Senaste kommentarerna i forumet

Känner panik idag och mår illa. Han har druckit och betett sig dåligt. HAN är arg på MIG för att jag är kall och oförstående. Jag, som ställt upp för honom alla dessa år. Bara för att jag inte längre vill "dela säng". För honom är det rn bekräftelse på att jag fortfarande älskar honom. Han brukar fråga om jag älskar honom och ibland om jag hatar honom. Vet inte ens vad jag ska svara. Har sagt att det inte är så enkelt.

Efter din tuffa dag igår? Kram

Skönt att det finns människor som förstår en därute!

Vaknade nyss, lite skakig än, efter helgens alkoholmängder. Det värsta är att jag genast tänkte på att jag ju kan unna mig en öl bara i helgen!!inte klokt! Att hjärnan kör sitt eget race.
Jag ska leva i nuet, tänka på konsekvenserna av att vara nykter vs att dricka alkohol. Komma ihåg att stanna upp, inte låta a-hjärnan ta över.

Tillbaka till ett nykter "skov" igen, och ganska säker på att det kommer att fungera bra. Så länge min man slipper ligga på sjukhus, eller vi av någon annan anledning inte kan leva tillsammans och jag blir ensam igen. Det känns så där. Jag har å ena sidan inga problem att känna mig trygg i förvissning om att låta bli att dricka. Kommer att ogenerat kunna valsa in och ut ur Systembolaget efter inköp av alkoholfritt till mig själv, eller vin till någon annan. Å andra sidan vet jag att om jag blir ensam på nytt, ja då är återfallet bara ett ögonblick bort.

Så himla surt. Vad är det som gör att tanken på ett glas av ditten eller datten plötsligt kan dyka upp som från ingenstans bara för att jag är ensam och kan göra som jag vill? Jag har ju ingen längtan efter det här och nu?

Jaja. Beroendet är livslångt. Har man en gång druckit sig dit, så har man. Sedan är det bara en fråga om vad som triggar beteendet, eller vad som utgör möjligheten att falla för frestelsen. Blir det en ny sjukhusvistelse för min man så måste jag leta fram någon gammal antabustablett om jag har kvar dem, och ta en sådan redan första dagen.

Men för stunden tänker jag tillåta mig att vara glad och nöjd över att allt begär, all längtan efter nästa rus är helt och hållet fullständigt borta - igen. Så tacksam över det. Min man verkar också ha hållit sig till en enstaka folköl sedan han kom hem. Kanske smakar det inte med något starkare efter operation och rekonstruktion av underkäke? Jag hoppas, för hans skull, att det håller i sig.

Det är många, framför allt i början av en nykter process, som tycker det känns svårt att tänka tanken att aldrig mer få dricka något ens i liten mängd. Det har jag aldrig haft problem med. Dessa enda små glas har jag redan druckit många gånger om. Nej, det som skrämmer mig mest är att återfallet ska hänga som en mörk skugga över framtiden. Att jag när som helst, om jag blir ensam, kommer att falla tillbaka och börja om. Och att det då, vilket jag vet av tidigare erfarenhet, är ganska svårt att hålla upp med en gång.

Men nu är jag inte där längre och det är jag så tacksam över. Jag kommer att fortsätta att regelbundet läsa på det här forumet, men har inte så mycket mer att skriva om själv. Det är bara att konstatera att beroendet är livslångt. Att man går omkring och är en latent fylltratt även när man lever nyktert!

Är mitt nya mot sug. Att ändra vanor krävs nya sätt nytt tänkande. Kanske fredags träning vore något för mig?
Helt sjukt att jag börjat tränat. Fanns inte på världskartan för några veckor sedan.
Känner mig stolt. Känner jag mig lyckligare? Både ja och nej. Något skaver och jag vet inte vad det är..
Alkoholen fanns tidigare för att döva och dagen efter bearbeta ångest. Det var ett upptaget liv. Mitt liv nu är nytt och ska fyllas med annat och det är ovant än.
Är van att hitta fel någonstans, kan inte livet bara få vara?

Ursäkta....av någon anledning blev det dubbellt och jag får bort det ena inlägget....

