Senaste kommentarerna i forumet

Och energin har kommit tillbaka och håller i sig hela dagen! Både idag och igår har jag haft en massa energi kvar när jag har kommit hem från jobbet! Tidigare har jag varit som en zombi hela dagarna.

Underbar känsla? Ta hand om er?

Känner igen mig exakt i din beskrivning. Å de där onsdagarna. Tillåtelsen. Längtan hem. Men det blir bara värre och värre. Utan att man förstår det. Progressiv. Vaknade svettig av ångest på nätterna och låg vaken i timmar i flera månader. På nätterna förstod jag att jag tappat kontrollen. På eftermiddagen var för förnuftet borta. Det som fått mig att vakna upp nu och vilja sluta är oron för min lever. Jag vill inte riskera min hälsa längre.

Tack för tipset! Must lät jättegott? Glass är en last för mig? men jag försöker samtidigt hålla igen på kalorierna så jag får ta till det när det kniper på riktigt?

Fyra nyktra dagar har passerat nu. Vi har pratat mycket. Han vill verkligen, men det handlar ju inte bara om vilja. Han har kontaktat vc, som skickat efter hans journal från annan vc. Innan den kommer får han ingen läkartid om det inte är "jätteakut". Han ska åka till vc på fredag igen, och då hoppas jag att journalen har kommit. När han väl fått läkartid tänker jag be om att få följa med. Vi får se om jag får det. Träffade själv min psykolog igår. Hon sa "Du måste bara bestämma dig. Leva med oron för återfall, för de kommer förr eller senare. Eller bryt upp." Hon tyckte dock inte att jag behövde bestämma mig just nu. Det KAN ju vara så att han faktiskt lyckas, med rätt hjälp. Vi tar tills vidare en dag i taget. Landar, slickar såren lite. Vi har det bra ihop till vardags! Skrattar och har kul ihop, trivs i varandras sällskap. Jag älskar honom ?

Det är bra att du har hittat hit. Det kan vara ett första steg. Så se till att komma tillbaka hit, stödet härinne är fantastiskt. Jag är nykter 67 dagar och detta forum har varit till stor hjälp för mig! Hur vet man om man är alkoholist? När jag vände på det och skulle svara på frågan om jag missbrukade alkohol blev det mycket tydligare för mig att jag hade ett problem.

Kram!

Jag är 67 dagar in och känner mig otroligt stark. Just nu älskar jag att vara nykter. Jag älskar energin jag får av det och att jag tycker om mig själv och mina val. Jag är så glad att jag har landat i detta. Jag hoppas att det fortsätter så här. Om inte är det hit jag ska se tillbaka när det är svårt.

Härligt och GRATTIS till dina 22 dagar! Grymt kämpat och det är klart att du ska vara stolt! Det är många kamper kvar men man blir ju starkare av varje sak man får kämpa sig igenom. Jag tycker också att bubbelvatten är fantastiskt.

Bladet75, det är bara du som kan ta beslutet när det är dags att sluta. Stödet härinne är enormt under hela din resa!

Full igen, igår också. I morse hittade jag en nästan full 75:a vodka bakom soffan. Nu kan han ju inte skylla på att öl är så gott....När jag kom hem var han halvfull på rödvin. Sen gick han iväg och köpte öl. Han är just nu riktigt asfull. Jag håller mig undan och säger ingenting så var och varannan kvart kommer han in och pussas.
Jag söker lägenhet för fullt. Jag tror inte att han förstår att jag är på väg att lämna. Så sorgligt.

nu har vi inte hört nått sen lunch från honom... hans fru inte sen igår... jag har tillsammans med min man lyssnat av det meddelande som han talade in på min svarare imorse... för att försöka utröna om han var påverkad... det är tydligt att han hade nått i kroppen.. men osäker på om han var onykter eller bara psykotisk.. svårt att säga.. hur som.. ska ta en vända till med soc. jag och min man har i alla fall pratat ikväll om att vi inte får bråka om detta.. vi måste fokusera på oss själva också... hade det inte varit för deras son.. så hade ja haft lite lättare att släppa... men iom den lille.. :(... hur som.. just nu är det lugnt på sms fronten.. vet inte ens om det e bra eller dåligt att han tystnat.. er feedback mottages tacksamt som alltid.. tack för ni finns och stöttar..

Ja venlafaxin och efexor är samma medicin vara olika fabrikat.

Men om du är full nu så tror jag nog inte att du håller på att få alkoholproblem utan att du redan har det. Har du dina barn hos dig nu?

Tror det är bättre att du skriver här i morgon ist då admin kan ta bort inlägg som skrivs under påverkan.

