Senaste kommentarerna i forumet

Stark Vinäger ✨

Jag snapsade ingefärashots till julafton och fick hela familjen att göra detsamma. Ingen alkohol alls i snapsglasen.
Bra för mig men lite märkligt.
Jag älskar att sjunga snapsvisor men nu försvann ju lite meningen.
Saknar så att gå på krogen med min man.
Trängsel, fukta strupen, bli go och glad, prata med alla, känna mig snygg och avslappnad..
Åh vad jag saknar det.
Jag är glad att slippa fyllebråk och baksmälla men ändå.. den där stunden efter bara 2 öl när allt känns som på topp.. varför kan jag bara inte klara det?
154 dagar nykter idag.
Ska jag aldrig mer kunna dricka?
Verkligen?
Jag drömmer om att dricka när jag är ensam med maken, när det inte finns risk att det påverkar barnen.
Men inte idag.
Inte imorgon.
Någon annan dag.
Kanske.

... känns nu avlägsen. Särskilt tankarna som kom. Tänker att det var en prövning som jag skulle igenom. Tackar högre makter - eller mig själv? - för att den i så fall blev mycket lindrig.

Nu har jag i alla fall inget sug, men är fortfarande rädd och förvånad över det som hände. Hur mycket jag än har läst om att många trillar dit och ger efter förstod jag nog aldrig att det skulle ske efter bara fem veckor. Har ju känt och känner fortfarande mig helt övertygad om att jag fortsätter mitt liv som nykter.

Inom mig känns det som att jag utmanade det hela när jag var som mest sårbar och det dessutom inte fanns starkare dryck i närheten, en slags broms mitt i allt. Det har det gjort tidigare, bland annat vin och starköl i lördags, och då tänkte jag inte ens tanken. Det var som att ett par folköl inte var någon fara, speciellt när det inte fanns flera. Analysen kanske haltar, men jag tror att det undermedvetna agerade så.

Nu lämnar jag dock det tack och lov lilla snedsteget bakom mig och fortsätter på den helvita banan. Ska jobba i mellandagarna och nyår blir lugn och nykter.

Kram från en ödmjuk, lite tilltufsad men ändå rätt så stark Vinäger

Hur har det gått Carl?

Hoppas att du håller ihop.

...varför leva ihop om en ändå inte är två...om att dela en gemenskap i nuet?

Jag trodde jag satt fast. Jag trodde en skilsmässa var omöjlig. Alla trådar, alla band, detta gytter av sammanflätat liv, historien...från gymnasiet till medelåldern...fucking hela vårt liv! Barn, föräldrar, traditioner, ekonomi, sorger, djupaste inre...

Det gick...han lämnade mig...jag blev fri från ett dåligt äktenskap, där vi tillsammans inte längre skapade något äkta.

Jag överlevde! Bor inte på gatan ? Barnens sorg är inte större än vad brottet hade varit att visa dem en kärlekslös vuxenrelation år ut och år in. De förstår det nu...och tiden går...det är fortfarande märkligt, svårt att fötstå, att det kunde gå så, vi två...

...men det var bäst det som skedde!

Det hade börjar smyga sig in alkohol då...först han, sen jag, en överkonsumtion för att dölja relationsbrister... jag vet inte hur mycket han dricker idag...men tror han har hyfsat koll på läget, vilket inte längre är min sak...

Idag är jag tacksam över att julen är slut, mina föräldrar har åkt hem och det är en vecka kvar till flyttlasset börjar rulla mot Sverige...
Julafton var ok, maten blev inte bra tyvärr, skinkan var inte rimmad eftersom i det här landet begriper man inte vad det är trots att jag förklarade och de sa att de förstod...Skulle gjort det själv som tidigare år. Har inte hunnit göra så mycket egen julmat så mycket fick inhandlas på Ikea, ja, ni förstår kanske hur det smakade...
Fan vad jag gnäller.
Maken blev dock inte för full och det är väl alltid något.
Och även om denna julen inte blev perfekt så gör det inget, det kommer ju fler. Jag kunde njuta av att åka skridskor inne i stan med mina barn utan att längta efter en mugg hett gluwein, laga mat och äta den utan sug efter snaps och öl, öppna klappar utan vin och glögg. Det var inte alkoholen jag saknade, visst hade julafton kunnat vara bättre men att den inte blev det hade faktiskt ingenting med alkohol att göra. Bara med livet, som det helt enkelt är. Livet som hela tiden pågår, både före och efter jul. Som man kan välja att vara en del av eller missa och jag tänker inte missa någonting.
Jag vill önska er alla ett Gott Nytt år och jag hoppas verkligen att det blir gott, på alla sätt. En bra förutsättning för det är att det blir nyktert så det är vad jag ska försöka vara. Jag tror faktiskt det kommer gå bra.
Många kramar och all stryka till er alla fina människor!!!!
❤️✨❤️???‍♀️

