Senaste kommentarerna i forumet

är att kolla in empaten-undvikaren. Googla på det så får du nog en del "vibrationer"
I alla fall jag blev mörkrädd på hur någon kunde veta hur jag och min kärlek fungerade.
Där står också beskrivet hur man förstärker varandras ytterligheter istället för att jobba mot en mer likställd relation där båda tar sitt ansvar.
Nu skriver jag inget mer idag.lycka till med grottandet i din själ :-)

Du resonerar så klokt, och det känns rätt som du skriver...en grej som du skrev var ju att det är alltid jag som försökt få tillbaks henne. Och det är märkligt vad hon egentligen står. Som sist i maj då hon ringde mig kl 0700 på morgonen och sa att hon ville det skulle vara helt slut?! Och jag tappade ju greppet igen och skrev tillbaks till henne att jag älskade henne. Då skrev hon "det blir inte du och jag igen. Lycka till i framtiden" jag försökte gå vidare vilket var väldigt jobbigt lite som nu...men ändå ringde hon drygt 2-3 veckor efter, och frågade hur läget var...å sen så pratade vi och messa på som vanligt och träffades och hade mysigt ihop och så. Jag frågade vad som hände med killen hon hade träffat då, och då sa hon att det var inget med honom och att hon tänkt och det var mig hon älskade?? varför håller hon på så egentligen?? Kommer hon göra samma sak igen tros?

Tack för era kommentarer. Ja du, hur jag kan klara av att leda möten med ibland upp till 20 personer efter att ha tagit en helvända dagen innan är egentligen ett mirakel. Men jag har på något vis gått in i en roll och blivit en robot dessa dagar, det jag jobbar med är egentligen så enkelt och tråkigt. Men I och med supandet blir det enkla svårt, helt tragiskt egentligen. Sitter nu och tittar på alla andra som springer fram och tillbaka till baren, visst rycker det i alkoholtarmen men jag har stängt den dörren nu, jag blir egentligen inte elak och dum när jag dricker men trött och tragisk.

... här behöver du inte skämmas. Vi ger varandra stöd och råd. Ibland faller vi av banan, men förhoppningsvis kan vi hjälpa varandra att reducera snedstegen. Det jag känner när någon av 'mina' cybervänner trillar dit är dels att jag blir ledsen för deras skull, men sen blir jag jävligt arg på giftet.

Nu blickar vi framåt, steg för steg, dag för dag. En fräsch höst väntar! Kram!

Du måste respektera hennes nej till kontakt.
Du förlorar både i hennes och dina egna ögon självrespekten om du ger efter.
Du ha rklarat det i över en vecka nu.
Hon är i säkert förvar och om hon vill dig något så kommer det att visa sig.
Kanske du blir inbjuden till anhörigvecka,eller så kanske hon kontaktar dig under återstående behandlingstid.
Det du däremot vinner på att avstå kontakt är:

Självrespekt,du är värd att behandlas med kärlek och respekt från hennes sida.
Du visar henne respekt,hennes nej till fortsatt relation gäller.
Dvs du låter gummibandet mellan er slappna av.
Det som du hittills kanske hållit väldigt töjt,då hon flera gånger velat släppa taget om er relation men du kanske "fått" henne tillbaka.

Slappnar du av,så kan hon slappna av och kanske våga känna efter och skicka en försiktig trevare till dig som du måste låta bli att hugga efter.
Eller så gör hon inte det alls.
Jag lovar,hon vet exakt var hon har dig och du behöver inte bevisa det ytterligare en gång.
Hon har alla bevisen prydligt uppradade framför sig och behöver inga fler.

vilken ångest jag fick nu :( det är inget jag kan göra då typ skriva ett enkelt mess -tänker på dig.

Kan förstå att det måste vara oerhört svårt att bryta ett mönster när det är så hårt förknippat med just drickandet. Jag förstår inte hur du klara av arbetet. För mig har det het klart gått ut över mina studier och hela mitt liv i stort, är bara inne på dag 2.

Det är inte ett så spännande liv längre med alla flaskor och fyllor.
Jag har liknande problem men har bestämt mig för att ge mig ut på ett nytt äventyr. Försöka möta livet och allt vad det innebär utan skyddsnät, dvs nykter.Du verkar ha kommit dit också. Jag tror det blir mycket mer givande!

att det ska vara över mellan er så är hon helt tyst.
Om hon fokuserar enbart på sig själv för att hon vill det eller terapeuten bett henne så är det helt tyst,osv.