...så BRYT! Det kommer INTE att bli bättre än så här och det verkar ju inte ha varit speciellt bra...eller hur? Jag var tillsammans med en kille i 20- årsåldern ( 4 år var vi ihop) som drack mer och mer. Jag fick nog och gjorde slut. Jag vet att han sedan visserligen utbildat sig och haft jobb men aldrig kommit ur sitt missbruk. Hörde att han irrade onkring med sitt lilla barn i vagnen och var aspackad mm mm. Nu 40 år senare dricker han fortfarande rejält så vitt jag vet. Själv blev jag ganska snart kär igen och med den mannen fick jag ett fint lv och två härliga barn. Vi är emellertd skilda som vänner. Anledningen till att jag är här nu är att min sambo sedan 15 år för ett par år sedan började dricka ( igen har jag nu fått geta av hans barn, en väl bevarad ” familjehemlighet”) och det har blivit värre och värre sista året och han är inne i ett massivt beroende. Jag är på väg att lämna honom men har en del praktiska saker som måste ordnas - typ sälja hus etc. . Men aldrig att jag stannar hos en alkoholist som vägrar låta sig få hjälp! Lyssna på en ” gammal tant” - gå vidare nu och släpp inte in den här killen i ditt liv! Och vänner och nya - nyktra- män kommer du att hitta , välj bort dem som stökar till ditt liv! Lycka till och låt dig själv ha det bra!

...så BRYT! Det kommer INTE att bli bättre än så här och det verkar ju inte ha varit speciellt bra...eller hur? Jag var tillsammans med en kille i 20- årsåldern ( 4 år var vi ihop) som drack mer och mer. Jag fick nog och gjorde slut. Jag vet att han sedan visserligen utbildat sig och haft jobb men aldrig kommit ur sitt missbruk. Hörde att han irrade onkring med sitt lilla barn i vagnen och var aspackad mm mm. Nu 40 år senare dricker han fortfarande rejält så vitt jag vet. Själv blev jag ganska snart kär igen och med den mannen fick jag ett fint lv och två härliga barn. Vi är emellertd skilda som vänner. Anledningen till att jag är här nu är att min sambo sedan 15 år för ett par år sedan började dricka ( igen har jag nu fått geta av hans barn, en väl bevarad ” familjehemlighet”) och det har blivit värre och värre sista året och han är inne i ett massivt beroende. Jag är på väg att lämna honom men har en del praktiska saker som måste ordnas - typ sälja hus etc. . Men aldrig att jag stannar hos en alkoholist som vägrar låta sig få hjälp! Lyssna på en ” gammal tant” - gå vidare nu och släpp inte in den här killen i ditt liv! Och vänner och nya - nyktra- män kommer du att hitta , välj bort dem som stökar till ditt liv! Lycka till och låt dig själv ha det bra!

Det är inte ditt ansvar att ” medicinera” ner honom med nedtrappning. Om han skulle få dilerium får du kalla på ambulans. Då är det bättre vårdens proffs får ta hand om honom. Då kanske någon får upp ögonen för att han har problem. Det är annars svårt att få professionell hjälp om man inte aktivt själv jobbar på det har jag förstått. Men - du måste ju göra som du känner passar bäst för DIG SJÄLV och som funkar i den situationen. Men känner du att du inte vill köpa alkohol till honom ska du absolut inte ha skuldkänslor! Han är trots allt en vuxen människa. Bara för att man är alkoholist är man inget barn.

Det är just det. Jag vill inte lägga mer engagemang på något som har så liten chans att lyckas. Tiden är inte på min sida, om man säger så.
Det låter som att du vet precis hur du vill ha det. Du har nått långt tror jag. Jag vet än så länge inte hur jag vill ha det, eller jag vet men tycker att det är så svårt att ta sig dit. Försöker hålla mig öppen för nya saker, så får vi se.

