skrev Strumpan1 i Nu får det räcka...
skrev Strumpan1 i Nu får det räcka...
att det går bra för dig Jocke1987. Jag har inte heller druckit sen den helgen för tre veckor sedan då det verkligen gick åt skogen. Jag känner ingen sug alls för varken fest eller alkohol, det är så himla befriande att göra annat och må bra av andra saker. Det är heller nu inget alternativ att dricka eftersom jag och min sambo nu planerar en liten bebis :)
skrev Gunda i Nystart
skrev Gunda i Nystart
...svar du fick där Svartvit det där tänker jag också ta till mig. Vill inte bli periodare med återfall på återfall.
Sen att börja notera då jag är nykter och förhoppningsvis ska det bli bara det, men även skriva då jag
inte klarade det, försöka kartlägga om och vad som triggar igång det hela igen.
Tankevärt verkligen!!
skrev Gunda i Tredje gången gillt
skrev Gunda i Tredje gången gillt
Du ger mig styrka och hopp i mitt beroende och det var härlig läsning du delade med oss. Tack för att du gör det.
Läste åter igen dina svar till mig och jag måste hålla dem i minnet då jag har en sån här dag som jag har i dag.
Nykter men med sug och förstår inte varför ångesten har kastat sig över mig.
Tack för att du finns här för din och för våran skull.
skrev Vive i Oförstående
skrev Vive i Oförstående
Jag önskar att jag kunde gå för livet hade känts mycket lättare men jag kan inte....
Ja, vi är särbos numera och det steget tog jag för att han skulle ta tag i allt.
Det är också en smärtsam process som jag har svårt att anpassa mig i, han däremot säger att det är skönt att bo själv utan mig.
skrev Vive i Oförstående
skrev Vive i Oförstående
Det är sant. Han säger ofta att i december nästa år kan jag börja dricka igen osv.
Jag viftar bort det då jag inser att han har lång väg kvar.
Däremot kan jag inte vifta bort att han vill kasta bort mig istället för att se mig som något positivt och som ett stöd. Det är kanske jobbigt att hålla igång en relation under behandlingen, vad vet jag då jag är helt utanför allt.?
skrev aeromagnus i Oförstående
skrev aeromagnus i Oförstående
Han går behandlingen för han måste och inte fö han vill om man tolkar det du skriver lite hårt. Det är vanligt att man skuldbelägger sin partner för att egentligen inte skylla på sig själv. Din pojkvän har inte kommit till insikt om sitt beroende.
skrev Fruhoppfull i Vågar jag vara modig?
skrev Fruhoppfull i Vågar jag vara modig?
Vad det betyder mycket att läsa era kommentarer!
Finisar!!
skrev Vive i Oförstående
skrev Vive i Oförstående
Tack.
Jag är medveten om att nykterheten ska komma ur egen vilja och att han inte nått botten när han började behandlingen.
Jag var övertygad om att det skulle ta slut att han skulle be mig dra åt helvete men istället tog han tag i det, lovade mig att allt skulle bli bra och att vi skulle fixa det ihop......tyvärr så blev det tvärtom och vi är längre från varandra än någonsin. ?
skrev Bedrövadsambo i Oförstående
skrev Bedrövadsambo i Oförstående
Ta ingen skit! Kan han inte bete sig bra mot dig förtjänar han inte dig. Säg att du vill ta en paus från honom helt ett tag. Ni har väl flyttat isär? Då får han gott om tid att fokusera på sig själv! Och du får tid att fokusera på dig själv. Du är inte hans morsa!
skrev Ullabulla i Oförstående
skrev Ullabulla i Oförstående
Min sambo sen 20 år behandlade också mig så när jag ställlde ultimatum. Trots att han såg nödvändigheten i det så blev jag fienden som stod mellan honom och alkoholen. Jag har inga goda råd. Vill han gå,skapa avstånd mellan er så kommer han att göra det och ser troligen inte vad som händer.