Det enda du kan göra just nu är att acceptera läget,fast det är omöjligt.
Vill hon dig något så kommer hon att höra av sig,det är nog det enda som är säkert.
Hon kanske också kommer att höra av sig även om hon inte "vill dig" något.
Bara för att höra att du är ok.

Men hon kanske har förstått hur svårt det här är för dig om du har gråtit mycket och visat tydligt att du inte alls vill att det ska vara över.
Så detta är det mest smärtsamma,men ändå skonsamma sätt hon kan behandla dig på.
Det går ju inte att misstolka tystnad.

Vad som sen händer i hennes huvud eller känsloliv kan du endast spekulera om.
Mitt ex var avtrubbad i ett år pga sin alkoholism och vaknade sen till när jag mötte en ny man.
Men då var det för sent,jag hade bearbetat,släppt taget (nästan) och gått vidare.

Jag har just formatterat om hårddisken och installerat ett nytt operativsystem. Det förra var i så dåligt skick fullt med patchar och servicepack, jag är tveksam till att hårdvaran skulle klara många fler år med det gamla operativet.

Jag har egentligen vetat länge att det inte går med regler och uppehåll, det måste bli ett slut och aldrig mer. Men det har alltid kommit något emellan, ursäkter att skjuta upp det bara lite till. Nu har jag fått nog, dag 1 nu och jag ser fram emot att installera nya roligare program istället för de gamla som alltid krashade och slutade på samma sätt.

Idag blir en lång dag så all hjälp och pepp är välkommen. Det blir nog många inlägg från mig under dagen.

Tack för att du läst.

Har iallfall klarat mig till lunch nu, utan problem eller sug. Normalt dricker jag inte innan kl 16 iallafall, fast nu har jag varit på resa och haft en flygning i business class - detta brukar innebära ett antal drycker, att resa har ofta varit en oas utan regler. Nu sitter jag på en europeisk flygplats och väntar på en kvällsflygning hem, normalt brukar detta innebära okontrollerat drickande hela dagen samt på flyget hem och sedan komma hem kanonfull och gå direkt till soffan för att sova. Jag har tröttnat på detta, det måste vara något slags under att jag inte supit bort något under mina resor.

Imorse vaknade jag med flaskor i hela hotellrummet, orkade inte ens ta en tur i staden jag besökte utan bunkrade upp med dryck på rummet. Eller, jo jag tog en tur efter 2 öl men hittade ingen "bra" pub så blev några flaskor vin upp på rummet. Direkt efter att arbetet igår var klart var det som vanligt direkt på drickat. Har ju insett för länge sedan att detta inte fungerar, men varje resa har jag tänkt bara en gång till, passa på.... Bra att passa på varje vecka typ.

Känner igen det där med att allt fokus går till att tänka på när man ska dricka nästa gång, detta eviga planerande... jag önskar också att jag kunde fokusera lika mycket på något vettigt istället.

aww va gulligt <3 Det är verkligen så sant. Ja det är det verkligen. Helgen kommer verkligen bli jobbig så det kommer jag med att göra :) Eftersom att helgerna alltid har förknippats med drickande för mig och att jag dessutom fyller år gör inte saken bättre. Massa kramar

Tänkte faktiskt på dig och undrade hur det gått för dig.
Skönt att du är tillbaka, du med din vilja kommer klara det galant.
Ett steg och dag i taget så kommer vi framåt

Jag tror tyvärr att hon aldrig kommer att lugna ner sig. Hon har alltid varit så här.Hon gör allt för att trycka ner mig. Jag försöker att se henne som en komisk figur och bara skratta åt det men tro mig, det är svårare än vad man tror när en människa skriker fula ord till en för full hals och som dessutom ibland blir våldsam -bara så himla tröttsamt. Ja det hjälper att gå in och skriva och läsa här. Just nu är jag väldigt skör och även om jag "gjort slut med a" så är mina nerver helt utom kontroll just nu. Ja vi kämpar på och massa kramar <3

Det där du beskriver om universitetsvärlden känner jag igen. Jag är visserligen "bara" student men mitt drickande har tagit fart under studietiden och sett att på vissa institutioner (där man allra minst tror att folk dricker så mycket som en droppe) kan man öppna kylen och den är full av skumpa eller det står vinflaskor lite var stans i tid och otid och någon som delar ut gratis vodka e.t.c. det gav tidigt en ganska tydlig signal till mig som inte fatta bättre att "Aha det är tydligen helt okej att supa och ändå ha huvudet i behåll." Det är oerhört svårt att stå emot då men nu har jag slutligen efter flera år insett att det här fungerar inte för mig, jag kommer aldrig bli klar och klara av mina studier eller ens bli särskilt gammal om jag inte slutar nu.

