Senaste kommentarerna i forumet

Jasmine,

Du är helt fantastisk som kämpar med allt du har som sker. Det är ok att äta socker, ok att dricka vin så länge du försöker att inte göra det för ofta. Jag läste hela din tråd först igår och tycker att du är supersuperduktig. Damma av dej nu och fortsätt försöka. Antar att du har blivit checkad ifall du lider av depression... för det låter rätt ofta som om du tycker att saker och ting är svåra ( vilket de uppenbarligen är..)

Styrkekramar !!!! ????

Se det så här, alkohol orsakar problem för dig. Då har du har alkoholproblem. Inte mer laddat eller farligt än så.

Alla har väl nån gång då och då en dålig fylla. Men du verkar ha det varje gång?
Svårt att stoppa när du väl börjat.
Om det bara är 4ggr per år så varför inte hoppa över de gångerna?

Du får:
*En kväll som är kul i början och sen försvinner innan du hinner blinka.
Det kostar:
*Pengar
*Hela dagen efter hängandes över toan.
*Säkerligen många dagar och nätter med ångest över vad du sagt och gjort.

Det låter ju inte som du har något beroende, så är det värt dessa 4 gånger?
Lägger till att det är farligt för oss som inte har något stopp att dricka oftare, inte så svårt att ha samma beteende på aw, framför tvn eller på parmiddag. Svårt att sluta är ett elände.

hur normala människor lever.
Jag vet inte om dom finns ens.

Men om man kan hitta sin inre okejröst till vem man nu än är.
Det vore inte så dumt.
Jag får vara som jag är.
Jag låter det vara som det är.
I resist nothing.
Kanske blir man inte så åksjuk i livet då?

Att känna sig nöjder och glader är för skönt.
Precis den här låten får jag upp i huvudet när jag läser dina rader. :)

https://www.youtube.com/watch?v=mCLbU1NxBhA

Prova att ge dina tankar lite extra uppmärksamhet idag.
Precis när du känner en skiftning i måendet.
Vad var det som bearbetades i huvudet precis innan det?
Jag ska snart ge mig ut i svampskogen med en vän.
Får måhända en vacker skogsstig fint besök av dig senare idag?
Stor kram!

Åh sköna dag !! Hade finaste väninnan på besök igår, äldsta dottern satt med vid lunchen, min osso buco blev jättegod och allt blev jättetrevligt. Inte alls sockerfri men supermumsig. Faktiskt nöjd och jätteglad ?

God morgon på dig.
Läser vad du skriver om ditt mående.
Förstår om du upplever nästan maktlöshet i det här läget.
Och jag tänker att det kanske finns andra ändar i härvan att börja nysta i.
Som Vinäger är inne på; din jobbsituation.
Och också alla andra måsten i ditt liv.
Går dom att minimera?
Kan du släppa lite barlast, lite ansvar, lite krav?
Det känns som att du skulle få vara bara Jasmine.
Få återhämta dig.
Samla kraft.
Få ordning på kortleken, liksom.

För mig var det bara tvunget att släppa alkoholen.
Det hade gått så pass långt och så pass överstyr.
Den hade blivit ett jätteproblem i sig.
Men i ditt fall, hur är det där?
Om du kommer tillrätta med underliggande orsaker, skulle då behovet av A som symptomlindrare finnas kvar?
Menar inte att du hej och hå ska dricka vidare förstås, men kanske finns där fler bränder i ditt liv som måste släckas?

Ta hand om dig.
Kram <3

God morgon!

Vaknade tidigare än jag hade lust med för ett av mina barn ville upp. Jag kliver alltid upp då. Ligger aldrig kvar i sängen och låter någon vakna ensam. Försöker tänka tillbaka på hur det var när jag var bakis på morgnarna. Och jag minns att det var likadant då. Jag klev upp helt livrädd i varje cell av min kropp för att jag skulle behöva må illa halva eller hela dagen. Men upp kom jag och jag spenderade återstoden av dagen med att kompensera allt.

Men jag var inte bakis alltid. Jag drack ju sällan så sent på kvällarna just pga min stora skräck för bakfylla. Men jag minns ändå allra tydligast den period jag faktiskt drack sent. Och hur förjävligt jag mådde både under natten och sedan dagen efter.

