Senaste kommentarerna i forumet

Rastlöshet, irritation och trötthet har jag förstått är vanliga besvär i början - håll ut! Försök att fokusera på det positiva och vila mycket. Jättebra kämpat!

Hoppas du hittar stöd, för jag har inga svar. Oftast förväntar vi oss värre konsekvenser än vad det blir i slutänden. Sök hjälp. Ta det sen därifrån. Ett ex blev av med vapenlicensen utan att ha A-problem, men han slog sönder ett offentligt fönster i ren ilska. Har du kommit till den punkten att du funderar på att ta hjälp, så ta den. Oftast blir det inte bättre, utan det får värre konsekvenser. En bekant sköt huvudet av sig vid 25-års ålder och lämnade en sörja med massa ledsna anhöriga. Och hen var inte heller A-beroende eller ens missbrukare. Det enda jag menar är att jag sett ofantligt mycket gå snett när någon försöker hantera det på egen hand istället för att be om hjälp. Så tveka inte, ta hjälpen. Inga konsekvenser är värda att låta bli. Även om jag förstår ditt dilemma.

Nedstämd idag - har försökt hålla uppe humöret och tålamodet så gott jag kunnat. Känner mig lätt irriterad över små saker. Rastlös, men samtidigt trött. Inget direkt sug än, men tankarna är många. Imorgon tar jag dag 6. ?? läser mycket här på forumet och det ger mig styrka. Mycket bra trådar och dialoger kring A. Är glad över att jag hittade hit.

Djupandas och ta en dag i taget. Det är väldigt vanligt i dysfunktionella familjer att man inte pratar ut om det jobbiga, bara låtsas som ingenting. Just nu är det inte läge att vara hård mot din mamma, men när tillfället känns okej ska du ändå stå upp för dig själv och din rätt till ditt liv. Markera var dina gränser går. Min pappa var alkoholist och i vår familj la vi så mycket tid på att "låtsas som ingenting". Har försökt få en relation mer på djupet med min mamma, men har gett upp. Vi har en prata-väder-och-vind-relation, och så får det vara. Hur blir din lillebrors student om er mamma inte kan fixa med den? Inte lätt för dig att hjälpa till och fixa heller om du bor på annan ort. Fortsätt skriva här och använd forumet som din ventil, så du kan orka hålla masken på nya jobbet.

Reggade mig nyss och känner också igen mig i din vilja att dra ned men att inte sluta med A helt och hållet. En mycket snäll kollega konfronterade mig för nån dag sedan rörande tolerans och alkoholvanor och det var en riktig eye-opener, jag visste såklart redan innan att jag drack för mycket men trodde inte omgivningen märkte eller brydde sig. Jag ser framemot att följa din tråd och känna stöd och motivation:)

Jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Tänker vänta ett tag till innan jag vill genomgå en besiktning av hur kroppen egentligen mår. Jag vill helst låta de läka så länge som möjligt.

Mina drömmar har inte varit direkt hemska men helt snurriga. Lite som Alice i underlandet och jag har varit som ett frågetecken när jag har vaknat och inte förstått ett smack av vad detta skulle vara bra för. Antagligen så har min hjärna verkligen varit marinerad och behövdes tvättad ur. Undrar om inte mina organ har varit det också.

Jag önskar dig en god natts sömn utan drömmar

Och tack för att ni skrev ❤ kramar

Min lillebror tar studenten i juni men har svårt för skolan och jag är rätt säker på att han kommer flytta och sen ser vi inte honom mer.
Han dolde mammas självmordsförsök "för att hon får göra vad hon vill".
Han mår uppenbarligen inte bra.. men det gör ont i mig.

Nu när jag har börjat prata med mamma pga rattfyllan så ringer hon flera gånger om dagen och pratat som om allt är som vanligt. Som om vi har världen s bästa relation. Och jag har inte hjärta att säga att jag inte orkar.
Jag får och låtsas hela dagen på nya jobbet att jag mår bra.. sen kommer jag hem till en tom lägenhet och bryter ihop. Jag är så rädd att gå sönder.

Jo jag håller med dig i det.
Dom flesta tycker ju att det är jättekonstigt att man tackar nej, kan nästan bli lite irriterade på en.

Det är som så självklart att alla ska dricka, och man ids inte hålla på att berätta om sina problem för alla man känner. Kan det inte bara vara nog med ett nej?

Bra gjort! ?

Åh, nu blir jag mer peppad. Det är ju hemskt hur alkohol påverkar en..

Nä, mer te. Och bubbelvatten!!

Då var denna dagen också i hamn. Som vanligt så började mina tankar snurra i alkoholbanor direkt när jag vaknade i morse. Naturligtvis var jag inte ensam i duschen i morse heller eftersom följeslagaren ville hålla mig sällskap. Var så trött så det var obehagligt att köra bil när det fortfarande var mörk och givetvis regnade det också.

