Senaste kommentarerna i forumet

Ni är så rara allihop <3 Nu känner jag mig litet som en bluff, som hänger här med min vånda... Det är ju depression och ångest som är mina "riktiga" problem :/ Kan man vara bluff-alkis? Nä... Ett riskbruk är ett riskbruk, faktiskt. När som helst kan alkoholen användas som ett plåster på symptomen igen. Jag måste hålla mig borta från den. Och jag måste logga in på vårdcentralen och boka tid. Det är kvällens uppgift. Jag förberedde mina närmsta kollegor på att jag kommer behöva gå till läkare. Sa som det var. Jag mår inte bra psykiskt, och har insett att jag behöver hjälp att ta mig ur det, innan jag blir en lallande grönsak. De blev förskräckta och började skuldbelägga sig själva för min stressnivå :/ Men det handlar ju om så mycket mer än arbetsrelaterad stress... Nåja. Rom byggdes inte på en dag. Först boka tid. Sen får resten komma som det kommer.

Skönt att höra om din lyckade nykterhet. Det ger mig hopp!
Boken jag läser "Skål ta mig fan" tyckte jag var riktigt intressant, tills jag kom halvvägs.
Då kom varningarna. Om man inte är beredd att ta steget att gå på 12-stegsmöten så är chansen att lyckas minimal...

Själv kände jag mig aldrig bekväm där, så jag tänkte fråga: Hur har du gjort? Är det enda sättet att lyckas?
Tänker så här att detta forum fungerar ju på ungefär samma sätt? Med skillnaden att man är anonym på riktigt.
Och "delar" gör man ju här också, på vilka tider på dygnet man än önskar.

Bevisligen fungerar ju AA för många människor, men att få höra från dom att det i princip är rökt om man inte går på möten resten av sitt liv är faktiskt (för mig) ganska nedslående.
Observera att detta inlägg iNTE är något angrepp på AA, bara det att det inte var min grej.

//Buzzz

Nu börjar jag bli misstänksam. Jag är inte sugen på någon alkohol utan bara väntar på att följeslagaren ska slå klorna i mig. Ett lugn i kroppen som jag inte riktigt känner igen eller är van vid.

Hur som helst så är det bara till att njuta av stunden.

Ja det gick väl sådär. Min strategi höll inte, jag släppte den rätt snart. Jag drack för mycket. Det hände inga tråkigheter och inga minnesluckor men det var ju ändå inte bra. Min man var med och han hade inga synpunkter, han tyckte att vi hade trevligt. Jag sov nästan hela dagen igår.
Hade ångest imorse men bestämde mig för att släppa ångesten och istället ta detta som en skarp varning. Jag får inte, ska inte glida tillbaka i tidigare riskbruk nu när jag varit så duktig och lyckats vara återhållsam. Men Vinäger-för att klargöra: jag har inte varit helt nykter i sju mån, enbart lyckats vara väldigt försiktig och satt skarpa gränser. Men nu slirar jag på gränserna och det har jag inte råd med. Jag tror jag ser var det här kan glida iväg och jag måste backa tillbaka.

Så kan det gå... Så hade det absolut gått för mig också om det fanns en flaska vin hemma. Men nu är champagnen slut, så den kan du inte dricka igen. Borta. Fem nyktra dagar är bra. Och de är dina. De försvinner inte bara för att du snubblade. Nu fortsätter du bara att samla fler dagar. Så småningom blir de många, många fler än snubbeldagarna. Kram

Skönt att höra att du är på rätt spår igen :) Jag har tappat koll på dagar. Nåt hände efter 30. Det blev för bökigt med räkningen :P Nu tänker jag bara "Näpp. Jag känner att jag vill dricka vin för att slappna av, men det händer inte den här gången heller, för så gör inte jag." Ingen kamp. Inget räknande.

