Senaste kommentarerna i forumet

Kul att se att du fortfarande är här, tråkigt att det inte gått så mycket bättre för dig. Jag har egentligen preparerat för detta avslut sedan förra hösten, har vetat att jag måste sluta helt men helt enkelt skjutit upp det. Idag blev dagen som jag längtat efter. Någon speciell strategi annat än att inte dricka har jag inte, trots att jag vetat att denna dagen skulle komma. Jag kommer utarbeta strategin utefter vägen, kortsiktigt ska jag bara hålla mig nykter.

Måste vara lite nöjd med att jag på min första nyktra dag klarat av 2 stycken flygningar i business och en eftermiddag i en lounge, allt med fri bar och dryckerna flödandes. Nu ligger jag i soffan hemma och försöker sova, valde soffan trots att jag är nykter då jag misstänker att jag får svårt att sova inatt.

Tack för att du delade med dig av den informationen. Jag har försökt googla runt om sådana saker men inte hittat något än för det kan också vara sporrande att få reda på hur kroppen kan reparera sig själv. Är inte våra kroppar fantastiska? :)

Hejja Ågrenskan!! Känns bra med en egen tråd, eller hur? Irritationen du och även Sheana skriver om kände jag många många gånger under den första veckan. Men kunde även känna den så fort jag slutat jobba under de senaste åren, tog det för lång tid att handla etc, alltså att det tog för lång tid innan jag kunde få mitt första glas vin för dagen gjorde mig så sjukt grinig...
Men!! Det går över, ta en dag i taget, ät något ni gillar tex. Plötsligt är den borta, irritationen, plötsligt känns det faktiskt rätt bra! Den är bara en kemisk reaktion och det går över, tids nog. Fortsätt kriga, det är värt det, det lovar jag! Och jag trodde aldrig jag skulle kunna ha kul och slappna av utan alkohol men det kan jag nu!!
Du fixar det vännen!!??❤️??❤️
Styrkekram!!

Jag känner igen tankesättet från de få gånger jag haft vita perioder, i synnerhet den gången jag höll upp i 40 dagar (det är rekordet under 5 år) och då tänkte jag sådär att "Nu har jag ju hållit upp så länge att jag har koll på läget och kommer dricka normalt sen" tji fick jag -det var i princip full rulle från första klunken. Tänkte på det idag, det här med att aldrig... man får tänka att så här känns det just nu och jag tycker att Morgondag har gett många bra verktyg för hur man kan tänka. Jag gillar det här med att "spela upp hela filmen..." och är det verkligen så kul? Jag tror man verkligen måste komma till en punkt då man verkligen inser hur farligt det är. Innan den punkten så romantiserar man bara för det gjorde jag med och jag upptäckte att dessa tankar försökte komma krypande idag men då tänkte jag på hur farligt det är och frågade mig själv; vill jag verkligen göra det här mot mig själv? För innan jag vet ordet av så kanske jag är en utav dessa som sitter där helt utslagen. Vi får kämpa hårt för att ta varje steg framåt men det är lätt att glömma hur lätt allt det där kan raseras, det tar bara ett ögonblick.
Kram på dig Knaskatten!

Skönt att du inte känner suget i dag. Och kul att vi kunde göra dig lite glad. ?
Du verkar så himla klok och stark, jag tror att du kommer att fixa det.
Lycka till på resan och tävlingen och med icke-drickandet! Kram!

Högvarv - utmattning. Dessa svängningar. Cyklade till jobbet efter en ganska kort nattsömn. Tog i rejält förstås - för att jag kan. Innan jag åkte såg jag att jag glömt planera in ett möte som jag skulle till på kvällen. Räknade ut att jag ändå skulle hinna cykla de fem milen hem efter jobbet om jag kastade i mig maten och tog en snabbdusch.
Så länge det går i ett hinner jag inte känna trötthet, och med nästan två timmars resväg pga cyklingen var det pang på direkt när jag kom fram. Hög på endorfiner, glad över nyvunnen energi, nästan lite jobbig för omgivningen, men de är vana och i små portioner orkar de (nästan) med tempot både i tal och tanke. Hann ikapp ett par veckors administration på en halvtimme efter lunch. Sedan kom tröttheten. Och insikten om att jag kommer att vara utmattad i ett dygn efter kvällsmötet. Hade glömt att jag varit väldigt sjuk för inte så länge sedan och återhämtningen efter hård träning tar mycket längre tid.
Som tur var såg kalendern ganska tom ut inför morgondagen så jag tar en semesterdag, efter en viss tvekan. Bra val!
Men jag tvekade faktiskt för att det lämnar en blotta för beroendehjärnan att lirka sig in genom. Trötthet efter att ha varit på högvarv gör mig skyddslös på något sätt. Eller triggar en längtan efter paus.
Men, om jag inte bromsar, inte tar en ledig dag utan bara kör på, blir jag ännu tröttare och ännu mer sårbar...
Imorgon börjar jag med vila. Sedan simning och bastu, sedan skapa lite ordning i kaoset här hemma - för att minska risken för uppgivenhet inför min brist på struktur . Dottern skulle komma hem från pojkvännen imorgon kväll. Hoppas hon inte ändrar sig. Hoppas ex-maken ber mig köra de yngre barnen till honlm (det blir sent för dottern har träning till halv åtta). Hoppas att jag därefter återhämtat mig tillräckligt för att koppla på tänkhjärnan och fått tillbaka sinnesron. För den finns där, om jag bara låter den komma ikapp.
Gonatt alla där ute