Eftersom jag försöker vara en rökfri rökare så måste jag smyga lite då och då, det börjar bli mer då och då igen nu när alkoholen och jag försöker ta ut skilsmässa.

Älskade sonen som använder sig av e-cigg så måste även jag prova, allt för att försöka sluta med den skiten också. Efter många försök med olika apparater och sörja eller sås eller vad det nu heter så träffade jag rätt. En enkel liten sak där jag kan sänka styrkan så jag inte storknar och får total syrebrist. Så i morse tänkte jag att ett litet smygbloss i bilen med rutan nere och en mugg kaffe kunde inte skada. Lite mysigt i gryningen. Något hände med den där e ciggen som inte var mysigt alls. På någon vänster hade styrkan ändrats i kalabaliken i min sk väska, enl familjen påminner den mer om en sjunkbomb. När jag tar ett bloss blir det tvärstopp i andningsorganen och jag börjar hosta och kippa efter luft. Tappar lite koll på var jag har bilen någonstans eftersom ögonen tårades och en aning panik utbröt. Så nu har jag lärt mig ytterligare sak som jag inte ska göra fler gånger.

När jag körde hem så hoppade även följeslagaren in i bilen och tankarna började snurra igen. Kunde förnimma den där känslan igen som hela min kropp stundtals skriker efter. Eftersom man inte ska prata i telefon när man kör bil om det inte är viktigt så ringde jag älskade maken och berättade att jag var så sugen på en rejäl whisky när jag kom hem, men bad honom dra igång en balja kaffe om han kom hem innan mig. Det tyckte jag var ett viktigt samtal och hade polisen tagit mig för den saken så hade jag talat om för dom att det var ett viktigt samtal. Viktigt för mitt och min familjs liv. Punkt! Följeslagaren åkte ut och det blev kaffe för hela slanten i stället. Skönt!

Suget i kväll har varit lite mildare och lättare att ta itu med, men den finns där hela tiden lurandes runt hörnet. Skulle vara bra att veta vilket hörn så jag kunde ta en annan väg.

Häromdagen gick jag en runda runt i huset och i trädgården för att se efter om det fanns några gamla gömmor som jag hade glömt att städa bort. Det verkar som att allt är borta och muggarna börjar trängas i sitt köksskåp. Det är även skönt att slippa köra iväg med tomma flaskor och försöka göra bib lådorna så små som möjligt. Så även där är en klar förbättring.

Stundtals har jag en lite kort stubin och känner mig irriterad och rastlös och i nästa lugn och fin och glad.

Älskade maken har frågat ett par gånger vad jag är ute efter? Helnykterist? Bara lite alkohol då och då? På fester? Hemma? Slå nytt personligt rekord, vilket jag faktiskt har gjort nu eller bara fara runt som ett torrt skinn tills jag går i väggen? Hm! Ingen aning om vad jag hittar på i framtiden men nu vill jag bara bli av med alkoholen och det förbannade suget som smyger sig på när jag minst anar det.

Jag aktar mig noga för att bli kaxig och självsäker utan försöker känna efter lite vad kroppen vill. Jag vet vad den vill, men det får den inte utan en fight. Det ska bli skönt om eller när den dagen kommer och jag bara kan blåsa bort tanken på alkoholen lätt som en plätt. Den dagen kommer kanske inte och då kommer det att bli en kamp så länge jag orkar. Än så länge är jag kvar på vägen, men kurvorna är många och vissa koller snabbt och är riktigt snäva.

Possitivt tänkande för oss framåt i kriget mot alkoholhelvetet och förhoppningsvis det fria livet.

Lev väl därute

Det är spännande tider nu alltså, hoppas det inte tar för lång tid bara.

Måste bara få ur mig lite ilska, idag bjöds det på champagne på kontoret för att fira en ny uppdatering... när jag tackade nej skulle det givetvis ifrågasättas som om det är det sjukaste som kan hända... kan inte folk respektera... en kollega frågade "vadå är du gravid eller?" En annan "men du tog väl inte bilen idag?" Så jävla tröttsamt rent ut sagt.

Heja mig - jag stod på mig ✌

Välkommen hit, här finns massor med stöd, vi är i samma båt med A alla här.
Att vara ensamstående mamma är ett tufft jobb bara det och sen hinna med att även jobba, ja det är verkligen inte lätt.
Förstår att det kan bli både ensamt och jobbigt.
Men tror inte att det blir lättare då vinet tar över heller, jo kanske för stunden, men surt kommer ju efter.
Hoppas verkligen att du kan vända trenden, jag är helt övertygad om att när du kommer över det här första så
kommer du att märka att livet blir en aning lättare.
Skriv massor här och läs, läs vi är många här som gör så, det här är min livlina. Slutar jag läsa skriva så
vet jag inte var jag hamnar, känner att jag måste ha den här kontakten så jag varje dag kan gå in här och läsa skriva
då håller jag mig från vinet. Efter ett tag blir det nästan som mina vänner alla, nästan så man tycker att man känner
dem fast man inte gör det fysiskt.
Kram på dig och hoppas din kväll blir nykter!

