Senaste kommentarerna i forumet

Tar ca 10 dagar för alkoholen att gå ur helt. Ta en dag i taget och känn vinsterna som kommer krypande. Kämpa på!

Tittar in. Nykter. Läser det ni skriver men har inte tid att svara. Familjemys i soffan framför en äventyrsfilm. Helt nykter - helt närvarande.

Idag förblir jag nykter!

Tyvärr så kan ingen annan få någon att sluta dricka. Din man måste själv inse att han mår bättre utan alkohol, vilket vi alla faktiskt gör. Om han kan hålla uppe ett tag så kanske han inser det men inte om han ljuger med antabus, skyller på dig osv. Jag tycker du ska ta hand om dig själv och låta han vara. Förstår att det är jättesvårt såklart, men du kan inte hjälpa honom. Han tror fortfarande att han får någonting ut av att dricka och då kommer inget få honom att sluta. Jag lovar att han hatar sig själv för det han gör, ingen alkoholist vill dricka som de gör men pga av att alkohol är beroendeframkallande och att han tror att han får glädje och lugn utav det så kommer han fortsätta. Om han inte kan sluta dricka själv så borde han ta in på något beroendecenter eller hem och hålla uppe ett tag så att han kan få klarhet över situationen, men det är inte heller ditt val. Bara hans.
Hoppas att han inser snart att alkohol inte ger honom några fördelar längre <3

Har en ny partner sedan tre år. Vi har båda druckit innan vi träffades o så har vi umgåtts i tre år. Nu har vi bestämt oss sluta. Två veckor. Men hur löser man tråkigheten. Jag känner mig tråkig utan vinet som piggar upp. Men vill avstå då jag annars dricker varje dag och min hjärna blir kapad och han kan inte sluta dricka när han dricker och blir konstig. Därför har vi var o en för sig bestämt oss. Men känner mig tråkig o kraftlös!

Att inte vara den där personen som man ibland kan se på gatorna som det fullkomligt lyser ensamhet om.
Jag är också den där som skrattar och är glad och har människor runt mig där jag är någon.

Men där i min ensamhet när jag faktiskt är just..ensam så kan det ibland svärta ned en.
Att våga känna så istället för att haka fast sig och upp på en annan är svårt.

Men ju fler såna stunder jag har haft,ju mer har jag förlikat mig med känslan.
Det är ju faktiskt så det är,vi är ensamma.

Ibland i möte med en partner,vän eller ett barn eller tom ett djur så kan man känna denna djupa känsla av samhörighet.
Och ibland lever man sida vid sida i en relation fullständigt isolerad från varann.
Men när man som du beskriver det öppnar upp såret,vidgar sitt innersta för beskådan och inte alltid får det gensvar man behöver just då så gör det extra ont.
Då vill man springa och gömma sig under en sten och bannar sig själv för hur man kunde vara så dum och tro.

Min fina frisörska som jag biktade mig för och som jag berättade om mina dåvarande kärleksproblem för sa:
Är han värd det?
Vill du verkligen ha honom?

Berätta då och ta risken att bli avvisad och sårad.
Jag gjorde det,blottade mitt allra innersta och sakta hittade vi tillbaka till varann.
Han står stadigt i sig själv och triggar min flykt och min panik med jämna mellanrum då han inte förstår värdet av bekräftelse då han själv inte behöver så mycket av den varan. Han är varken kapabel eller villig att fylla det inre hål som jag måste fylla själv.

Det skrivs så mycket om det viktiga i att stå själv,vara stålkvinnan och inte behöva något eller någon.
Att man först då i nästan total isolation är en stark människa.

Jag håller inte med.
När jag av olika anledningar lyckats tvinga in mig i den sitsen att jag burit upp hela världen och lite till så har jag inte lämnat en millimeters blotta för någon annan att ta sig in i min rustning.

Men när min började spricka så fanns alla där runt mig och kom med både plåster och choklad.
Att våga vara sårbar och blotta även det fula och svåra tror jag är enda vägen för att kunna gå in i en relation fullt ut.

Att ibland vara väldigt liten och behövande.
Andra dagar vara den starka som orkar och bär både sig själv och någon annan.