Nykterheten ska ju egentligen alltid komma från den som dricker för att det ska vara fullt verksamt.
Men välkommen till forumet och läs allt du orkar. Det brukar ge bra plingar i hjärnkontoret i takt med att man orkar ta in det.
skrev Gunda i Här igen!
skrev Gunda i Här igen!
Känner att min värld rasar lite i kväll, mitt självförtroende är i botten och jag
har sånt sug, fattar inte varför det kommer igen och igen hela tiden.
Mår dåligt över hur jag har betet mig och hur jag har förnedrat mig själv och mina nära.
Tur jag inte har barn som bor hemma så de vet inget ännu hur det varit med mig, mer än
min dotter som jag berättade för innan vi åkte till Spanien.
Varför kommer denna ångest just nu, vad är det som styr detta.
Jag vet ju att jag har problem för att jag gjort min gbp för 5 år sedan och att det var den
som triggade igång detta helvete, för 2 ½ år sedan började jag spåra ur.
Hur i helvete ska jag klara detta, vill inte svära vill inte må så här skit.
Vill inte prata med mannen om hur det är heller, gör jag det så blir jag fullständigt
kontrolierad och det kommer att göra saken ännu värre.
Jag är nykter, det har jag varit snart i 2 veckor med några fallgropar, känner ingen
glädje i nykterheten utan bara en massa ångest.
Känns som jag inte har någon att prata med förutom här.
Jag är dessutom skiträdd att kroppen tagit skada, magen bara växer och det känns som levern
är förstorad, hur ser min blodbild ut ja alla organ i kroppen. Skulle egentligen ha varit
och tagit prover på hur organen mår, men vågar inte då jag är rädd att jag via dem blir
avslöjad. Även om det egentligen vore det allra bästa, för då kanske jag fick hjälp via sjukvården
utan att behöva berätta så mycket för mannen.
Är bara så trött på allt detta.
God natt kämpar.
skrev Gunda i Nu måste jag, men....
skrev Gunda i Nu måste jag, men....
Längtar efter att få se dig skriva här.
Vännen!!
skrev Gunda i Min tur nu 2
skrev Gunda i Min tur nu 2
...en kämpe tycker jag.
Får tårar i ögonen då jag läser och känner så väl igen mig, känner din sorg som även är min, att jag tillåtit mig att gå så här långt,
låtit mig förnedra mig inför andra och mig själv.
Livet utan alkohol är nog det enda livet som finns framför mig, hur nu det ska gå till. Jag har också sug varenda kväll, det blir som en mara
som rider en.
Tack för att du är så öppen och delar med dig, det stärker mig och säkert många andra också.
kram och ha en bra kväll och natt.
skrev Gunda i Gastric bypass, någon?
skrev Gunda i Gastric bypass, någon?
...Hej vad jag har saknat dig. Hoppas verkligen du skriver här igen, Hur har du det?
För mig gick det inte så bra i Spanien, så nu jobbar jag på det igen.
Jag kan ju säga det till er andra att även jag åkte dit efter gbp, op mig 2011 och se senaste 2½ åren har jag kämpat med mitt drickande.
Jag förstår inte sjukvården hur de vågar operera då de vet att människor hamnar i alkoholism istället för missbruksätande, det är ju samma sak på var sida av ett spett???
Hoppas du tar upp din tråd igen Lena72 eller gör en ny, jag gjorde en ny.
