Senaste kommentarerna i forumet

Åhhh nu känner jag...suget. Irriterad och grinig. Ingen rolig prick just nu.
Kan riktigt känna hur gott det skulle vara i detta nu.
Men nej!! Absolut inte!! Har då ingenting hemma heller, som tur är. Ska testa jaga bort suget med att baka en kaka. Håll tummarna för mig!
Ikväll kämpar jag. Kramar!

..det nån firre?

Åkte och plockade lite kantareller efter jobbet. Älskar att vara i skogen, ger mig lugn i sinnet. Ja Sannah, det är mysigt att bli lite introvert på hösten?

Har aldrig gjort en hälsokontroll Winna, men det lät ju fantastiskt skönt❤️

Ha en fin onsdag!

Hejsan Tjalle, javisst har du rätt i ditt antagande och jag var så less på mitt gamla nick som aldrig kunde sluta på riktigt. Så visst ska vi köra igång nu på allvar. Dag 4 har varit fylld av arbete i trädgården, efter en natt med dålig sömn. Och i eftermiddags var jag trött, hungrig, arg och ledsen, precis det man inte ska vara. Så då erbjuder A en lätt lösning på alla dessa problem, men nu ska jag äta och dricka vatten, vila en stund och bjuda rejält motstånd. Så måste vi jobba!

Tack <3

Du har efter några års eskalerande drickande nu fattat ett väldigt viktigt beslut, att sluta. Starkt gjort! Du är mån om att inte arbetet ska påverkas om du söker hjälp för dina problem, eftersom arbetet är mycket viktigt för dig och du sköter det väldigt bra. Du har en tråkig erfarenhet med dig sedan tidigare när du tog dig ur ett tidigare missbruk och blev av med arbetet och vill inte att det ska hända igen, vilket är förståeligt.

Det finns många olika sätt att söka hjälp. Ett steg har du redan tagit genom att du skriver här på forumet. Förhoppningsvis får du stöd och pepp från många andra användare här. Ibland kan det ta några dagar att få svar och i vissa fall får man skriva flera gånger. Ta gärna del av tidigare trådar för att läsa om andras erfarenheter.

Du kan även ringa till Alkohollinjen på 020-84 44 48 och få stöd av en utbildad rådgivare. Samtalet är kostnadsfritt och du kan vara anonym.

En annan väg att gå är att anmäla dig till Alkoholprogrammet här på Alkoholhjälpen (https://alkoholhjalpen.se/programmet), där du får tillgång till ett internetbehandlingsprogram med möjlighet till personlig rådgivning av oss på Alkoholhjälpen. Syftet med programmet är att hjälpa dig att förändra dina alkoholvanor på det sätt som du själv önskar. Du deltar själv aktivt genom att genomföra olika uppdrag. Eftersom det är via nätet så kan du arbeta med programmet när det passar dig, dvs det behöver inte påverka ditt arbete och du behöver inte passa några tider.

Hoppas att du hittar någonting som blir hjälpsamt för dig och stort lycka till!

Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen och Anhörigstödet

Du beskriver en väldigt påfrestande arbetssituation där du upplever negativ särbehandling, stress och ett arbetsschema som gör dig mycket trött och som skapar obalans i ditt sömnmönster. Du orkar inte göra annat än att dricka alkohol eller surfa utan mål när du är ledig och du börjar nu oroa dig för din alkoholkonsumtion, som har eskalerat till vardagsdrickande.

Det gläder mig att du har hittat hit och att du söker stöd utifrån i din tuffa situation. Du undrar om det här är rätt ställe eller inte och det beror förstås på vad du tror kan vara hjälpsamt för dig just nu. Här på forumet finns mycket stöd och kloka erfarenheter att ta del av från andra användare. Ibland kan det ta några dagar innan man får svar och man behöva skriva flera gånger. Du kan också läsa runt i andras trådar och se om du finner något som är hjälpsamt för dig. Vad har du behov av för att må bättre just nu?

Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen och Anhörigstödet

Skriver det jag känner

Igår grät jag floder, det kommer helt plötsligt.... jag är mitt uppe i att ta ett nytt beslut om att gå isär och behålla vänskapen vi haft flera år innan vi vart ett par än att förlora den helt om det uppstår ett grovt gräl igen med polis mm inblandat.
Han gav mig en puss nyss, jag kände mig arg efter det. Sedan får jag dåligt samvete av att jag blir arg :/
Tänker att det var ju jag sist som var mest dum i grälet, men sedan påmins jag om att jag har kanske andledningar till varför jag är så arg

.

Hoppas att det nappar,fiske är bland det roligaste jag vet både med spö och nät.själv är jag ledig
från jobbet tills på måndag.kommer att åka upp till stugan med hunden och förbereda inför vintern.
Det bästa av allt,känner inget sug efter något att dricka efter att jag tog mitt beslut att hålla mig nykter.
Men man får passa sig så man inte trillar dit igen.alltid roligt att läsa dina väl valda ord.kanske man tar och köper
sig en bra bok så man har något att göra på kvällarna.?

Strulputte

Du tar ansvar för dig och dina barns välbefinnande.
Det gör ont och det du känner är en normal reaktion,
Gör jag rätt? Hur mår han nu osv?
Det här kommer försvinna allteftersom tiden går.
Försök tänk på att du gjort rätt och se till att skriva och tala med någon du tycker om att prata med

Vad inspirerande att läsa dina inlägg Zcina12, du är verkligen i startgroparna för en stor förändring i ditt liv! Du har insiktsfullt sett din onda cirkel av hög alkoholkonsumtion, som leder till oönskade känslor, som dövas med alkohol (och så vidare) och detta mönster vill du nu bryta. Mycket klokt!

Du har redan kommit till viktiga insikter och tagit stora steg i riktning mot det liv du vill leva. Modigt att trotsa skammen och söka hjälp, både inom vården och här. Du har fått ett bra bemötande och känner dig hoppfull inför en förändring.

Jag hoppas att din tråd snart ska ta fart och att du får den pepp och den hjälp du behöver här på forumet. Ibland kan det ta lite tid att få svar och man kan behöva skriva flera gånger. Läs även gärna runt i andra trådar och se om du hittar något som känns hjälpsamt för dig just nu. Hoppas att du hittar det du behöver här!

Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen och Anhörigstödet

Kikar in och önskar dej lycka till med jobbintervjun imorgon !
Vill du ha en referens ??
”En klok, stark och empatisk kvinna som inte ger sej en millimeter när hon bestämt sej för något ” Tummarna hålls !

Du beskriver att du periodvis dricker för mycket och att du ibland, även när du håller din alkoholkonsumtion inom rimliga gränser, får ångest. I samband med att du nu är deprimerad är du extra orolig för ditt mående. Du vill hålla dig ifrån alkohol, som du i perioder klarat tidigare, och undrar hur du ska hålla dig på rätt spår. Det värmer att läsa att du tänker på din hälsa och dina närstående. Du är modig och beslutsam som söker stöd här. Du vet vart du vill och behöver hjälp att ta dig dit.

Ibland tar det lite tid innan man får svar på forumet. Man kan behöva skriva flera gånger. Du kan även läsa runt i tidigare trådar och se om du hittar något som kan vara hjälpsamt för dig just nu. Hoppas att du hittar mycket som du kan ha nytta av!

Varma hälsningar
Sofia, Alkoholhjälpen och Anhörigstödet

Och det låter som du har en bra plan. Självkart tycker du synd om honom, men han vet ju vad han måste göra för att lösa problemet. Ge honom tid att acceptera det och utvärdera igen vad du tror. Hoppas det går bra för DIG, och barnen såklart.

Så blev det som så att jag påbörjar medicinering med SSRI - och sjukskrivning i 3 veckor till att börja med. Känns bra! Tog den första tabletten för nån timme sedan. Var är effekten?:-) Skojar bara. Tror dock att vi med alkoholproblem generellt är ute efter "snabba kickar" - och har rätt dåligt med tålamod. Jag är nyfiken på hur detta kommer att fungera - och ser det som, förhoppningsvis, en del av mitt tillfrisknande. Tiden får utvisa.

till dig, Erika, och undrar hur det är med dig idag.
Kram på dig.