Sorry men ingen antabus här heller. Det är tufft så som du bor, men kan du inte ta en break bara? Sätt en månad till att börja med. Jag började så och när det är fredag och alla drar på aw så sticker jag och tränar. Jag är 40+ och har kastat bort så jäkla många år i ångest, förstört förhållanden och förlorat vänner pga alkoholen. Det är ju din framtid det handlar om och jag önskar jag kunnat få en ny chans och vrida tillbaka klockan 20år. Då hade jag aldrig rört en droppe alkohol igen.
Lycka till

Det har ju varit en process för att komma hit där jag är idag. För ett halvår sen fanns det inte på kartan att JAG skulle äta antabus, jag har ju inte så stora problem.
Ja ni vet hur det funkar
Men bestämde mig till slut för att ta hjälp av antabus. Det fanns ett par stycken i en grupp jag träffar som använder det och det funkade bra för dom. Jag tänkte som så att jag behöver ett break så jag får ro att tänka och kan fatta ett beslut senare efter en längre nykterhet. Detta var ju innan sommaren och semester och då hade det säkerligen blivit alldeles för mycket dricka.
Kan ju ge mig själv ett halvår utan alkohol, eller hur?
Nu efter dryga tre månader mår jag ju bättre, sover framförallt bättre.
En bra bit på vägen men en bra bit kvar, fortfarande mycket tankar att kunna dricka normalt vore ju nice...
Också lite orolig när jag slutar med antabusen. Den hjälper mig ju nu för jag KAN ju inte dricka så hjärnan behöver inte bråka med mej. Dricka eller inte dricka.
Vet inte hur jag känner sen. Vill ju egentligen inte ta antabus för jag vill klara detta utan. Typ att stå på egna ben i detta. Men den har hjälpt mig mycket och hade nog inte gått lika bra utan.
Ha det, och kämpa på därute!

Blev sjuksriven på 100% j några veckor igen. Hade en gubbe som matbord,katchingade in 4K. Hade faktiskt kul undertiden. Nu tåg hem.
Är en konstig värld vi lever i.

Fridens ?

Hejdå "Sober October" och hejdå månadsmedaljen! Ikväll beslutade jag mig för att dricka vin. Det beror på två saker som jag inte orkar utveckla här för att det skulle bli en hel roman men det ena är en stor besvikelse från min äldsta väninna som jag känt sen åk 1 i grundskolan och det andra pga att min dotter mår så dåligt. Det finns ju alltid anledningar, eller hur? Då hade ju kanske min nykterhet varit bästa responsen? Tyvärr kändes det inte så för egen del idag. Det betyder inte att "allt" är kört. Det betyder bara att idag valde jag den enklare vägen för mig själv.
Önskar alla andra ett stort Lycka Till med Sober October!

Tack, vad jag blev Glad när jag såg att, IdaG och JoYo skrivit och peppat och frågat hur det har gått. :)
Jag har haft återfall tyvärr. Jag har druckit två helger på raken. Helgen eller veckan som var blev det vin i onsdag, torsdag, fredag och lördag. Fyy, så dumt... Jag lyckades iaf jobba torsdag och fredag, men sen har helgen varit helt kass... Jag har druckit för mycket vin och legat i sängen så gott som hela lördagen och söndagen....
Såå dumt, varför gör jag såå här??
Tänk om jag istället hade varit nykter, tänk att få en hel helg till att göra roliga saker, kunna gå och och njuta av det fina vädret vi hade i helgen...
Såå, nu tar jag nya tag. Har inget vin hemma och jag ska banne mig inte köpa något heller.
Hur går det för er? JoYo, har du klarat dig?
IdaG, hur går det för dig? Har du varit vit länge?
Kram

är kokt vatten med ingefära, citron och honung.
Jag är så sjukt galet förkyld!!!
Barnen har lagt sig och jag har mofflat i mig chips m soppa, choklad m kokos och knäcke med vegokaviar. Hade jag inte betat bättre slulle jag tro jag var gravid. Alternativet är migrän. Hoppas dock bara på ägglossning. Och att kroppen vill ha masa gott för att bekämpa förkylningen.
Mer ingefära åt folket!!

Det är fantastiskt bra MM!

Även om jag inte drack på exakt samma sätt som du så har jag också vaknat upp med den pulsen, blod i kiss och kräks osv. Helt sjukt att vi utsätter oss för sådant.. Svårt att förstå.

Grattis till dina 2 år, tycker du gör helt rätt i att fokusera på det positiva ☺️?

Du har hittat hit då du befinner dig i en tuff situation med en man som druckit för mycket alkohol sedan några år tillbaka. Även om det är mindre mängder känns det inte bra att han även dricker då han har barnen. Du vill ha kontroll och känner att du inte kan ha det. Det låter som ni gjort en del försök till att få det bättre, bla genom att gå i terapi. Än har du dock inte märkt skillnad när det gäller alkoholen och det gör att du hittat hit. Du vill hitta sätt att lösa det här eller hur som helst få det annorlunda då du fått nog av hur det varit en tid nu.