Kanske måste man romantisera ibland, och bli besviken. Ju mer vi vänjer oss vid att möta livet nyktert, desto mer kristallklart blir det att vinet inte levererar vad vi trodde när vi hade för vana att hälla i oss det var och varannan dag... Kram <3

Han kom som avtalat och gav mig kuvertet med skilsmässoansökan (som jag gav honom i höstas med uppmaningen att posta) och jag kollade bara att det låg ett färskt persombevis där. När jag frågade om han ville skiljas nu då, när han flyttat ut i november, avbrutit all behandling, dragit till Danmark där han förmodligen försörjer sig på att smuggla öl mellan tyskland och sverige samt skaffat sig kriminella kontakter, blockat mig från facebook, träffar andra och aldrig svarar när jag ringer...då säger han NEJ?!?! Han vill inte skiljas, han hoppas det finns en väg tillbaka.....men han tar inga steg på den vägen, bara på vägen bort......och så när jag kommer hem och tar fram blanketten är det inte en gemensam ansökan (utan betänketid) utan en ansökan från honom att skiljas från mig, som han INTE skrivit under!!!!!!!!! Jag kan ju fixa en egen blankett och skicka in med mitt och hans personbevis så jag kommer att bli skild från honom på ett eller annat sätt. MEN nu sitter jag naturligtvis här med hela lösningshjärnan påslagen "Hur kan jag göra, vad kan jag säga, hur ska vi....vad ska han....vad känner/tycker/tänker han..... " Snälla ni, tala förstånd med mig! Det finns ingen annan väg än att fixa egna papper och se till att jag blir skild från denne man, sälj huset och flytta till en lägenhet. Eller?

Riktigt häftigt faktiskt. Klart man önskar alla som plågas av en negativ självbild, eller övermäktiga omständigheter i livet, att de skulle få uppleva något liknande. Men jag misstänker att det är ett ställe man inte kan leda andra till. Inspirera däremot, och berätta att det är möjligt. Ett idiotsäkert sätt att inspirera andra är att "leva exemplet". De som känner din inre frid kommer att se och lära.

Jag drömde inatt om att det var sol, fimt väder.. Jag sprang runt ute på en äng och var hur lycklig som helst. Försökte ihärdigt få fram mobilen för att fota fota fota det underbara!! Dessvärre hade jag inget batteri.. Haha lite udda dröm. Med det sagt så längtar jag något otroligt efter våren, när man kan gå långpromenader i vårsolen utan att halka och bli genomblöt om fötterna. Snälla vår, kom snart! ??

Jag kramar dig i tanken. ❤❤❤
Var snäll mot dig själv och sök hjälp på avgiftningen.

Den jobbiga sanningen är ju att det finns väldigt många som mår dåligt pg av alkohol. Det är en folksjukdom men ack så skamligt att prata öppet om med andra där ute i samhället.

Tack, som du skriver det är skönt att veta att det finns andra, samtidigt vill jag inte heller att andra ska må dåligt.

Det är väldigt många som känner igen sig och du är nu bland likasinnade. Jag är också ny här och har druckit dagligen ett bra tag men det funkar inte längre. Jag är inne på min andra dag utan A,jätte ont i huvudet men det går över. Känner igen det där att vara helt sänkt på förmiddagen för att man är så bakfull att man bara vill sova och ha ångest. Jag har inga direkta råd,mer att du inte är ensam i detta. Kram.

Som du kanske minns när vi skrevs vid runt 2013 hade jag just misslyckats och kommit tillbaka efter tre år med alkoholen. Det blev mitt avstamp, jag ville inget hellre än att slippa drickat. Fokus blev bara en enda sak. Att inte dricka, och med tiden återvänder livet. Så sedan dess är jag alkoholfri, det är så skönt. Tittar in till och från för att återkalla minnet av hur jobbigt det var. Bara för säkerhets skull som du förstår, så att inga tankar nässlar sig om om att det kan vara värt att prova på ett måttlighetsdrickande. Haha, Tjena! Det skulle säkert sluta i katastrof igen- ingen lust alls att riskera åren av nykterhet. Du är det din tur Buźzz!
Lycka till!!
//PP

Jag hittade det här idag för jag vill inte dricka längre. Har redan krökat bort två arbeten och mått skitdåligt på sista tiden.
Med allt det ni beskriver med illamående, svettningar ocg ingen sömn.. så tack för det ni skriver, jag känner att jag hamnat rätt

Som skrivit mycket om just det som avhandlas i den här tråden.
Han beskriver sitt "uppvaknande" och frihet ganska lika som du har upplevt Inuet.
För dom som är intresserade kan han rekommenderas. Eckhart Tolle heter han. Det finns också en hel del på Tuben med honom.