Ojdå Dionysa, hade ju kunnat vara jag som skrev det som du ovan skrivit! Tänker ofta att det är väldigt märkligt att de inte ser sambandet mellan alkoholen och det dåliga måendet.. och vad det gör med omgivningen. Jag inbillar mig ändå att jag hela tiden förstod det, åtminstone de nyktra stunderna, men att det var något jag ville döva eftersom jag inte trodde jag skulle klara att göra något åt det.
Min man tycker också väldigt synd om sig själv, ibland så mycket att jag blir galen! Andra ser det också och det är en smula pinsamt...
Alkoholen får mig att älska honom mindre och det börjar göra mig förbannad...
Kram och God Jul ändå!!!??

Denna julafton var inget undantag. Efter jullunchen bar det iväg uppför trapporna tillsammans med farmor och farfar för att titta på Kalle Anka och öppna klappar. Eftersom han var enda barnet, faktiskt det enda barnet i hela släkten, så fanns det ett överflöd av paket under granen; de flesta med hans namn på. Han tyckte naturligtvis att det var härligt och kul men ibland blev det nästan för mycket; hur skulle han hinna leka med allt, leksakerna var så många att tiden helt enkelt inte räckte till. Farmor hjälpte honom att bära upp allt till lekrummet på vinden, ja, utom skidutrustningen förstås, innan hon och farfar gick ner till sitt. Mamma och pappa hade redan påbörjat middagen med kockgrogg och kallskänkevin så han stannade kvar där uppe tills de ropade ner honom.

Bland deras stora umgänge fanns det några ensamma människor som självklart var hembjudna till familjen för att slippa sitta mol allena på julafton. Några av dem var också medbjudna upp till fjällstugan på juldagen; dem hittade Peter sovande på soffor och golv när han kom ner på morgonen. Frukosten var inget problem; han hade lärt sig för länge sedan att om man var hungrig en helgdagsmorgon så fick man fixa något själv. Rudolf var ett lite större problem, han blev lätt exalterad när han fick syn på en ekorre eller något liknande och var lite för stark för att Peter skulle kunna hålla honom tillbaka, så det fick bli tio varv runt huset; där fanns stuprör, lyktstolpar och annat att ta tag i när Rudolf förvandlades till en slädhund. Men den allra jobbigaste delen av just den här dagen var att vänta på att pappa skulle vakna och bli körklar, vad nu det kunde betyda?

Efter en brunch på rester från gårdagen bar det äntligen iväg. Resan var lång och Peter hade svårt att bärga sig; han längtade intensivt till det ögonblick då han för första gången denna vinter skulle sätta foten innanför ytterdörren där uppe i fjällstugan. Stuga och stuga förresten, lite mer än så var den faktiskt. Den var byggd på en sluttning högt uppe på fjället och hade tre våningar: Peter och hans familj disponerade den understa och hans faster den mellersta medans den översta var ett loft med hela tolv sovplatser, reserverade för gäster. Tomten var gigantisk, flera hektar; Peters farfar hade köpt mark här i en tid då fjäll var värdelösa för alla utom samer. Självklart hade han också köpt en gård nere i dalen, han och farmor ville vara rimligt nära barnen utan att för den skull inkräkta.

Fortsättning följer…

Vill önska dig God Fortsättning och hoppas att helgerna har varit bra ⭐️ Länge sen vi hörde ngt från dig .. om allt är som det ska så firar du snart 365 dagar .... Igen hoppas allt är bra .. ? Kramar Lerigen ⭐️

Jag blir glad och varm i hjärtat när jag läser. Det finns saker du skriver som jag känner så väl igen från mitt eget liv; det att att ha en partner som valt nykterhet - inte (missnöjt) sippar på alkoholfritt , vidare det du skrev om att ha erfarenhet av att arbete inom psykiatrin och dag befinna sig på den andra sidan och en sak till, du skriver om insikten att kanske vara en del av en annans illabefinnande. Det är sånt som klingar bekant djupt inom mig.... men framförallt inställningen, hållningen att nu är det så och jag måste ta ansvar för mitt välbefinnande. Jag vet inte om jag kan återge så att igenkännandet blir ömsesidigt.... men känslan blev så stark så jag ville skriva. Det är inte så ofta jag känner den återklangen av frihet i mig själv när jag läser här..... oftare handlar det om kampen, kampen - men det händer och det är guld värt. Det var de berättelserna som gav mig riktning.... och hopp och mod att fortsätta då för sju år sen. Och det är de erfarenheterna som för mig betyder att ta makten i mitt eget liv.
Tack för morgonens lyckoupplevelse❤️ Ha en fin dag✨ / mt

Och också till att du lyckats släppa taget om saker som inte gynnar dig..Verkar vara så att om man inte har kontroll på sina känslor inuti, så skapar vi oss yttre kontroll. Det verkar du lyckats med. att släppa taget. Jätteviktig pusselbit i nykterheten och i att må bra i den..Kram

Blir så Glad när jag läser dina rader .. Bästa julen ..
Riktigt känner vad Mysigt och Bra du har haft det ..
Och att få känna sig fri .. fri att bestämma själv över sitt liv ..