Nu är det dax att önska igen??✨✨✨Jag önskar mig ett jobb där jag trivs, skrattar, känner mening med livet..Där jag jobbar mycket åt gången är ledig mycket efteråt..Människor jag kan samarbeta med och glädjas med..Är just nu på intromöte om jobb..Önskar mig lycka till❤️

Hej Rådvill! Ledsen för sent svar.
Förstår precis din ledsenhet, är där jag med. Saker börjar landa och jag ser på vår historia med andra glasögon (trots att en del tvivel finns kvar...). Och inser att mest troligt är problemen ännu värre än vad jag velat inse. Och så är det ju när man älskar någon, man vill ju vara med den personen oavsett, och det är svårt att se situationen utifrån (milt sagt).

Hur går det för dig?
Jag har ännu inte kunnat ha ett ”allvarligt snack” pga att vi inte setts sedan ”sista bråket”. Men jag börjar känna att behöver jag verkligen det snacket? Han VET vad jag känner, och mitt uppdrag är inte att klä det i ord, dessutom tror jag inte det skulle hjälpa. Men jag är alltid för att man ska prata!! Men om personen inte ens kan prata om det, eller ta ens oro på allvar och förstå att det inte är ett påhopp utan just en oro, ja då går det ju inte.

Sen kommer jag som aldrig haft problem med alkohol kanske aldrig helt förstå detta. Men börjar känna att det också är ok. Ibland måste man släppa den man älskar, för bådas skull (lättare sagt än gjort jag vet, är ju i valet och kvalet själv).

Fint att läsa alla kommentarer, och särskilt från er från ”andra sidan”. Oerhört värdefullt. Skulle också vilja fråga er (även om jag vet att det är supersvårt och vanskligt att svara generellt på sånt här): skulle ni hålla med om att det är en varningsklocka att inte kunna prata om alkoholkonsumtion och gå i alla möjliga försvarsställningar direkt (livsnjutare/ har full koll/ är sin egen lyckas smed/förminska problemen osv) Att det i sig tyder på att man kanske har problem?
Inser såklart att alkohol kan vara en öm tå oavsett om man har problem eller ej. och är det så att man de facto inte har problem utan ”bara” dricker för att det är gott, ja då är det ju klart att man blir sårad över någons oro och tolkar det som ett angrepp. Eller? :/

Stor kram till alla!

Ha ha ja, sprattiga Monday, med en ADHD hjärna pluggar på universitet. Det är tufft som ***, akademiskt skrivande. Pjue. Men jag ger mig icke. Jag stångas. Jag ska klara det. Med tvångströja och en sekreterare så fixar jag det :)

Det lilla barnet, ja hon lyser med sin frånvaro men det är ingen panik längre. Jag vet att jag har varit en bra mamma. En supermorsa. Failat javisst men alltid rett ut mina situationer. Hon har dessutom INTE drabbats så hårt av mitt drickande.

Hon får väl sitta där och läsa om synd, be om förlåtelse, tala i tungor, ge bort sina pengar till pastorn - guru eller vad han är. OM gud finns, så finns han inte där. I den där sekten. Men jag kan inte göra något åt saken. Hon väljer själv.

Nån snygg matros i sikte? I så fall sikta på. Men ta en nykter matros, det sups rejält på båtarna trots förbud.