Kram
skrev Xavier i Jag är alkoholist
skrev Xavier i Jag är alkoholist
Har tänkt mycket på mitt drickande. All tid som jag kastat bort och de pengar som det kostat. Framförallt när minnesluckor förekommit, gräl/bråk, mitt ur usla beteende mot folk som jag möt ute i olika sammanhang (krogen, fester, etc). Ångesten nästkommande dagar, oron, illamåendet, ursäkterna. Och sen att det börjat om igen, och igen, och igen.. Är så trött på allt och jag skäms för hur jag varit. Aldrig mer igen. Imorgon tar jag dag 5. Kämpa på alla ni där ut som sitter i samma situation! Be strong! ??
skrev Rövarkulan2 i Min tur nu 2
skrev Rövarkulan2 i Min tur nu 2
Rätt! Mycket nytt och possitivt har verkligen hänt med min kropp och mitt liv. Egentligen har jag ingenting att gnälla över utan tvärt om. Jag längtar tills jag kommer så långt att det kan gå en dag utan något sug och längtan till det där lulliga och mysiga.
Det gäller att jag tar varje dag som den kommer. Se bakåt på vad jag har lyckats med hittills, vilket är personligt rekord. Det är som en tröskel jag måste över när suget och planerandet börjar och kommer jag bara över den så är det ok.
Som skrivit tidigare är den bästa medicinen för mig att hålla igång tills jag stupar i säng och det känns så skönt. Det verkar som alkoholen gjorde min kropp så trött och öm i alla leder och det är så härligt att slippa. Känner mig yngre i kroppen.
Jag undrar hur mina organ har det nu? Kanske har de blivit spänstigare och mer fasta, inte sladdriga som jag fick för mig att de var innan. Trötta på allt renande av det skitet jag hällde i mig varje dag.
Flaggeländet var på vift i går igen och jag lät den vara kvar i buskarna tills idag då den åkte upp igen under en del fula ord från mig. Älskade maken tycker jag ska skruva fast den ordentligt vilket inte jag tycker. Det har på något vis blivit en kamp mellan mig och flaggan. Till på köpet börjar den bli trasig efter alla flyktförsök undan mitt växthus och mig.
De senaste dagarna med familjen har gjort mig stark och glad, men också oerhört ledsen långt in i själ och hjärta. Tanken på vad de har fått vara med om vid de tillfällena då deras mamma och maka har spårat ur i alkoholens rus. Hur har jag kunnat utsätta familjen för detta bara för att jag skulle må "bra"? Har jag över huvud tagit tänkt på hur familjen mådde? Alla dessa gångerna som de har bett mig att sluta eller åtminstone dra ner på konsumtionen? De gångerna jag har besökt AA utan resultat? Nej, det som är gjort går inte att få ogjort.
Jag är så tacksam för att älskade familjen finns kvar vid min sida och fortfarande tror på mig. Utan dessa underbara människor hade jag nog varit på soptippen nu eller på god väg dit. Jag är otroligt glad över att detta inte hände när barnen var små för då hade de sin mamma utan alkohol.
På marknaden i söndags så köpte jag bl.a tre flaskor äpplemust. Utan alkohol. Nu är det så att jag inte vågar öppna en av dem. Varför? Jag är rädd för att åka tillbaka till alkoholen. Hur det ska gå till utan sådant i musten vet jag inte utan det är nog bara känslan, så flaskorna får stå kvar på kylning till midsommar.
Jag önskar er alla i alla trådar där ute en skön kväll och en god natts sömn. Vakna fulla av kraft och possitivt tänkande.
skrev anonym11208 i Dricka måttligt och mindre
skrev anonym11208 i Dricka måttligt och mindre
Det får vi faktiskt! Det är skönt att vara duktig!! Kram
skrev anonym11208 i Dricka måttligt och mindre
skrev anonym11208 i Dricka måttligt och mindre
Chipsen smakar så gott så! Och jag lyssnar på fyllepodden med Anja Lundqvist. Mycket bra tisdag och i morgon blir det en ny fin dag. Kram fina Gunda!!
skrev Gunda i Dricka måttligt och mindre
skrev Gunda i Dricka måttligt och mindre
...Att du kunde stå emot Systembolagets dragning i dag. Jag tror att du har mindre dåligt
mående efter chipsen än om du hade hällt i dig en vinare.
kram
skrev anonym11208 i Vågar jag vara modig?
skrev anonym11208 i Vågar jag vara modig?