Så stoppa bort stålkvinnan och se vem alkohyper är idag.
Utan sin alkohol och sina flyktvägar.
Jag tror att hon är en alldlees förnämlig person med så många fler egenskaper som kanske vågar sig fram om du tillåter det.
Med eller utan en vacker vän vid din sida.
Kram på dig

Det är meningen med det här forumet.
Mina glas blev alltid en kedja av glas även om jag bara ville ha ett. Du kanske vill förändra ditt drickande? Kan du prata med din nya partner? Hur som helst om du ventilerar mer kanske du får någon ny insikt.

Välkommen!

Det var så insiktsfullt att jag inte har något väsäntligt att tillägga, men du har mina lyckönskningar. Kämpa på i helgen och fokusera på dig själv och vad du vill. Jag är också ett fan av att prata med sin partner om hur man känner. Annars kanske du kan börja boka upp egna aktiviteter utanför hemmet för att ”komma loss/ut” lite mer? Du måste ju inte vara med din partner för jämnan utan du kan ha ett eget liv också.

Tack för dina värmade och stöttande ord och det är alltid lika trevligt att se dig skriva här inne det gör mig glad :) Ja vi är värda att må bra så vi måste försöka lära oss att bli snälla mot oss själva och inte låta oss luras av den lille alkojävlen och stänga till dövörat när han försöker locka in oss i alkoholens förrädiska gift. Ha en underbar dag! Styrkekram:)

Vad den är tung. Omgiven av människor, stort socialt nätverk och ändå - ensam.
Jag sörjer verkligen ett helt liv av ensamhet. Känslomässig ensamhet.
Förstår att det måste få kännas tungt och är tacksam för att kunna känna sorgen och kunna inse behov som aldrig blivit erkända. Längtan efter ömsesidig kärlek. Längtar efter att vara efterlängtad.
Jag har barnen. Ovillkorlig och ömsesidig kärlek. Men det är jag som ger - så som det ska vara - tar hand om, ger omsorg. De tankar och jag fyller på, det ger mig glädje och är inte betungande. Stålkvinnekostymen däremot, den som håller mig uppe, väger samtidigt flera ton ibland. Frågan är om det går på jämnt ut där. Kraften kostymen ger och tar.
Just nu känns ensamheten extra svår. Såret är öppet. Jag tog av mig stålkostymen och öppnade såret, blottade mig, gick emot mina djupaste rädslor. Det gjorde ont. För man kan aldrig begära att ett hål som är omättligt ska kunna fyllas. Minsta tecken (även oavsiktligt) på icke-kontakt eller avvisande får såret att blöda.
Nu kämpar jag i ambivalensen mellan att klara mig själv, släcka behoven, vara den starka ensamkrigaren och bevara min stolthet. Eller ge efter för känslorna och fortsätta utsätta mig för risken att bli sårad.
Jag vet inte vad som är bäst för mig just nu.
Rustningen har fyllt en funktion och även om jag är stabil i min nykterhet just nu vet jag hur fallgroparna sett ut tidigare. Och jag står mellan två lika djupa.
Ok. Stå still. Det ordnar sig.

Kul höras! Kämpa på, blir tungt med en helg nu. Ska försöka hålla mig vit.

Trevlig helg!

4 dagar är inte att förakta för varje vit dag räknas och är en seger i sig :) Bra jobbat fortsätt i den stilen så ska du se att vips så har du varit vit i en månad igen:) Härligt att höra att du mår bra just idag och försök att njuta av det så mycket som möjligt för som du säger så går känslorna och ens mående upp och ner och det gäller bara att härda ut när stormen är som starkast så man kan samla kraft tills nästa storm kommer. Ha en fin dag och fortsätt att kämpa på :)

Bra jobbat Berra :) och grattis till dina vita dagar fortsätt så för varje vit dag är en seger :) Själv är jag på dag 6 och jag tar en dag i taget och kämpar på. Ha det gott!