Känner igen mycket!

utan vin ser man skillnad. Läs nedan så blir du förhoppningsvis mer pepp!
Det är ingen nyhet att alkohol torkar ut kroppen, och därmed också huden. Alkohol skapar också en histaminreaktion som orsakar rödhet och rodnad från utvidgade blodkärl. Alkohol är inflammatoriskt vilket är varför ditt ansikte ser svullet ut dagen efter. Upprepade inflammationer från drickande skadar muskelvävnaden, vilket gör att det stoppar huden från att återhämta sig så fort som möjligt och istället leder till att huden blir trött och åldras i förtid. För mycket alkohol minskar också nivån av A-vitamin i hyn, som hjälper till med cellförnyelse och klarhet. Plus, eftersom din kropp är så fokuserad på att fixa till din lever dagen efter lägger den ingen större uppmärksamhet på din hy.

Något som får mig att tänka lite mer är även när man googlar vad man faktiskt gör med kroppen. Jag kan spendera pengar på fura krämer och behandlingar mot rynkor, och det går ju inte ihop med att svepa en flaska vin per kväll. Sen våra stackars levrar (säger man så i plural) hur mår dom egentligen. Hur sexigt är skrumplever?
Och jag har blivit jättepluffsig sedan jag började dricka..

Nä, ändring snarast!!

att kunna hänga här inne och statusuppdatera när det känns labilt (och annars också...!)

har jag använt tidigare när jag drack för mycket. Funkade, gjorde att jag lugnade ned mig med a och fick sova, men blev tyvärr seg och torr i munnen. Skönt om jag kan slippa dem. Men det är säkert individuellt hur man reagerar.

det här med vin, – man får trappa ned, känna sig för och gradvis bli av med drogerna. Parallellt bygga upp ett annat sorts liv? Acceptera hur det är och utifrån det välja en förändring kanske?

vill inte heller ta bort vinet helt, men att vara bakis på jobbet är ingen höjdare. Precis varit och tränat och nu blir det tv och inget vin, inget vin hemma heller. Brukar "tillåta" mig att dricka på fredagar, även om det ibland blir andra dagar med. Men jag kämpar på och det är så härligt att vakna upp utan ångest, se fräschare ut och inte känna att man lever i en "lögn" och försöker dölja sitt risiga mående. Och kaffet smakar så gott när man har sovit en hel natt och inte druckit dagen innan. Den känslan är underbar!!

Åh, denna tråden hoppar jag på.
Ny här sedan idag. Dricker alldeles för mycket, men vill heller inte ta bort vinet helt. Vill kunna ta ett Max två små glas och kunna njuta av dom.

Har shoppat upp mig på te och ska dricka gott te ikväll.

Kram på er!!

Hur har du det? Går det bra för dig? För mig går det framåt tycker jag. Har lovat mig själv att inte dricka alkohol i min ensamhet. Det har jag lyckats hålla. Inte heller någon "brakfylla" sedan en torsdag för ett par veckor sedan. Hoppas att ditt kaffe smakar gott på morgnarna.
Kram!

Åh vad glad jag blir att få så fina svar!!
Jag är fortfarande bakfull från gårdagen. Mår skit. Ångest. Läste lite här på forumet där anhöriga skriver och fick panik vad jag gör mot mina fina barn.

Jag vet varför jag dricker. Känner mig så ensam och olycklig. Har varit singel i mer än 4 år snart, och vill ha någon i mitt liv igen. Har försökt dejta, men blir alltid dumpad. Och då blir vinet min medicin.

Jag har inte problem att ta några glas vin med vänner, det eskalerar aldrig, det är när jag sitter hemma själv som jag inte kan sluta dricka. Som sagt dricker mer eller mindre varje kväll. Längtar hem till att få ta det där första glaset samtidigt som jag fixar mat till barnen. Och det sjuka är att jag blir bättre med barnen. Gladare. Får mer tålamod.

Har till och med valt bort vänner på sistone för att jag mår bättre hemma med min dunk med vin..

Så skönt att höra att man inte är ensam. Tack snälla ni!! Hoppas att vi kan hjälpa varandra här!!

Tack tack tack!

Och ska inte dricka ikväll. Är bakis. Frågan är hur det kommer kännas imorgon när baksmällan lagt sig.

förstår att du har en jätte kämpig tid och jag förstår också att du kämpar liksom vi andra.
Håll ut och hoppas att mina ord kan ge dig en tankeställare över att du ska vara snäll med dig
visa dig att du kan om du vill. Bollen ligger alltid hos oss även om vi tar hjälp utifrån.
Jag hejar på dig, jag och många andra.
Ha en bra kväll!

som gör en trött, ångestfull, olycklig, sjuk, skamsen. Bryt med den, skaffa dig riktiga vänner så du kan avsluta den bekantskapen! Så har jag och många med mig gjort och det var ingen lätt separation men det går att göra. Man måste.