Visst är det fantastiskt att det inte känns lika jobbigt att ringa "jobbiga" samtal på jobbet och att man känner sig mer avslappnad. Jag drack igår och därav att jag hade en jobbig dag tror jag, men i kväll är jag nykter :-) Och en vit månad, hatten av! Så härligt att läsa att du mår så mycket bättre!!! Kram
skrev Bedrövadsambo i Vågar jag vara modig?
skrev Bedrövadsambo i Vågar jag vara modig?
Grattis till din nyktra månad, och all energi du fått ? Otroligt klumpigt sagt av din chef, man ska verkligen tänka sig för! Dricka eller inte dricka är varje individs beslut, inget för andra att kommentera.
skrev Fenix i Sömnproblem
skrev Fenix i Sömnproblem
jag har är ett sömnlöshet inte är farligt. Jag brukar tänka att jag skiter i om jag sover eller inte i natt, morgondagen kommer att funka ändå. Jag har också skaffat ett armband, som mäter steg, puls, och inte minst sömn. Jag har haft det i flera år, och rekommenderas. Det visar sig nämligen att nätter när jag tror jag sovit bara ett par timmar, så har jag sovit det dubbla eller mer. Man sover alltså mer än man tror, och när man inte sover så vilar man tillräckligt ändå så det funkar som ett slags sömn.
skrev Fruhoppfull i Ny här - tacksam för hjälp och svar!
skrev Fruhoppfull i Ny här - tacksam för hjälp och svar!
Hej Värmland!
Ville bara skriva ett par rader om det skulle bli aktuellt med socialtjänsten. Nu behöver det ju inte bli så, men jag vet själv hur tankarna och rädslan kan snurra runt i huvudet så en inte vet varken fram eller bak tillslut.
Jag förstår din oro, det finns ju en rädsla för socialtjänsten. Jag kan iaf lugna dig med att vi, när vi arbetar med familjer där en av parterna har problem med missbruk, arbetar för att hjälpa till rätt kontakter och ibland vill upprätta en säkerhetsplanering tillsammans med familjen. Alltså, hur familjen kan säkra upp så att missbruket inte påverkar barnet negativt. Att det finns en planering om pappa/mamma dricker igen osv. Målet är ju hjälp, inte stjälp. Vi är också människor och jag kan lova att de allra flesta av oss har en förståelse och en insikt i att en kan vilja det bästa men att det ibland är tungt. Så tungt att det inte går utan hjälp.
Titta på mig; jag är både mamma, socialsekreterare och missbrukar alkohol. Nykter sen en dryg månad nu, men vaksam och ödmjuk inför livets tendens att strula till det för en :).
Kämpa på nu!
skrev Malta i Sömnproblem
skrev Malta i Sömnproblem
Jag gick länge på sömnmediciner mot min obotliga sömnlöshet. Jag har sömnparalys, men idag är den närmast obefintlig. Kunde uppleva att någon kom och kröp på mig och väste mig i örat medan jag själv var helt fast i min kropp... När läkarna slutade att skriva ut dessa benzo-preparat, så började jag mixtra med alkoholen. Innan dess drack jag inte ofta, blev asplakat på små mängder, men förhållandet var ju skevt redan där o då. Ett tag blandade jag antihistaminer och folkisar för att kunna somna. Detta är för så länge sen, men mitt komplicerade förhållande till A kvarstår. Du får ju fantastiskt insomningseffekt av A, men till slut så brukar vågskålen tippa över, så att det blir en tidig väckning i vargtimmen istället. Hoppas du får hjälp för dina sömnproblem!
Tack för ditt svar, Malta. Jag har druckit två starköl och en folköl ikväll. Jag hoppas slippa dricka mer. Vill mest av allt bara sova. Helst utan att ta Imovane också.