Men mitt tips är att du läser på här i alla trådar. Jag har varit nykter i 16 dagar nu och detta forum har varit till väldigt stor hjälp.
Dels för att jag inte behöver känna mig ensam om mina problem och dels för att jag inte känner mig dömd för mina tankar och känslor:)

Ta hand om dig nu ❤

är det en enkel fråga. Av din beskrivning kan man förstå att du är beroende. Om du är beroende, då så klart vill du inte sluta, det är konsekvens av ditt beroende. Du har två vad:
1) följa ditt beroende och fortsätta dricka, försöka dra ner. Sjukdomen är progressiv, så till slut kommer du att hamn i ett läge att ditt liv inte fungerar längre
2) sluta nu och skippa eländet

Jag försökte dra ner på mitt drickande i 10 år. Det gick inte. Idag dricker jag inte alls. Och fattar inte varför har jag inte tagit beslutet tidigare.
Jag känner mig stark, jag vet att det är jag som bestämmer över mitt liv och allt är så mycket enklare när jag inte behöver tänka på vin, planera, ha ångest osv.

Tack för att du skrev! Blev nästintill lite komiskt att du precis skrev så som du skrev angående anti depp. Då jag i ett annat inlägg förklarade just det du skriver ang antidepressiva. Jag äter idag venlafaxin (vilket är en typ av efexor). Jag har känt att jag blir mer sugen på alkohol när jag äter dessa, går inte riktgt förklara. I vissa perioder när jag slutat helt med dem avtar suget, men min depression och ångest kommer tillbaka så måste börja igen. Läst många amerikanska inlägg om just efexor, venlafaxin att det triggar igång och när de slutar avtar suget. Vet inte om det handlar om det men kanske.
Tack för att du skrev till mig fina du, blev glad att få respons så snabbt. Detta är ngt jag kämpar själv med och ingen annan vet om.

Wow, svar så snabbt, det trodde jag inte! Tack snälla snälla du! Jo kag börjar nog inse problemet men har ingen aning vart jag ska börja.

Ja, d är en överraskande o väldigt overklig känsla. Jag har fortfarande svårt att se att det här håller....jag menar han har aktivt varit en alkoholist sen över 20 år tillbaka. Kan man verkligen förändras till ett nyktert liv efter så lång tid? Men han verkar säker på sitt val och har ett helt annat humör här hemma. Vilket har gjort att jag faktiskt vågar njuta lite av stämningen på riktigt.....d är skönt o önskar så innerligt att du får känns den känslan oavsett om mannen väljer att sluta eller du får ditt egna liv själv!
Har du pratat med dom på jobbet än? Det kanske är dags att få lite hjälp, så du orkar gå vidare o även för barnens skull?

...önskarblifrisk! Nu har du gjort det första steget, starkt av dig:)

Det är klart att ditt tidigare leverne kan påverka.

Äter du någon antidepmedicin?
Jag började dricka mer och mer under min sjukskrivning för 9 år sen. Var sjukskriven 8 månader pga depression och började med medicin, effexor. Jag har GAD (generaliserad ångestsyndrom) och medicinen tar bort ångesten men dessvärre även den sunda ångesten.

Jag kunde alltså dricka hur mycket och ofta som jag ville utan att få ångest. Därför jag frågade dig;)

Hoppas du kommer trivas här och få många råd och tips:)

Har varit iväg på en liten jobbresa....-och hamnade på ett hotell där all dricka var inkluderat. Bara att gå å hämta.....hmmmm. Jag är så stolt över mig själv. Jag drack BARA öl - även om man även kunde ta vin o drinkar. Jag hade tre nätter - och drack 3-4 öl/dag. Inget annat - och hela tiden i sällskap. Tror också att det "bara" var mellanöl eller något åt det hållet. En liten naggande berusning kände jag en kväll. Det räckte gott - ville inte ha mer - och hade inga ideer om att fortsätta dricka mer, eller dricka på mitt rum. Jag kände mig fullständigt nöjd - och har inte druckit något hemma sedan jag kom hem. Finns ju inte nåt att dricka här hemma heller. Är så glad. Kände mig lite normal - och lite som jag har varit förut, innan alkohelvetet drev in. Sträcker lite på mig själv - och hoppas att jag verkligen är på rätt väg nu. Jag tror det. Det känns så.........

Välkommen hit! Detta forum är jättebra att "hänga" i/på. Jättebra att du har startat din egen tråd. Läs gärna andras trådar och skriv i din egen. Ett litet tips - om du flyttar din tråd till "Förändra ditt drickande" så är chansen större att du får respons. Det händer lite mer där om man säger så. Jag vet hur det är att känna att man tappat kontrollen - men du har ju insett det. Grattis till dig! Det är ju ett jättebra steg.....-och en bra början.

Absolut kan man få problem av 3.5. Min ex man drack det dagligen och gjort sedan vi träffats för 13 år sedan. Jag förstod inte varför det 1a året. Trodde ärligt inte man kunde bli berusad av det. Nu efter 13år och en skilsmässa pga 3.5or vet jag att man absolut kan bli beroende och berusad av det. Har levt som han de sista 9 åren med 3.5or. Vi drog ner varandra. Till sist var det, det enda gemensamma vi hade. Han har haft riktiga problem det sista året med starkare sprit än 3.5or. Lämnade varandra för 6månader sedan och mitt eget drickande har förändrats till det bättre, men dessa 3.5 orna under alla år har gjort mig väldigt känslig för alkohol 2-3 så är jag berusad och vill bara ha mer.