Nu försöker jag uppbringa minnen men ärligt talat har jag svårt för att komma ihåg hur det kändes att vakna bakis eller sova berusad. Jag vet att det var vidrigt.

Ibland om jag är förkyld nu för tiden så kan jag på morgonen känna en bekant känsla som påminner om att vara bakis. Men det är bara i några sekunder det känns och dessa gånger tackar jag nästan mig själv högt för att jag inte dricker.

Min man fortsätter att dricka med samma frekvens som vanligt. Jag påverkas dock mindre och mindre av det. För jag är så långt ifrån honom. Så länge han låter mig vara när han dricker så går det bra. Däremot ser jag ju hur i olika form vi är. Jag är bara några år yngre än honom men jag tror att jag skulle få en chock om jag fick byta kropp med honom en dag. Jag kan tänka mig att den känns sliten. Han vaknar alltid med rödsprängda ögon dagen efter han druckit. Igår drack han med en vän. Denna gång hemma hos oss men det sköttes ändå snyggt och jag och barnen var på en annan våning och gick sedan och sov. Men jag förfäras lite över mängderna öl de dricker. Fast de umgås stilla över mat, fotboll och öl.... så kommer vännen hem till oss med två proppfulla påsar med öl. Alltså fulla till bristningsgränsen. Men han gömde dem för mig. Skämdes kanske. För alla vet att jag starkt ogillar alkohol. Men mina ögon scannar av allt. Jag ser en påse med öl så lätt att jag skulle nog kunna se en genom en stenmur. Och jag gör en snabb kalkyl i huvudet kring hur fulla de ska bli av mängden jag kan tyda. Jag suckar högt och himlar med ögonen bredvid min man när vännen kommer med öl. Men sedan brukar jag släppa det och försöka fokusera på hur glad jag är över att jag är jag och inte dem.

Om en liten stund ska jag och barnen iväg på en rolig aktivitet och sedan tänker jag att vi ska ta en söndagsfika på stan.

Ha en skön dag allesammans. Kram!

Hur går det?
Jag höll bara 4 dagar, sen motade jag kraftig stress och irritation (abstinens) med en stor starköl (usch!). Inte mycket men dock ett ”tvång”, inget jag ville.
Men imorgon börjar jag samtalsbehandling. Börjar om.
Vi får kämpa för att hålla oss nyktra. Vilken vision har vi av oss själva.
(det där med att delegera, är lättare sagt än gjort, jag vet, jag har också barn. Ibland är det lätt att slänga ur sig tips till andra. Men jag ska nog testa att göra så själv med mina barn :)

Så stark och medveten du är! Jag önskar dig den styrkan hela vägen till ett nyktert liv med goda vänner! Vi kämpar här tillsammans!

Alldeles medvetet blev jag till mitt monster i fredags. Förvandlades. Gick inom Systembolaget och köpte en starköl. Gömde den. Drack den. Bara en. Likadant gjorde jag igår, lördag... jag bröt mitt försök till 21 dagar. Nu förstår jag att jag fick abstinens i form av stark stress och irritation. Jag grälade och kände mig fylld av negativ stress som kändes fysisk.
Ok. Nu är det gjort. Det var ingen ”fylla”. Hade jag haft mer att dricka hade jag gjort det, nu var det så smärtsamt begränsat att jag var rädd om klunkarna jag smög i mig. Jag fick lite avslappning av ölen men kände mig inte ”nöjd”, det var inte lönt och jag borde inte druckit den. Min monsterhjärna vaknade och skrek om meeeer, det var tufft att gilla läget om att inte kunna tillfredsställa alkoholismen.
Jag ska påbörja samtalsbehandling imorgon. Jag ser framåt. Berättar om
misstaget för vill vara ärlig mot mig själv och här på forumet.
Jag höll i 4 hela dagar.
Jag börjar om. Är klar och nykter i huvudet eftersom jag inte drack mer än så. Dag 1.
Jag förstår att jag behöver den nyktra tiden på några veckor för att bli av med den värsta abstinensen. Jag är så glad att jag får stöd imorgon. Finns ingen återvändo.
Kämpar.
Idag ska jag träna och basta och umgås med barnen. Är ju trots allt nykter, så ingen ångest, ingen depp!

