Senaste kommentarerna i forumet

Hoppas hoppas det går hela vägen med jobbet! Du ska inte oroa dig för sambons rattfylla, det är din bakgrund de kollar. Ska nog vara modell kungens livvakt eller hemlig agent jobb innan dom kollar familjen också ?

Välkommen hit?

Nu kanske jag är lite koko men vad är ADR? Googlade och såg att det var etiketter för farligt gods. Jag behöver nog också ha en sån etikett??

Bara hoppa upp i sadeln igen. Jag firade 3 veckor som nykter igår...genom att ta ett återfall? Men nu är jag på banan igen?

Håller tummarna för att du får jobbet! Din sambos rattfylla kan inte du stå till svars för någonstans. Det är ditt brottsregister de vill se.

Ja.. nu ska jag försöka ha en nykter period. Inte dricka något. Sist gick det i 6 dagar så kom helgen och min sambo köpte hem ett flak öl... Å jag vet då att jag började känna mig gladare och piggare, och för att inte säga trevligare. Inte bara för att jag inte råkade vara bakis utan rent allmänt. Jag kände mig heller egentligen inte sugen på att dricka. Bara gjorde det för sakens skull ändå å slöt å äta campralen. Men nu har jag börjat igen med medecinen alltså. Dag tre bara men ändå.. "Skönt" att läsa att det finns fler som jag. Att man inte är ensam. Läser inläggen både era och mitt eget om och om igen. Kram!

Tack för dina lyckönskningar!

Tycker att du ska dokumentera det hon dricker, räkna ut hur mycket det är, fota henne när hon somnar i soffan och ta upp det med henne när hon är nykter. Du kan kanske meddela henne i förväg så att hon vet. Om hon slår ifrån sig hota med att berätta för föräldrar, syskon närstående om hon inte slutar dricka. Det är inte ditt fel, att hon beter sig så tyder på att hon förnekar problemet. Du bör tvinga henne att söka hjälp.
Tycker kanske också att du ska rekommendera henne att gå till doktorn. Jag började dricka när jag blev trött av lågt järnvärde. Jobbar hon?
Och det är inte ditt fel även om hon kanske försöker få det att låta så.

Så härligt att intervjun gick bra! Håller tummarna för dig. Kan inte tänka mig att sambons rattfylla ska sätta några käppar i hjulet för dig.

Va på arbetsintervju idag, kändes och gick jättebra! Skulle va så himla kul o få den tjänsten för det känns verkligen som nåt för mig. Men i denna tjänst så ingår säkerhetsprövning....kan sambons rattfylla sätta käppar i hjulet för mig?
Känns långsökt men blev så fundersam o lite orolig ärligt talat

Jag har samma problem. Jag vet inte varför. Bara blivit en vana som är svår att bryta. Min vana har blivit stt dricka vin när jag lagsr mat. Älskar matlagning och mysiga kvällar med vin. Jag kan inte längre hålla mig till helgerna utan blir uttråkad om jag inte dricker. Hjärnan har glömt bort att roligt utan alkohol. Man måste lära om hjärnan!!! Men vet inte hur jag ska bryta när jag vill ha vin. Sen kommer morgonångesten av dåligt samvete. Sen dricker man igen till kvällen. Helt sjukt!!!

Kändes märkligt att komma hem. Ingen var hemma. Nystädat och fint. Men saknade mina barn runtomkring mig. Känns inte bra. Jag hade den tanken när jag åkte iväg till behandlingshemmet att jag skulle inte störa min hustru med mess och mail utan jag skulle fokusera helt på mig själv. Har inte pratat med henne eller sett henne sen hon körde upp mig till Dalarna. Otroligt tråkigt att vi har blivit distansierade. Hon och barnen har det tufft också och jag måste ta mig ur detta själv. Hade inte varit så bra om barnen hade varit hemma. De skall inte se hur dåligt jag mår. Hur faan kunde det bli såhär.