Är så glad för din skull Nykteristen att det verkar gå åt rätt håll hos er! Du verkar så glad och lättad och överraskad hur bra det kan vara som över en natt, så roligt att höra!

Jag har inte orkat skriva här på några dagar, mår så dåligt så jag inte riktigt orkar sätta eländet i text just nu. Antar det är en sund process men just nu är det jobbigt, också kroppen ger starka signaler på att det inte står rätt till. Mannen som bäst i garaget och vet vad som väntar när han kommer in igen, så här har tyvärr inga framsteg gjorts.

Hoppas du Nykteristen och alla andra därute har en fin kväll i alla fall!

... som dricker. Det blir liksom både beroende och medberoende. Och får tusen anledningar/ursäkter att dricka.

I dagarna flyttar sambons 18-åring hit till oss. Det hela är en jäkla soppa, hon har ingenstans att bo helt enkelt, behöver inte gå in på varför.
Hur som, det är väldigt dubbelt för mig att hon flyttar hit. Jag tycker naturligtvis att hon ska komma hit, hon måste ju bo någonstans och jag tror inte hon mår så där jättebra just nu. Och jag gillar henne.
Samtidigt är ju mina "barnår" över sen ganska länge, mina ungar är självgående. Jag är så himla van att vara ensam med sambon. Att göra precis vad jag vill, att lägga mig kl 8 (jag går upp halv fyra vissa dagar). Att kolla de program jag vill på TV:n, att äta den mat jag vill osv osv. Sen är jag något av en ensamvarg, sambon trivs jag med för han är så lugn liksom. Men när det blir stimmigt runt mig mår jag verkligen skit! Och det här är en ganska stimmig tös ?
Seriöst, min son har aspeger, och flera andra i min släkt. Jag tror jag har ganska mycket sådana drag. Social samvaro är inte alltid enkelt för mig. Så jag är nervös över det här, har riktig ångest för att vara ärlig. Och nu, elva dagar nykter känns det som att det här inte är riktigt läge.
Hur katten ska jag fixa det? Och jag som är så trött just nu.
Det hör hörde egentligen kanske inte hemma här på forumet men är så orolig och känner mig inte helt stabil.

Kära Nickanna
Det Du beskriver är ingen rolig liv att leva.Din man har så oerhört fel när han säger att alla människor dricker.långt i från alla gör Det.
Att leva med en alkoholist är aldrig kul.
Läs boken flodhästen i vardagsrummet Den är skriven om Din man och alla andra som är i sjukdomen alkoholism.
Sätt ner foten och låt honom välja Dig eller alkoholen han kommer välja alkoholen han behöver i väg på avgiftning och behandling.
Din man försöker normalisera sin alkoholkonsumtion med att alla dricker vilket inte är sant.
Du är värd ett bättre liv! styrketränar till Dig

Jag har dragit ner på kolhydrater och känner mig sugen på alkohol när blodsockret går ner. Kan bero på att jag ätit lågkolhydratkost i alla år jag har haft problem med alkohol. Då jag har ätit godis så har jag kännt att jag förstört min diet och kan lika gärna dricka alkohol och vice versa.

Kroppen vill väl ha snabba kolhydrater antar jag så godis och alkohol hänger ihop på nått sätt för mig...

och det är för min del en mycket behaglig och bekväm diet för att gå ner i vikt, och sedan stanna kvar på den vikten.
Däremot påverkade det inte mitt alkoholberoende. För mig krävdes betydligt kraftfullare verktyg (mentala) för att komma i från alkoholen.
Men då uttalar jag mig bara bara för egen del, hur jag upplevt det. Det finns en del andra på forumet som känt av kopplingar mellan sockersug och alkoholsug.

Att LCHF passar mig så bra är detta att man kan äta fet mat och gå ner i vikt. Man slipper gå runt och vara hungrig när man "bantar". Dessutom stora sidovinster, jag får en mycket lugnare mage och kan dricka mycket kaffe (är ju inte gott om man har hungerskänslor).

Kombinationen att både gå ner i vikt och sluta med alkohol är annars bra. Man känner sig tillfreds med sig själv i dubbel bemärkelse.

Grattis! Underbart att fylla år på Kvinnornas dag :) Kram

Tror du satte fingret på rätt ställe där. Det är nog så. Vi har ju "pratat" i åratal. Men det är först nu för några månader sen jag tagit det på allvar. Och kanske är det så att känslorna börjat blöda hos dottern nu.
Nå, jag är mottaglig nu, och grattis på min 60-årsdag idag.
Kram