Och det är bra i sig. Låt oss följas åt. Du ligger bara en dag efter mig. Tråkigt med din mamma dock. Min blev också arg men jag försöker intala mig att hon är orolig. Hon var faktiskt en av de få som reagerade med ilska. Men det gick över. Hoppas det blir så för dig med. Kramar

Det är när det är svårt du behöver forumet!
Du har skrivit många inlägg när du varit superstark och klarat av att hålla dig nykter. När det fungerar ger vi hopp åt andra. Ibland behöver vi själva ingjutas i hopp.
Meningen med att ha ett forum där vi alla sitter i samma båt, om än med lite olika varianter, är att vi blir förstådda i sådant som känns skamfyllt och svårt att prata om med någon som tror att det bara är att rycka upp sig. Om det var lätt skulle vi inte behöva hänga här.
Att det inte varit en spikrak resa på den nyktra stigen betyder inte att du är sämre än någon annan eller att du har misslyckats. Det betyder bara att du, precis som vi andra, strävar mot starka krafter som ibland är svåra att hantera.

Jag tyckte själv att det var svårt att skriva om min helg med mr Vodka. Kände nog mer skuld än skam egentligen, som att jag svek dem som jag tidigare gett råd. Jag ville verkligen inte behöva skriva att återfallet fortsatte och kunde hämta styrka i tanken på hur jag istället skulle skriva att jag lyckades bryta. Reaktioner från vännerna på forumet kändes nästan som att jag sårade människor jag kände irl.
Ett av syftena med forumet, tänker jag, är ju att vi blir sedda. Både när vi lyckas och när vi har det svårt.

Vad bra att du skrev. Vad bra att du känner tillit till att du kommer att få stöd här.
Vad behöver du just nu? Var i processen befinner du dig?
Vill du skriva och berätta hur du har haft det sedan du skrev senast?

Bra början att börja skriva här. Jag känner igen mig lite i det du beskriver, så var det i början...sen gick det bara utför och jag tänkte precis så där som du "Men gu va håller jag på med? Smyger med drickandet?" det var ju liksom verkligen inte jag och jag förstod att jag redan där hade utvecklat ett missbrukar beteende men trodde hela tiden att jag skulle få fason på det och börja dricka med måtta.
Välkommen hit! :)

Är tid för vila och återhämttning! Låt det få bli återhämtning!
Önskan om att inte fly in i skiten igen med alkohol, nikotion eller relationer för att få bekräftelse! Och alla dessa tre går hand i hand..

Nu vill jag släppa det helt igen! Jag vill lyckas!!! Jag vill bli fri!!❤️

Tack snälla ni som undrar, morgondag ❤️och Ellan!❤️

Just nu är det en intensiv period i mitt liv!
Jag ska erkänna att ett och annat glas vin slunkit ner. Viljan att vara som alla andra! Stoppa huvudet i sanden kommer över mig!
Jag kämpar med att inte falla hela vägen tillbaka!
Detsamma med nikotinet, vill sluta och det går åt rätt håll!
Det går åt rätt håll med båda beroendena.

Önskan att balansera finns där hela tiden och jag skämms lite tror jag därav blir det att jag inte skriver alls.