Hejhej.
Frånvaro från forum means alcohol. Oftast, som denna gång. Jag drack i fredags och jag drack i söndags. Bara två drinkar i söndags men ändå. Det är som att man blir nån jävla rebel när man lägger ett förbud på sig själv. I fredags var jag så jävla uttråkad och ensam så det bara "hände". Ångrade mig ganska fort. I söndags vette fan. Var trött och kanske bara en timme från att gå och lägga mig men valde ändå att dricka. Det löjliga var att jag skyllde ifrån mig på fredagen, det är helg, ledig dagen efter osv. Bara jag är nykter mellan söndag-torsdag så går de bra. Och sen drack jag på söndagen? Så jävla löjligt. Har ingen direkt plan just nu men vill ha så många vita dagar som möjligt, speciellt veckorna i och med skolan. Måste plugga nu.

var en bra beskrivning. Så har det varit för mig också. Men, det är när jag befunnit mig mellan två perioder av drickande, och inte bestämt mig för att sluta med alkoholen. Detta tillstånd har jag tidigare kallat "transportsträcka mellan fylleperioderna". Då har jag fallit och börjat dricka när jag drabbats av ett kraftigt sug, eller infall. Ett sådant där som tar över tankeverksamhet, känslor och sunt förnuft. När det kommer en pirrande och starkt kittlande känsla i maggropen, man får en stirrig blick, svettblank panna, och hastar raka vägen till bolaget, och sedan tar första slurken rå sprit runt första husknut.

Men detta är när man inte fullt ut bestämt sig för att sluta. Det krävs ett rejält krafttag, en oförhandling beslutsamhet som går på djupet av hela ens jag, att man bestämmer sig för att nu dj..r är det slut. Och efter det ett dagligt arbete med kloka tankar och val. Samt det viktigaste, att man inte går runt och är rädd och osäker för kommande sug och tankar. De kan man inte undkomma, de måste mötas med rätt inställning. Då fungerar det. Ja, det måste fungera, för precis som du skriver AlkoDHyperD, så är det döden som väntar annars.

Jag har nu trampat den nyktra stigen i snart 10 månader, och det går lättare och lättare att bevara friheten och nykterheten. Sugen är obefintliga nu. Detta är också tredje gången som jag börjar leva nyktert. Den här gången kommer jag heller inte att falla p.g.a. några idiotiska tankar på att kunna börja måttlighetsdricka. Det har jag överbevisat för mig själv att det inte går. Det är en omöjlighet om man tidigare varit beroende och van att dricka stora mängder för att nå redlösa, eller medvetslösa, berusningsstadier.

Så laborera inte med några tärande tankar på "om du eventuellt skulle kunna börja dricka lite igen", utan fortsätt på den nyktra stigen AlkoDHyperD. Ta rygg på mig, och flera andra här inne, som insett att helnyktert är det enda alternativet.

Du kan om du vill. Du kommer att lyckas om du jobbar för det. Du kan leva ett liv i frihet AlkoDHyperD!

Hon skrev ett långt sms till min vän. Och det var bra. Men hon hackar jämt på mig. Säger jag nåt, så rättar hon mig. Minns jag något och berättar, så minns jag fel (enligt henne), hon säger "varför gjorde du så" om jag gjort något alldeles nyss. "Varför sa du så" om jag sagt något till någon. Osv osv. Jag blir ständigt förminskad i andras sällskap när hon är med. Varför gör hon så?. Jag orkar inte mer :(-

Ja, han har verkligen allt att bevisa. Och jag är långt ifrån övertygad om att han kommer att klara det. Tror faktiskt inte att han är tillräckligt motiverad heller, tyvärr. I mina svaga stunder tänker jag dock att jag är för hård not honom. Men så länge som hans drickande får mig att må dåligt kan det ju inte vara jag som har fel!

Nog att hon har problem med drickandet. Hon har säkert dåligt samvete och ångest över det. Att du då påpekar gör att hon går i försvarsställning. Håller med "jag vill" jag tycker " är en bättre start.
Men du måste våga för era barns skull även om det är svårt och hon blir förbannad. Är du orolig över hennes drickande måste du säga det till henne.
Kram och lycka till

Jag är exakt likadan som du, har kunnat varit jag som skrivit inlägget. Har aldrig känt behov av att dricka på jul t.ex. men däremot kan jag bli sugen på att dricka när jag kommer hem från julfirandet eftersom "alla" andra drack då.
Blir också galet bakis och får minnesluckor varje gång.. Jag har inte slutat dricka helt men det är betydligt mindre än förr iaf. Man hittar förhoppningsvis en väg som funkar för en. Kram

Alla era kommentarer värmer! Att du påminner mig om normaliseringsprocessen är viktigt och gör att jag återfår min tro på att jag tänker rätt som ställt mitt ultimatum. För det är så lätt att glömma och gå vidare, det har blivit normalen för mig, mitt mönster som jag följt i mer än tre år nu. Idag på bussen tänkte jag på om det kanske inte bara är lättare att fortsätta som förr, det går ju helt okej, emellanåt i alla fall. Det är ju inte SÅ ofta han är full trots allt..."Bara" de tillfällena som man sett fram emot; jul, bröllop, weekendresor bara han och jag, semestrar...vanliga helger. En random vardag där en AW går åt skogen. Alla veckans dagar kan potentiellt sett bli en katastrof, och det är inte alltid möjligt att förutse vilka.