Det hörs att du gjort mycket för att försöka påverka hans val att dricka. Ibland kan det vara hjälpsamt att prata med andra och läsa hur andra gör i liknande situationer. Bra att du tagit detta steg att skriva öppet såhär på ett forum. Om du inte redan sett det kan man anmäla sig till en studie här, genom den finns möjligheten att få stöd.

Oavsett hur du gör, fortsätt gärna skriv och läs här! Ibland tar det lite tid innan man får svar och man kan behöva skriva flera gånger.

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Stod ut med ångesten och suget på eftermiddagen och det magiska klockslaget 18.00 har passerat. Ångesten håller på att klinga av. Värmer mig vid brasan med en kopp te och börjar andas lugnt! Önskar alla forumvänner en mysig kväll i höstrusket!?

Tack... :-).. Du har helt rätt.. Min vinst är mitt avstående.Helt klart.
Jag fungerar bättre och hjärnan mår bättre. Piggare, gladare,
ja det är ett välbehag.
Nästa steg är att upphöra med diverse tabletter för sömnen.
Lite svårt när man är van med dem..
Tack för vänliga ord Vinäger,
Hoppas att du fixar till det på ett bra sätt. Du har klarat det tidigare.
Skickar lite styrkepepp nu..

Kram <3

John

Tack för omtanken! Helgen har fungerat utmärkt..
Nykter så klart.. Mår rätt bra faktiskt..
Klart att man saknar A-sensationer något
men känner att jag sparar min kropp och det
är min morot.. Bra att du mår bättre Jasmine..

Kram

John

Vet inte hur jag kan stötta förutom att ger dig en virtuell Styrkekram ❤️

jag har helt gett upp hoppet faktiskt men det tog tid! Har insett att jag älskar en man som inte finns så länge han dricker! Och jag har också insett att jag inte vill leva med risken för återfall om han mot förmodan skulle sluta dricka! Man investerar så otroligt mycket känslor, energi och engagemang! Då vill man ha det tryggt! Skulle ta åratal för mig att börja lita på honom och än har han inte börjat ge mig ett enda dugg vad jag behöver! Vill inte leva så! Har jätteproblem med att se helheten i ett förhållande, jag har svårt att välja bort det som är bra fast det inte finns det mest grundläggande på plats (tillit, trygghet, respekt)! Van vid berg-och dalbana från barndomen! Jobbar med mig själv nu istället! Inte så jobbigt längre att få sms från honom faktiskt! Känner en ny styrka och trygghet i mig själv nu! Jag vet vad jag vill ha och vad jag behöver! Han kan inte ge mig det!

Varför jag frågar om område handlar om att jag inte vill rycka upp barnen från sin förskola. Det mer än tillräckligt för barnen att vara med om en separation tänker jag.

De boenden jag har tittat på skulle jag ha råd med och även kunna spara utöver det. Om jag inte hade barn så skulle jag få lånet, känns ju trist att banken ska avgöra om jag har råd eller inte. Förstår att de har sin riskbedömning mm att tänka på.

Jag ska försöka samla mod att kontakta soc, ville ringa idag faktiskt. Att faktiskt tala högt och berätta om situationen. Det kanske hjälpen en till större insikt.

Visst är det svåra känslor att bära på, det här med skulden. Blev det lättare med tiden?

Han har varit hos doktorn i ett annat sammanhang, då tog han faktiskt upp att han drack mycket eftersom det skulle kunna ha betydelse för behandling av det han sökte för. Han blev erbjuden hjälp men det stannade där, eftersom det var inte hans syfte att söka hjälp för alkoholen. Tyvärr.

Ja, det är så man får göra. Jag känner att jag blivit lite starkare, små steg i taget.

Man får ju hopp varje gång han är nykter eftersom han då faktiskt är en fin människa. Men jag vet innerst inne att det inte är långvarigt.

Det är inte så att alla alkoholister är så. Han har säkert underliggande problem som kommer fram när han är påverkad. Men ofta kanske de underliggande problemen driver oss till att dricka.