Dagarna går så fort.
Det är skönt att vakna utan bakfylla och utan ångest och att ha lika mycket på kontot som jag hade igår kväll.
Jag har sovmorgon idag och drar mig i sängen med en kopp kaffe och en bok, Facebook, tidning och surf.
Funderar på om jag ska ut och springa när min Garmin säger "rör på dig!"
Skönt åt det varken är klockan eller magen som bestämmer vad jag ska göra idag. Jag är helt fri att bestämma själv.
Det är 425 dagar sedan jag slutar dricka.
Jag har haft ett antal setbacks under den tiden men jag är försiktigt hoppfull och känner mig stark!
Detta ska bli en skön söndag.
❤

Exet och den unga dejtar.
Dem är en grej.

Jag misstänkte det.
Gör ont.

tack för svaret fredde alkoholen gjorde verkligen depressionen värre det har du rätt i om jag hade fortsatt druckit flera veckor så hade det kunnat sluta med att man fullbordar ett självmord är jäkligt glad att jag öppnade upp mig själv för min familj och inte bär på problemet inuti mig längre + att en av sakerna som kan hjälpa en bort från denna negativa sida är att finna ett eller flera intressen så man tänker på något annat det är tufft och går inte över bara så där detta är något jag kommer behöva bearbeta ett bra tag framöver för att inte hamna där jag var förut och jag följer nu detta som blivit ett slags motto för mig (tänk om meningen med livet är att ge mening åt livet) varje gång jag tänker på den meningen så känner jag att det finns en mening att kliva upp från sängen och kämpa på till dig med fredde :)

Att du känner att du inte får tillräckligt med stöd när du behöver det som mest. Men som Carina nämnde här ovan så tror jag att det är andra faktorer som spelar in. Jag upplever inte heller jättemycket respons, trots att jag inte druckit något på snart 6 månader så det har nog inget med ditt återfall att göra. Jag tycker att du är grym som försöker, det är sjukt svårt att sluta och det vet vi alla om som är eller varit i samma sits. Jag började skriva på forumet för 2.5 år sedan men då under ett annat nickname, alltså så tog jag återfall titt som tätt under de två åren (försökte sluta dricka tidigare också så det är egentligen mer än två år) men så länge man fortsätter att försöka så finns det hopp!! Resan är lång och komplicerad, så är det.
Just nu efter sommaren är det dessutom många nya personer på forumet vilket gör att iaf jag inte riktigt hinner svara på allt jag hade velat.

Hoppas att du mår bättre snart, fortsätt kämpa! Jag är stolt över dig för att du fortfarande har styrkan och viljan att försöka. Förr eller senare kommer dagen då du varit nykter en lååång period och det kommer vara värt allt slit.
Kram till dig!

Läser här på sidan och blir ödmjuk.
Trots att jag själv gett upp så har inte ni. Vare sig på er själva eller mig.
Blev glad och motiverad när jag läste att trots alla misslyckanden är även jag ändå på väg.
Inser att jag är i en fas... Jag har iaf börjat kämpa.
Min högsta önskan nu är att jag klarar av morgondagen nykter men är livrädd för suget.

Vi ger aldrig upp, jag har också haft en mindre bra period, men nu är det upp på banan igen!

Hej och jag vill bara skicka så mycket styrka som jag bara kan.
Du KOMMER att klara det här.

Hej. Min första gång på forumet. Jag har bestämt mig för att göra ngt åt mina alkoholvanor. Jag ser ofta fram emot helgerna när jag kan ta ngt glas vin eller ngn öl. Ofta går det bra. Har jag en strategi så funkar det alltid. Men när jag minst anar det så släpper jag bara den. Ofta när jag mår jättebra. Förra året höll jag upp i fyra månader. Sedan började jag dricka igen. Men inte mycket. Blev aldrig full. Det var så skönt och trevligt. Nu jobbar jag stenhårt för att återta min rutt då jag blev full förra fredagen. Nu är jag inne på två veckor utan A. Känns skönt men är rädd för mig själv i framtiden.
Alla som är här ger jag en kram till.