Är det någon som vet varför man dricker? Vi tror vi har massa anledningar, trött, ledsen, glad, fira etc. Vi vill inte, får ångest, känner oss dåliga. Men vi gör det ändå! Den lilla alkohol djävulen styr vårt beteende, det gäller att vara hård mot henne. Mota bort, förr eller senare, snarast senare, har man styrkan/verktyget att vinna. Men kampen är tuff. All styrka till dig.

Ska försöka prata här, har även en dotter att "Gnälla" med. Med tungt är det, Gift o nästan 40 år så att bara gå ut genom dörren och leva ett eget liv gör man bara inte.

Tja, hon var full, självcentrerad och det är ett beteendemönster hos henne. Hon har ju gjort det tidigare. Inte ok! Men det går ju inte att göra ogjort nu. Eller kanske ska du kräva att hon faktiskt hör av sig till personen i fråga och nyanserar sin berättelse något. Tar konsekvenserna av sitt handlande. Så att både hon och du kan komma vidare. hon kan inte förlåta dig för att du drack när hon var barn, och du kan inte förlåta henne för det hon sa när hon var full. Tänker att ni ändå måste försonas på något sätt.

Välkommen hit?

Oj vad jobbigt du verkar ha det. Kan förstå att det är tungt för dig. Har du ingen du kan prata med? Kram

Tre månader? Jo men det är väl för att det tar så läng tid innan alla gifter har lämnat alla celler.
Jo jag ska kämpa på. Å gör det du också?

Tankarna på att kanske inte längre vara beroende för att mina nyktra perioder varit långa och många års "normaldrickande" skulle bevisa att jag tillfrisknat, att missbruket bara var ett symptom på psykisk ohälsa har länge varit en sanning för mig. Jag har aldrig varit någon "normaldrickande" även om mängden ofta varit kontrollerad. Att dela EN flaska vin med min man har aldrig funnits på kartan. Sanningen har upprätthållits genom tidsmässig kontroll. Dricka fort som fan på fastande mage för maximal berusning innan middagen och inte en droppe efter kl 18 så berusningen försvinner innan läggdags och jag slipper baksmälla. Planera in tillfällen så de inte inkräktar på träningsprogrammet eller påverkar vardagen. Blir jag bjuden på en öl eller ett glas vin i sociala sammanhang tackar jag nej. Inte värt det om det bara är så lite...Under intensiva tränings och tävlingsperioder är alkohol inte ett altenativ och då tänker jag sällan på det. En annan dopaminhöjare som tar över och även det har trappats upp och missbrukats tills kroppen gått sönder. Däremellan tar jag allt jag kommer åt som kan förändra sinnesstämningen. Smärtstillande, hostmedicin, ångestdämpande. Kommer jag över något har jag det som en alkoholfri ventil att ta till när jag vill uppleva något som kan likna berusning. Lugna hjärnan och ge muskelavslappning.
Jag är beroende av en svårighetsgrad jag inte anat. Bara för att jag inte missbrukar på det sätt jag gjorde i min ungdom betyder det inte att beroendet försvunnit. Jag har varit nykter med vita knogar i hela mitt vuxna liv! Aldrig tänkt tanken på livslång nykterhet. Inte ens nu. Jag skulle vilja komma dit. Acceptans för verkligheten. Sprit betyder döden. Den tanken skulle jag vilja kunna tro på till 100%. Läser och jämför mig med andra här och ser att det stämmer. Jag kan inte och ska inte planera för ett enda återfall till. För det är inte återfall jag tar. Jag är periodare. Så länge jag har perioder är jag kvar i missbruket även om det är långt emellan.
Jag fortsätter bara min beroendekarriär utan att egentligen förändra någonting. Och visst är det progressivt.
För fem år sedan drack jag aldrig annat än öl eller vin. De senaste två åren bara sprit.
Behöver inte analysera mer nu. Tids nog kanske jag förstår att jag aldrig mer kommer att kunna dricka om jag vill ha kvar det liv jag har nu och som jag faktiskt ser som riktigt gott.