Ditt inlägg utstrålar att du vill ha en förändring i ditt liv till det bättre på alla sätt och att du är trött på att gå den destruktiva vägen för den leder bara till mer ångest och dåligt mående. Det är lätt att dränka sina sorger och problem i alkohol och på så sätt fly från allt och visst det hjälper för stunden men till slut så lär sig en den lille alkojävlen att simma och allt blir bara värre med tiden. Du har varit stark innan när du gick på behandling och var nykter i 2 år det visar att du har styrkan och kraften inom dig om du sätter den sidan till men det gäller bara ha modet att ta fram det igen för det är ju enda sättet till en förändring och bryta den onda cirklen. Den enda man kan förändra är sig själv inte någon annan för alla måste vi själv komma till insikt och göra jobbet på egen hand.Självklart kan man stötta och ge goda råd osv men själva förändringen måste komma inifrån en själv. Sen som du säger så är det svårt att sluta dricka om ens partner oxå dricker det gör det hela svårare att sluta för man blir medberoende av varann och man påverkar varann negativt. Jag minns när min särbo slutade röka för 7 år sedan och jag tänke men gud vad stark hon är som tagit det beslutet och jag kommer ihåg att jag tänke kan hon fixa det så kan jag det med så 12 dagar efter hon slutade röka så gjorde jag det med så nu är vi bägge rökfria:) Det är alltid lättare att sluta med något beroende om ens partner är med på resan för man är alltid starkare tillsammans för då kan man stötta och hjälpa varann på olika sätt:) Kan du inte prata med din man och berätta dina känslor och tankar som du har inom dig angående drickandet och att du vill ha en förändring och att du saknar den goda tiden när ni fiskade och plockade svamp osv och mådde bra tillsammans. Jag har själv druckit för mycket genom åren men jag har blivit bättre och jag försöker inte dricka lika ofta och inte lika mycket som jag gjorde förr och det är så skönt att vakna på morgonen och njuta av en kopp kaffe och njuta av dagen än att vakna bakfull med ångesten som river och sliter i en och att hela dagen är förstörd. Ha en fin dag:) Styrkekram!

Tack för alla uppmuntrande ord och texter.
Alltså, jag är långt ifrån unik. Hade jag bara förstått hur djupt rotat mitt alkoholproblem var inför julen 2014 (mitt enda långa uppehåll i vuxen ålder) och hittat hit till forumet redan då så hade inte min resa varit så smärtfri som den varit.
Visst, jag brottas dagligen med tankar som jag har svårt att processa. Känslor som jag inte vet vad de beror på.
Jag måste helt enkelt börja om från den där gången när jag var 15 år och blev full första gången.

Alla ni som kämpar med näbbar och klor, faller men ändå reser er starkare;
Ni är de verkliga hjältarna i mina ögon!

Kan bara hålla med den Stora Vågen av beröm som öses över dig!
Vilken fantastisk resa du gjort på bara två månader!
Kram???

..en dag i taget. Umgås med sonen en stund i dag.Ska sen skjutsa x-et o han.Bilkörning e bra,för då e ju dricka ett big nono.

Trevlig helg alla fantastiska ni

Jag förstår hur du känner. Flygplatser är hårt förknippat med alkohol för mig. Har nog aldrig varit på en flygplats eller flygplan utan att dricka (sen barnsben). Skönt att du klarade dig undan suget!
Blev kvinnan vackrare för att hon hade ett glas vin? Synd att vi kopplar ihop sofistikering med alkohol. Synd att den kraft man besitter när man inte sitter med alkohol framför sig sällan märks.

Jag förstår hur du känner. Flygplatser är hårt förknippat med alkohol för mig. Har nog aldrig varit på en flygplats eller flygplan utan att dricka (sen barnsben). Skönt att du klarade dig undan suget!
Blev kvinnan vackrare för att hon hade ett glas vin? Synd att vi kopplar ihop sofistikering med alkohol. Synd att den kraft man besitter när man inte sitter med alkohol framför sig sällan märks.

Nykter i 48 timmar!!! Igår kväll var jag på mitt första AA möte! Det var på darriga ben jag gick in i lokalen. Tittade mig omkring för att snabbt se om det var någon jag kände…men det var det inte. Jag måste ha sett väldigt vilsen ut då en lite äldre herre kom fram och frågade om jag inte hade varit just där förut. Jag berättade då att det var mitt första möte och blev väldigt bra omhändertagen! Alla var så snälla och den första gentlemannen sa att han tyckte det var speciellt viktigt att ta hand om dom ”nya” så att man fortsätter att komma dit och inte slutar bara för att man inte kände sig välkommen! När mötet var slut efter ca en timme så kändes det rätt bra. Kanske inte för att jag just varit på mitt första AA möte utan kanske mer för att jag fått träffa flera människor som befinner sig i samma situation som mig samt att jag fick höra mycket från deras liv. Kunde känna att ångesten lättade lite när jag insåg att det är inte bara jag som är så här trasig och lever i ett kaos. Det är inte bara jag som har som huvudsysselsättning att längta till flaskan!