Kram❤️

hon inte bara skicka ett mess å säga att hon älskar mig saknar mig eller nånting...istället för att det bara är helt tyst :(

Jag förstår dig, så här svårt var det att motivera sig själv om någon hade tvingat mig att sluta innan. Allt hade bara varit grått och trist även om jag har haft folk i min närhet som dött av a eller fått en stroke och är förlamade från topp till tå av a och alla var unga... så blundade man och levde vidare på romantiken kring a från alla serier, bloggar, reklamer...det var ju så fancy med kalla bubblor i ett vackert champagneglas eller en kall öl på uteserveringen eller varför inte lite rosé så där en sommareftermiddag för att man varit lite extra duktig den dagen men är det värt det? Det är sorgligt att se folk som tidigare var så fina och som nu totalt förstörts sig med a. För man åldras fort av a troligtvis även fortare än rökning. Jag rökte i 20 år (har nu slutat sen 1,5 rå tillbaka) men fick visa leg på bolaget fram till senaste 6 månader det va då jag börja fatta att jag faktiskt börjat åldras (såg väl ganska ung ut innan). Jag fick bokstavligen panik för det blev så svart på vitt vad a hade gjort med mig senaste tiden. Tycker det är jättebra att du tagit steget hit och inser att du måste ta tag i det och att du är så ärlig. Vi är inte perfekta och det här är ett fruktansvärt beroende som även de bästa faller för. Massa styrkekramar till dig Jasmine <3

Har börjar på sämsta sätt. Först har jag fått en paketavi som jag inte får lösa ut för att de missat två bokstäver i mitt namn. Trots att jag kan återge fulla uppgifter på avsändaren e.t.c. så är det bara "inte jag" enligt dem -enligt mig existerar inte ens den personen som de påstår inte är jag (eftersom att så vitt jag vet är jag den enda i världen med just det namnet), det syns ju klart och tydligt att det är mitt namn men det dem håller på är ju stöld!

Sen skäller min morsa ut mig efter noter. Hon verkar ha glömt att jag bekänt missbruket och sagt att jag slutar att dricka. Jag kan absolut inte räkna med något stöd från henne. Det är bara hon som gäller för hon är viktigast i hela världen.
Hon skällde på mig om vilken hemsk människa jag är och att jag alltid varit hemsk sen jag va lite, beskyller mig för hennes mående, att ingen vill ha mig o.s.v. Jag vet redan allt det där och orkar bara inte höra på en människa som gör så här var och varannan dag mot mig och som sällan kommer med något uppmuntrande (som när jag sa att jag skulle sluta, fick ingen reaktion alls av henne, inget stöttande eller "Va bra" ingenting).
Det är ofta i dessa stunder jag tagit till flaskan för de blir för mycket helt enkelt.
Om jag inte visste bättre så skulle man kunna tro att hon super för hon beter sig så men hon är narcissist. Hon har alltid hållit på så sen vi va små, skrek, bråkade, härjade och slogs. Och det är likadant nu. Jag försöker vara stark och hantera det. Jag förstår att jag kan inte skylla mitt missbruk på någon annan (det har varit många olika anledningar som gjort att jag drack men i slutändan var det mitt val såklart) likaså kan hon inte beskylla mig för hur hon mår. Man har ansvar för sina egna känslor...

Det blev vin även igår, alltså fyra dagar med a av 23 möjliga. Bättre än innan (då det var varje dag), men nu har jag bestämt mig för tre vita månader. Sen får vi se.... har svårt just nu att lova att jag aldrig mer kommer att dricka.

Innan alkoholen fick kontroll över mig så hade jag alltid en vit månad per år, men tre vita har jag inte haft sedan sist jag var gravid (typ åtta år sedan). Jag känner just idag att det är en låååång räcka av dagar som känns helt gråa och trista, men ser att flera här mår så mycket bättre efter en längre tids nykterhet så måste prova. Tre månader av ett vuxet liv är ju inte så lång tid;). När motivationen tryter ska jag göra som Morgondag (och andra) brukar föreslå, titta på min lista med negativa konsekvenser av a:

- Barnen ser mig berusad
- Minnesluckor när jag tappar kontrollen över mitt drickande
- Äter onyttigt i samband med a
- Trött efter en kväll med a
- Ångest över att jag låter mig kontrolleras av a
- Äter ute när systemet är stängt bara för att få dricka, dyrt
- Sämre ekonomi
- Förstör mitt utseende (påsar under ögonen, sämre hy)
- Sämre kondition
- Kan inte alltid köra mina barn på kvällarna för att jag druckit vin
- Tappar fokus i stunden och i det stora hela
- Blir sittandes i soffan på kvällarna istället för att göra något mer vettigt
- Lever, njurar, hjärta etc mår inte bra av a
- Hjärnan förstörs av a

Ja, det var vad jag kom på just nu.

Ha en fin dag alla!!!