på jobbet, mycket gammalt groll som flöt upp hos medarbetare men jag är inte inblandad och såååå könt att känna distansen, även om det varit påfrestande under veckan. Och mannen som hållit radiotystnad en vecka hör av sig som om inget hänt och föreslog fikaträff kl tre igår, jag undrade om vi kunde ta det klockan två eftersom jag slutade tidigt och han kontrade med nja, klockan fyra? Nej då är jag upptagen svarade jag och sen blev det tyst..... och jag var inte ett dugg besviken, mera nöjd över att jag inte vred mig i spiraler för att anpassa mig.( Förmodligen var han påverkad när han föreslog träff, och sen ville han ha den så sent som möjligt dagen efter så han skulle hinna nyktra till. ) Idag skulle jag gå på en fest, sällan man blir bjuden, men jag var verkligen för trött, och det var verkligen inte min typ av människor......så jag tackade nej och stanar hemma med levande ljus, musik och en kopp te. Självvald ensamhet är guld!

Drickandet är inte dagligen längre men efter 6 vita dagar, vin för mycket! Sen 5 vita och på’t igen. Sån ångest!!! Denna vecka inte bra! Har lust hoppa samtal måndag men det är väl därför jag ska gå!! För att erkänna för mig själv att det fungerar inte! Inte studsa in o vara sååå positiv, det går jätte bra! Eller hur??
Vem f.. ljuger jag för, mig själv och den yttre bilden av mig. JAG klarar inte dricka alkohol, ingen botten liksom. Usch!!!

Hej och välkommen!
Jag dricker på liknande sätt, inget stopp. Har hittills lyckats lura mig själv efter ett tag, det kanske inte var så farligt, men det slutar alltid på samma sätt. Dyngfylla, minnesluckor och dagarna efter ångest å skam. Det kanske funkade när jag var 17 år, men över 40..... bara patetisk.

Har bestämt mig för att sluta helt, för mig funkar inget annat.

som Jim Carrey ska ha sagt under en intervju.
"Depression orsakas av att din kropp och ditt psyke blir utmattade av vem du försöker vara i världen."
Ja, kanske det.
När det uppstår en nog stor spricka mellan ens innersta väsen och den fasad man upprätthåller så måste något gå sönder till slut.
Något brister, därför att behovet och längtan efter äkthet och autenticitet krockar med kraven och förväntningarna.
På samma sätt blir det ohållbart i längden vid andra obalanser.
Man jobbar på tok för mycket.
Man har inget arbete alls.
Man går ständigt på högvarv.
Man lägger aldrig in en högre växel.
Man ska manövrera ett tusenbitars livspussel.
Man äger bara ett fembitars.
Och så har vi vår hjärna på det.
Som konstant är igång och dömer och ifrågasätter och kritiserar och toktjatar om precis allt.
Och vi tror på allt den gafflar om.

När jag kom i kontakt med Eckhart Tolle och hans tankar om den mänskliga hjärnan så var det en lättnad.
Hans resonemang erbjöd en väg ut ur denna maniska tankevärld - helt enkelt genom att inte gå på den.
En hjärna är ett fantastiskt verktyg som dock bör användas med försiktighet.
Ungefär så lyder Tolles recept.

När jag använder mig av det receptet så får jag perspektiv.
Det perspektivet visar att där finns någonting bortom tanken.
Och bara vetskapen om detta gör att jag känner mig mindre som ett djur i en bur.
Ja, tills jag börjar tro på nån livsviktig tanke som min hjärna precis serverar mig.

Till slut ordnar det sig.

Önskar er alla den sortens lördagkväll ni allra mest behöver.
Kram <3

Jag har satt upp ett mål att minska mitt drickande och max dricka 6 öl varannan vecka allså 2 gånger i månaden så det var nog därför jag drack för att jag hade klarat å vara nykter i 2 veckor så jag skulle belöna mig själv. Klarar jag inte att hålla det så får jag ta en tankeställare och fundera på att kanske lägga av helt. Fy vad jobbigt det är att vara bakis så igår var det ingen rolig dag som tur är mår jag lite bättre idag. Det är inte värt å dricka och må bra några timmar och sen må dåligt i två dagar. Hur går det för dig med dina vita dagar och vad har du för tankar angående att dricka ibland eller sluta helt? Ha en trevlig Lördag! Kram?

Bra att du ser det som en lärdom och inte ger upp. ?? Vad var det som gjorde att du drack de där ölen? Ibland är det svårt att veta varför. Det händer mej också. Men vi lär oss allt efterhand, och vet ju att man mår så mycket bättre utan alkoholen.
Kram ?