag hoppas :)

Tack! Känns skönt att man inte är ensam :) Jag försöker också hålla mig sysselsatt men eftersom jag inte har så mycket ork pga utmattningen smyger tankarna på rätt ofta - hur bra det skulle vara att sitta på altanen med ett glas vin i handen. Sedan är det nog också extra jobbigt då det är just hemmet jag druckit som mest så strategier att undvika ställen funkar inte riktigt i detta fall ?
Grattis! Till dina 9 dagar! Starkt jobbat!

Tack! Känns skönt att man inte är ensam :) Jag försöker också hålla mig sysselsatt men eftersom jag inte har så mycket ork pga utmattningen smyger tankarna på rätt ofta - hur bra det skulle vara att sitta på altanen med ett glas vin i handen. Sedan är det nog också extra jobbigt då det är just hemmet jag druckit som mest så strategier att undvika ställen funkar inte riktigt i detta fall ?
Grattis! Till dina 9 dagar! Starkt jobbat!

Jag tror det varierar väldigt mycket, känner igen mig i vad du skriver och har nog haft en ungefärlig liknande alkoholutveckling som dig. Har varit utan A i 9 dagar nu. För mig har mycket handlat om att bryta mina rutiner och göra annat istället. Jag tänket också på det mest hela tiden men försöker aktivera mig så fokus får ligga på annat.

Starkt jobbat för övrigt, 5 dagar är ju jättebra. Det ska du ha så mycket credd för!

Ja, se inlägget ovan. Inne på 5:e rena dagen nu och tänker på alkoholen hela tiden. Irriterad och sur då alla har det superkul på semester med rosé...

Det har nu äntligen blivit dags för en förändring. Efter åratal med för mycket alkohol, dumheter som den har lett mig till, min mans oro och tjat, skam, ångest...
Det har nog alltid funnits mycket alkohol i mitt liv. Jag har dock aldrig druckit varje dag eller tagit någon återställare på morgonen därpå men mitt problem är att när jag väl dricker så dricker jag tills jag stupar och inte kommer ihåg hur kvällen slutade.
Den farliga banan började kanske för ca 4-5 år sedan då jag hade det väldigt stressigt på jobbet. Jag kunde inte dricka så mycket på vardagar för annars hade jag inte klarat jobbet dagen därpå men min enda tanke på väg hem på fredag var att bara supa bort all skit. Och det gjorde jag. Jag blev visserligen full men söp inte hela natten och drack heller inte i smyg som jag gjort den senaste tiden. Några gånger hände det att jag söp mig full även på vardag och fick sjukskriva mig dagen därpå.
Mitt drickande eskalerade rejält för lite mer än 1 år sedan när jag blev sjukskriven för utmattning för 3:je gången. I början mådde jag så dåligt att jag inte orkade någonting, bara ligga i ett mörkt, tyst rum, ville inte ens leva då jag inte orkade längre att inte orka något. Och då upptäckte jag att alkoholen "hjälpte". När jag drack kändes det som att jag mådde bättre, orkade mer, blev gladare för stunden, tänkte inte så mycket på hur värdelös och misslyckad jag är... Dagen eller dagarna därpå självklart var det ännu sämre. Och så gled det iväg.
I början kunde jag bli riktigt full 1 dag i veckan, förra veckan blev jag det 3 dagar. Så att jag inte kommer ihåg någonting. Egentligen är vin den enda alkoholen som jag tycker om på riktigt men i lördags efter en och en halvflaska vin hade jag uppenbarligen inte kunnat stanna där och gett mig på överblivna äckliga snapsar från Midsommar i garaget... Och jag kommer inte ihåg och vet inte hur och varför jag tog det beslutet, det hände bara liksom.
Efter ett jättebråk med min man som sedan länge oroat sig över mitt drickande tog jag beslutet att så här kan det inte fortsätta. Är inne på min 5:e rena dag nu men märker att jag tänker på alkoholen precis hela tiden.
Hur länge kommer det vara så här att man tänker på alkoholen jämt? Känns riktigt jobbigt... :(

Berätta gärna vad du menar, hur länge man är sugen på alkohol?