I dag har jag varit trött som tusan. Usch. Men beror nog mer på att jag har gått och lagt mig försent och sovit för lite än något annat.
Var inne i stan på kvällen och såg några utslagna typer som satt på gatan med varsin öl i handen och gapade och skrek åt varandra. Så deppigt. Nu vet jag inte om det bara var alkohol som var problemet för dem, men det var helt klart med i bilden. Så SJUKT egentligen att det är tillåtet i samhället?! Hur många liv som förstörs av alkohol, helt i onödan. Och runtomkring det finns det en massa romantik.
Annars pendlar jag mellan att tycka att min nya nykterhet är ett normaltillstånd - och att tänka att jag ändå borde kunna ta ett glas vin till middagen, vad är det värsta som kan hända? Så lätt att känna att man har kontroll över alkoholen när man inte rör den. Men det är en bedräglig känsla. Läbbigt vad ens hjärna kan ställa till det för sig själv.
Oroa dig inte, Jasmine. Jag ska ge det lite mer än två veckor. ?
Tre månader låter jättestarkt! Wow, alltså. Jag kommer att följa dig.

Tack Jasmine. Jag har en pojkvän men jag vill inte belasta några problem på honom. Jag har pratat om mina problem tidigare men märker att han bara tycker att det är jobbigt så jag har slutat att ta upp något med honom -tyvärr. Trodde liksom att det var lite det som var meningen med att ha ett förhållande. Jag har inga direkta vänner kvar heller vilket med största sannolikhet beror på mitt drickande. Han tar själv aldrig upp några "problem" utan verkar leva ett ganska bekymmerslöst liv i jämförelse med mig och då vill inte jag bli den som "gnäller". Samtidigt så känns det nästan lite falsk att aldrig ta upp några issues (jag brukar fråga honom men han säger alltid bara att allt är bra) för det känns inte rimligt. Det är oerhört betydelsefullt att skriva här, läsa om andra och få så mycket stöd. Det värmer verkligen.

Bra Jasmine och Sheana!
Nu har ni börjat. Bara att hålla i.
Tror att det är jättebra att ta tre månader och fundera sedan. Om det inte bara blir firande när de tre månaderna är över för att man "klarade det"?
Av den anledningen vågar jag inte riktigt sätta någon gräns för mig själv. Jag vill liksom inte jobba mot ett mål.
Men samtidigt blir jag lite deppig av att tänka på det här som något som bara fortsätter för eeeeeevigt.

3 nyktra månader låter toppen! Det fixar du lätt! ?? Jag är fortfarande trött också, men jag orkar nog lite mer varje dag. Orkar städa lite hemma efter jobbet tex, har mer tålamod med barnen, hunden får en lite längre promenad än den fått på länge osv. Saaaaaakta verkar energin återkomma.

Hoppas du gillar little big lies, jag tyckte den var bra! Det finns många bra serier på HBO. Jag tror att jag sett typ ALLA nu...???

Ha en fin kväll, jag ska gå och lägga mig nu, har en lång dag imorgon.
Kram!

Hoppas er orosanmälan ger utdelning för honom! Men tycker att du mest av allt ska bry dig om dig själv och fokusera på dig själv nu! Nu har du gjort vad som står i din makt när det gäller honom! Låt ditt eget liv börja nu, släpp din oro och omsorg för honom! Vet att det är svårt men det går om man ger sig tusan på det!

Jadu, sluta är ju ett mindre problem, det är ju att inte börja om som är det svåra. Lycka till nu! .

Åh Jasmine jag sitter i samma båt. Dag 2 lider mot sitt slut för mig och jag har försökt att vara återhållsam med maten men det blev mer än vad jag ville men dock mindre än igår så även om jag ser det som ett misslyckande så är det ok och sen tänker jag så här att; oavsett hur illa det pratas om socker så är det inte ens i närheten av hur farlig alkoholen är. Allt måste ha sin tid, om vi nu äter en massa godis så är det i alla fall bättre än att dricka. Sakta men säkert tar vi itu med resten. Vi kommer dit!
Ja för min del så tror jag det när det kommer till min barndom... jag har haft svårt att hantera mitt liv från början till slut. Aldrig haft trygga vuxna som funnits där och det tror jag har bidragit till en massa annat skit som hände i mitt liv och som sedan urartade i dryckenskap. Även om det sägs att man inte kan skylla på något eller någon så handlar det väl om att jag aldrig hittat verktygen för att lyckas hantera livet helt enkelt. Massa styrkekramar till dig!