Puss O Kram Fina du

Det glädjer mig att det går bra för dig och att allt flyter på och att du mår bra? Jag är ingen bilmekaniker å jag har aldrig innan bytt olja eller oljefilter på en bil men jag har inte tummen mitt i handen och jag vågade testa om jag kunde fixa det och det gick ju bra och man kan kan alltid mer än vad man själv tror man kan? Genom att göra saker på egen hand och kliva hur sin trygghetszon gör att man lär sig saker och man blir starkare i sig själv på olika sätt. Samma sak gäller det angående alkohol det gäller komma till insikt och sen bestämma sig och sen våga följa sitt mål och sträva efter det för till sist så når man dit så länge man inte ger upp även om vägen dit är svår och krokig. Härligt att du känner strimma hopp och det är det som ger dig styrkan och drivkraften att fortsätta kämpa? Jag har börjat läsa nu på kvällarna och jag är absolut ingen bokmal men det är faktiskt avkopplande och rogivande. Idag ska jag ut och testa fiskelyckan och se om jag kan dra upp några abborrar som kan bli till en god middag till mig och min särbo? Det är ju så som man säger att allt blir ju vad man gör det till här i livet och nu har vi börjat våran resa och det känns skönt att man kan stötta och peppa varann och ro årorna tillsammans för det stärker en när man inte alltid känner sig stark. Dag 6 idag? Ha en härlig dag och kämpa på??

Förstår att du är i en svårt situation. Du kan vända på det och se att du kanske räddar livet på den du älskar genom att gå. Att du går, kan bli en vändning. Du räddar dina barn från att riskera medberoende i vuxen ålder. Din man, och jag vägrar att kalla någon "din/min alkoholist" (Alkoholist är inte vår identitet. Vi är människor med alkoholproblem) kan också behöva en tid för reflektion, rehabilitering. I sitt tillfrisknanden kommer han att förstå att du gick av kärlek. Många skriver: jag är rädd att han super ihjäl sig om jag går, men vi super ju ihjäl oss avsett, om vi inte lägger ner.
Det blir en tuff tid för dig, barnen och din man men det kan också rädda hans liv.

Kram och lycka till

MM, medmänniska och passiv beroendeperson.

Tack för din kommentar och att du bryr dig. Jag är här och läser mycket, skriver inte lika mycket då jag inte riktigt vet vad jag ska skriva. Annars går det upp och ned, har väl egentligen insett att jag borde sluta helt. Behöver bara ändra mitt mindset. Tack för pepp.

... så pågår resan fortfarande!

Jag kämpar på med barn och eget mående, och min älskade särbo! Barnens mående går upp och ner - pappan är nykter men har problem med sin aggressivitet och barnen är mitt i det. De förstår mer och mer och i perioder mår framför allt den store dåligt. Pappan hotar emellanåt med att låsa in honom, stänger in honom i mörka rum, ignorerar honom och liknande. Pappan favoriserar storebror gentemot lillebror, men fryser ut och straffar storebror i olika situationer. Ett effektivt sätt att ge dålig självkänsla och mycket ilska i sonen.
Jag är nu stark nog att tala med barnen om att det inte är okej att en vuxen gör så, men känner maktlöshet... ska barn behöva ha det så här? Men just nu pratar barnen om det, berättar och ”får ur sig det” och mår då bättre! Har dock redan största delen av boendet, så det är inte mycket att göra, då det är lugnare nu än tidigare.
Mitt mående pendlar - är sjukskriven för utmattningsdepression och PTSD. Men ändå - allt, precis allt, är bättre än det var i vårt förhållande!
Jag och min särbo firar snart tre år tillsammans, och han är helt underbar och fantastisk - han är allt jag vill ha och behöver i en partner: han är omtänksam, snäll, lyhörd, rolig och fin på alla sätt! Iblan blir vi oense, och efter tre år är det bara en liten ilning av kyla som sticker till i mig ”hjälp, blir han galenarg nu...”, men jag sansar mig och andas - han blir ju aldrig arg på det sättet. Han stöttar mig när exet är inne i sina galenperioder och sms- och mailbombar mig och jag svarar när jag måste, men bara på det som är relevant.
När vi levde ihop kände jag mig som ett asplöv, eller snarare ett söndersmulat och sönderstampat asplöv, men livet är bättre och jag är så otroligt stolt och nöjd över att jag lämnade!

Vill bara kika in och gratulera till ditt livs bästa beslut ????Grattis till dej och din familj som får en fru och mamma som är där med klara sinnen ! Kram på dej ?