...insikter trillar in. Inga tårar att ta, bara tårar att fälla....av glädje och sorg. Ofta rörd. Berörd. Der känns bra idag ✨

????

Hej och välkommen,
Vi finns här och vi är många som är där du är nu eller har varit där men fortsätter att läsa och skriva. Erfarenheter utbyts och värme, omtanke och stöttning delas. Det tror jag är en nyckel för många. Att få stöd från andra som har liknande erfarenheter och som faktiskt förstår. Du är långt ifrån ensam.❤️
Hur bryter man med alkoholen? Till att börja med behöver vi vara enormt beslutsamma. Vi behöver strategier för att undvika våra triggers? Tristess kan vara en, stress en annan. Har du funderat på vad dina triggers är? För några krävs det att vi berättar om hur vi känner oss. Pratar om ångesten, skammen och den skuld vi kan uppleva. Det är väldigt olika men många blir hjälpta av att skriva och läsa här, reflektera över sitt eget behov och varför vi egentligen dricker. Vad flyr vi ifrån, vad är det vi inte vill känna?
Men beslutet är ditt, bara ditt. Och det går att bryta men det krävs att vi själva gör jobbet.
Stor kram
Ellan

Bra val av dig i jul. Sträck på dig och njut. Jag är säker på att du gjort positiva avtryck på din omgivning.

Bra med nykterheten..Försök komma iväg på möte..Där finns bara människor i samma situation som oss själva..Du kan sitta tyst om du vill..Där finns stöd och gemenskap..Kram

En riktig milstolpe har passerats. Nykter julafton och juldag ?. Jag är så jäkla glad. Jag lyckades jag tackade nej till snaps och öl. Fy fan så nöjd jag är första nyktra julen i mitt liv . Tack alla som hjälpte mig igenom detta älskar er :❤❤❤

Känner mig tacksam så här i juletider. Tacksam över att slippa alkoholen.

”Går bra” så tillvida att jag inte dricker.
Skönt kunna köra bil. Skönt (eller inte??!) att veta att smöret som stod framme bo köksbordet i natt (?!) i alla fall inte beredde på att jag var full. Skön sömn. Skönare trötthet. Sköt läsa böcker och minnas vad jag läser.
Men också tråkigt. Svårt stå ut med. Försöker ta det som en utmaning. Något att utforska. Fast det skrämmer mig också.

Är just inne på vecka 7 av nyckterhet och ska inte säga att det gått enkelt men många possitiva erfarenheter att ta med mig har jag fått.
Den här veckan var det dock riktigt tungt, åkte till fjällen med tjejen och med henne brukade jag va ganska stansad så då kom tankarna, men nu är det ju lungt, lite kan man ju ta etc. Är stolt att säga att jag stod emot men drabbades av grym huvudvärk och kände mig sjukt stressad och lättretad ganska exakt som du beskriver.
Nu har det börjat släppa igen och verkar bli lite ljusare.
Hoppas det släpper för dig också snart för bättre tider ligger framför oss det är jag övertygad om.
Nu kämpar vi vidare ihop! God Jul och gott nytt år på er alla!

Du är envis och det behövs i kampen mot alkoholberoendet..Om du gör en karta över triggers och fällor så kan det gå lättare..Dvs att undvika platser och personer som ger dig Alkoholsug..Att undvika det i några månader ger dig en stabilare nykterhet..Och att bestämma sig är viktigt..Hoppas julen varit bra..Kram❤️

missbrukare. Ja, det verkar som om jag är fri från mitt a-beroende! Något annat skadligt missbruk verkar jag inte heller ha hamnat i. Värre är det med maken. Han har också en helt annan problembild än jag. Tycker gränslöst synd om sig själv och verkar inte ha det minsta problem med att han ställer till det för sin omgivning. Ingen skam, ingen ånger. Det är omgivningens fel att han dricker destruktivt! Tycker han uppenbarligen. Han skulle aldrig komma på idén att skriva på ett forum som det här. På så vis är han helt olik andra som hänger här, som skriver och som uppenbarligen inser och kämpar med sina problem.
Min medkänsla är 0 med honom. Medlidande ibland, och funderar på hur jag ska ta mig härifrån.

Hur går det för er linus och detgårbättre?