Jag tror att om man läser honom så klarnar det lite mer hur Inuet menar.
Jag har läst flera av hans böcker och jag kan faktiskt känna ett lugn när jag läser honom.
Men jag har inte lyckats med att nå det stadium av frid som du beskriver. Skulle önska att man kunde det.

Ha det gott!
//Buzzz

Tack för era inlägg, det är mycket värt att få lite respons. Särskilt så här i en nystart.
Sisyfos, du skriver "varken nykter eller full".
Tolkar det som om du lyckas hålla dig på en "bra" nivå? Gläds med dig i så fall.
Har precis börjat läsa boken "Skål ta mig fan", den kan rekommenderas så här långt. Författaren verkar veta vad han pratar om.

Dag två nu, och jag mår långt ifrån bra kroppsligt. Denna vända har tärt hårt, det känns nu. Åt h_lvete för stora mängder (av allt med alkohol i) och i princip varje dag.
Vill så innerligt tillbaka till måendet jag hade 2013/14!

//Buzzz

Sök alkohol, hjärnan, beroende, KBT på Youtube.
Där finns det jävligt bra info om vad som händer.
Förstår vi det så kan vi omprogrammera hjärnan och rida ut suget lättare.

Tänk på att det är hjärnan som vill ha sin kick. Den vill bli matad med A så signalsubstanserna skjuter i höjden och belöningscentrat jublar.
Det kommer att bli bättre.

För oss så blir det sällan mys med ett fint glas rött framför brasan.
Vi fixar inte det efter som vi är allergiska mot A.
Sjukdomen härjar och myser byts ut mot hela flaskan.
Vad som händer efter det vet vi redan.
En känsla som sug varar inte så länge. Surfa på känslan och fundera hur du mår? Är du hungrig, trött, förbannad?
Vår arma hjärna tror tyvärr att allt går att fixa med A.

Jag håller på dig! ❣

...det är ju en paradox.

Om du bestämmer dig för att sluta dricka sitter det ju I skallen på dig. Ingen tvingar i dig alkohol. Du tar ett aktivt beslut att dricka.

Då får man ställa om sig till att man inte LÄNGRE är en person som dricker, bort med det bara.

Ta avstånd.

Alltså: jag kan vara ute på djupt vatten, vill inte spela populärpsykolog här. Vet inte exakt din intention heller

Jag gjorde som en spårväxling, ändrade mitt mindset. Det har funkat hittills. Att se på mig själv med nya ögon.

Jag var en person som drack. Nu dricker jag inte. Alltså är jag en person som inte dricker.

...är ju ännu ett steg mot att må bättre! Wow!

Att våga be om hjälp kan vara en sån otrolig lättnad, att inte behöva dra hela lasset själv.

Hoppas nu att du hamnar I rätt händer ??

Jag förstår nog inte riktigt Emma79. Hur ska jag identifiera mig som en person som inte dricker när det är just det jag gör?

Känner igen mig i så mkt du skriver. Vi verkar vara i ganska samma läge.
(Om du vill och det kan hjälpa dig kanske vi kan försöka oss på 100 vita tillsammans? Men läste att du inte ville räkna så gör vad som blir bäst för dig. För mig skulle det nog funka att tänka en extra gång innan man tar det där glaset att köra gemensamt race med ngn) :)

Heja på dig

Japp, dag 25 ☀️??
Idag kunde jag äntligen gå en lunchpromenad. Inga minusgrader nu, tjohooo.

Aha! Tackar?????