Nystart 2.0 den här gången?

Ja, jag hänger ju också kvar här. Går bra ibland, sakta upptrappning och sen ett läge för jag inte alls vill vara. Å så slutar jag igen, några dagar i alla fall. Vad har du för strategi den här gången? Tänker du ta hjälp?

Vi får hålla varandra i handen nu i höst.

Och när tvånget att kontrollera (för att undvika katastrofen) blir för överväldigande skapar vi vår egen katastrof. Bättre förekomma än förekommas. Eller vi...kan ju bara tala för mig själv. Men så ser jag många likheter med er på anhörigsidan också, inser att jag är både beroende och medberoende.
Kram

Jag ser ju ett mönster i beteendet hos min sambo, och mönster måste ju brytas, nu är snart hela listan med "problem" som tynger min sambo avbetad, och ju mindre problem som finns på den ju mer verkar vi få, jag tror hen vet vad det riktiga problemet är, men hen vill inte, därav riktas problematiken över mot mig, men nu råkar det vara så att jag vet vem jag är och vad jag gör, jag har gett min sambo alla möjligheter att börja vilja "leva" som man kan ge, framförallt tid kärlek och tålamod och jag kan ju tycka att valen hen tar är hens väl.

Tack så hemskt mycket. För all stöttning. Ska försöka ta upp mina gamla intressen. Försöka driva tiden med det. Alla runt om kring mig. Har man ju sårat. Så man får försöka fixa upp det. Men fokus på detta först. Och ännu en gång tack?✋

..BedrövadS o Sheana.
Ska kolla efter appar. O kanske prova Valeriana o Johannes ört. Ditt tricks med andningen liknar det jag gör när ja lägger mig, focuserar på andningen TÄNKER på varje in/utandning..o försöker föreställa mig de störande tankarna som kommer som "moln" som bara driver förbi...
Men måste nog öva mer. D där med avstressande ljud låter intressant.

Ha en bra kväll! ?

Vad duktig du är! Själv började jag om idag och har bestämt mig för tre vita månader. Skönt att du kan prata med dina vänner om att du tycker att du har druckit för mycket- det vågar inte jag...

Jag vet inte om man kan återgå till normalt drickande.. Jag hoppas det! Tänker att jag största delen av mitt vuxna liv har hållit a under kontroll så jag borde ju kunna hitta tillbaka till det.. Men, tror du ska vänta lite längre än två veckor:):)

Vad härligt att höra! Grattis. Din tråd var en av dom första jag läste i när jag verkligen på allvar började inse att jag hade problem. Nu har jag varit nykter i tre dagar och börjat träna och det börjar spira av lycka i mig. Tack för att du delar med dig. Kram

Igår gick det inget vidare (drack vin..), men idag har jag börjat om och snart är min första nyktra dag slut! Det blev 18 vita dagar i rad i min förra period, nu kommer det att bli fler :)

Hur mår du idag?

Kram

Hej
Jag kommer självklart ihåg dig.
Tack.
Hur mår du?

..till dig på en jobbig dag! Hoppas dagen slutar bättre än den började.

Det verkar som om din mamma inte är någon vidare "mamma" för dig. En mamma ska alltid se till barnets bästa och ta sitt "vuxenansvar". Hoppas du har någon annan i din närhet som ger dig omtanke nu när du behöver det som bäst. Min mamma varken skäller eller dricker för mycket, men hon har under stora delar av mitt liv inte funnits för mig när jag behövt henne. Det är en stor sorg. Som tur är har jag haft vänner och deras föräldrar samt släktingar som "tagit hand" om mig.

Måste skriva ner den här underbara känslan så jag kan titta tillbaka och påminna mig om den om jag ramlar dit igen. Har nu tränat två-tre veckor och varit nykter i tre dagar! Känner mig redan mycket piggare och gladare och känner en förhoppning om att jag kan klara helgen med...fördelen och nackdelen med att man återhämtar sig snabbt från alkoholen är ju att man snabbt får hälsovinster men att man då förstås kan glömma hur mycket skada det gör. Försöker tänka, så fort jag tänker på alkoholen som en njutning, på hur gott det ska bli att slippa den. Vet inte riktigt vad jag har för mål än. Vill inte bestämma något. Känns bäst att bara stenhårt fokusera på hur bra jag mår utan. Kram och godnatt alla.

.. på min nya start för räkning av dagar är snart slut. Tack och lov:). Har ätit massor av godis vilket inte fick mig att må bättre. Tittar på serier för att fördriva tiden. Känns bra att ha börjat om! Först dagen på resten av mitt (nyktra) liv :)

Hoppas ni alla har en fin kväll!