Nu hoppas jag för allt i världen att jag klarar helgen utan att dricka, men som min kontakt på RÅBA sa… Bestäm dig när du kliver upp att du ska vara nykter i 24 timmar och sedan gör du allt du kan för att hålla det!

//Trevlig nykter helg till alla från mig och kram på er!

Ja, ett elände med sömnen. Meditationer har ja inte testat. Tabletter har jag nog testat alla som finns. Så till den milda grad att jag nästan är resistent.. Få ta en hel näve imovan för att somna, inte bra som alla förstår. Passar mig för insomn-tabletter numera. Vi får kämpa på utan piller.
Trevlig helg alla!

har läst hela din tråd, Va GRYM du är! sånt här ger hopp. Du ska vara så stolt över dig sjäv..wow

Jag har precis lyssnat klart på This Naked Mind” som Tofslan rekomenderade. Mycket att smälta, men känner mig säkrare än någonsin på att jag är klar med alkohol.

I morse var jag hos läkaren för en annan grej men tog upp att jag slutat dricka för en dryg månad sen. Vet inte riktigt hur jag ska tolka hans reaktion. ”Men så mycket drack du väl inte?” Och ”Det kan ju vara bra med en nykter period och fundera lite”. ”Nej jag är färdig med det där” sa jag. Och förklarade hur mycket jag drack. Men han verkade ändå mer se det som bra att jag drar ner ett tag. Inte den totala livsomställning det är för mig. Men han kanske sett för många som lovat dyrt och heligt. Eller så oroar han sig för sitt eget intag. Ironiskt att han hade en planch med standardglas och en lapp med nummer till beroendestöd...

Men oavsett så känns det skönt att ta ett beslut: Jag är en person som inte dricker. Inte att jag kanske dricker efter 3 mån, nästa år, eller kämpar med att dra ner, eftersom jag är rädd att jag då ser det som att jag ”tar mig igenom” de nyktra perioderna i stället för att ändra mitt liv.

Jag är dessutom livrädd för den där första ölen. Hur bra jag skulle må och hur många som skulle följa efter den första och konsekvenserna. Men oavsett om jag beslutat aldrig mer, så tar jag en dag i taget men försöker anpassa dagen till att bli bra och rolig, som en del i en lång kedja av dagar då alkohol inte alls är kopplad till min lycka eller olycka.

Dock är det fredag och ”bara en eller två” dyker ju upp någon eller några gånger i timmen. Men då läser jag om er kamp på mobilen och det blir hanterbart.

Inte utan att det kommer en liten tår av glädje när jag läser ! Poletten har verkligen ramlat ner på dej nu , Fred Flinta , nä just det, Granit var det ?.
Hård är du i alla fall , mot a och mot a- djävulen . Känns som om du tog den på knock out i sista ronden.
Om du vill ha ett litet tips: fortsätt berätta för din kärlek hur du känner för a, hon kommer att behöva höra det en lång tid framöver för att få ett lugn inombords.
Sträck på dej och ta in vad du gör varje dag !! Kram ?

Dag 4 nykter är inte mycket ens för mig då jag nästan alltid har 5-7 dagarna mellan gångerna.
Men idag känns allting ovanligt bra. Mitt humör pendlar väldigt mycket dag till dag, utan någon riktig anledning och oavsett alkohol eller inte.
Så jag ska försöka njuta av min dag. Lite spänd över en nykter helg, för det var ett par månader sen jag hade det. Men som tur är så jobbar jag mycket och ska få in lite träning efter jobbet.
VC hjälpte mig att få kontakt med en beroendeklinik och ska dit redan på måndag. Vilket också är en liten morot för att fixa en nykter helg!

Usch, sömnbrist och sömnproblem kan förstöra så mycket för en.
Jag själv har alltid haft och har problem med sömnen. Har nog testat alla sömnpiller som finns. Nu tar jag bara insomningstabletter vid behov.
Har du pratat med någon läkare elr liknande om att få prova något? Finns ju även receptfria mildare sömntabletter.
Valerina ska ju lindra både sömnrubbningar och oro.
Om man har sinne för det, kan man ju prova guideade meditationer. Går att googla sig fram till såna och finns en del appar för det också.

Skönt att det sakta men säkert går bättre. Och grattis till snart två veckor! Bra kämpat :)