Har helt spårat ur sista tiden, frugan har dragit igång massor med projekt och medans jag försöker koncentrera mig på det första så pratar hon konstant om det andra och tredje. Orkar inte med alls och har kopplat bort med A, då blir det en ond spiral för dagen eftert är man ju ännu segare och så kommer nästa lass med krav och så blir man ännu mer slutkörd och så dövar man ännu mer. Det här håller ju såklart inte, måste klara av att härda ut och hitta någon annan flyktväg. Men det är inte så lätt när man hela tiden får skit för att man ionte gjort något, packar jag väskan för att gå till gymmet så får man en känga att man skulle klippt gräset istället. Klipper man gräset skulle man ha tvättat bilen. Tvättar man bilen skulle man ha målat om sovrummet. Målar man om sovrummet skulle man ha mätt upp för rullgardiner.

Har gått upp 10 kg sista halvåret, som har varit ett helt kasst halvår på alla fronter. Ätit för mycket, druckit för mycket och tränat för lite. Måste hitta den inte kraften nu, vill verkligen inte fortsätta så här.

Jo, så är det ju. Vet jag ju om men... blääää, upp på hästen igen... nu eller senare... ?

Jag kan nästan se dina arbetskamrater framför mig när du kommer in som en frisk och fräsch nykter virvelvind. Många brukar ju vara lite halvsega efter semestern. De blir nog lite avundsjuk på dig, tror du inte det? Det som slår mig när man kommer tillbaka efter semestern är ju att många sitter och pratar om hur de ska dra ner på semester drickat, komma in i normala gängor. Vissa klarar ju det bättre än andra!

Jag älskar att läsa dina inlägg ?? Kram ?

...skrivandet här om jag får säga något ?! Du gör ju som du vill såklart, men jag tror att alkoholen förstör själen också. Förutom allt annat den ställer till med, ångest, hjärtklappning, nedstämdhet listan kan ju göras lång. Man blir ledsen, deppig, orolig i kropp och själ. Själv är jag superdeppig nu, livet borde leka med semester och allt men jag känner mig bara deppig. Stanna ?

Tänkte på det när jag skrev ner dem, men jag var lite trött strax efter spöktimmen.

5. Tar du återställare?

Men det är sammanställt från olika källor. Dvs inte mina egna husmorstips.

I går kväll var jag ganska rastlös så gick ut och tog en lång promenad genom staden. Gick utmed strömmen och förbi ett uteställde där det skålades och skrattades. Blev lite avundsjuk, men mest på att folk har umgänge att göra sådant med, det har inte jag.

Men såklart så slutar inte historien där, jag går på i rask fart för att få upp pulsen lite, sen ser jag en person som håller i ett ölglas, ja ni vet ett sånt där gigantiskt med ljus lager, och vips, jag snubblar till, ramlar och slår halvt ihjäl mig. Okej, jag slog inte ihjäl mig, får nog bara lite blåmärken och skrapade till lite på ena handen. Brukar sällan skämmas.. men nedrans, jag var inte bara röd i ansiktet för tempot kan jag lova.

Men om detta inte är en metafor för att jag INTE ska dricka så vet jag inte vad. Tyckte i alla fall att det var värt att skriva här :)

Är stolt över mig själv för de dagarna jag fixat och har bestämt att i dag ska jag inte dricka.

Kanske inte borde skriva här? Det här är forumet för människor med alkoholproblem. Jag verkar ha mer själsliga problem, vilket blivit tydligt nu när jag skurit ned på drickandet. Dricker för lite för att platsa här, och verkar mest ha problem med mig själv. Ingen lämplig läsning för dig som kämpar mot alkoholsug och bakfylleångest. Lägger därför ned mitt skrivande, men fortsätter lägga in data i loggen. Vill ju absolut inte börja dricka för mycket igen.

Tack och Hej!!