Senaste kommentarerna i forumet

Kastas mellan olika känslor hela tiden. Glädje, sorg, upprymdhet, förtvivlan, stolthet.... allt mellan himmel och jord. Hur ska man läsa av signalerna man får i denna virvelvind av känslokavalkad? Det kommer nog lugna ner sig med tiden men just nu är det väldigt nyckfullt.

Stolt och stark är jag och inne på det 25:e dygnet utan min kompis och livskamrat som jag så desperat håll vid under många år. Still going strong.

Grymt jobbat av dig. Blir pepp när jag läser om folk som hållt upp en längre tid.

Hade enorm bakfylleångest när jag skrev det första inlägget och det känns redan så mkt bättre. Men jag vet av massor av erfarenheter att jag absolut inte kan släppa garden. Är sjukt sugen på en öl nu men försöker tänka bort det. Kamp mot hjärnan hela tiden

Själv över 40 och har ständigt återkommande tristess och meningslöshetskänslor. La ner alkoholen helt då det är en flykt som inte förbättrar något. Hänt mycket positivt på drygt ett år men mycket som jag fortfarande kämpar med. Stormar till och från. Det är en del av livet och under tiden får man jobba med det som är viktigt. Stabilitet, struktur och nöjen i lagom omfattning. För mig är vila ett viktigt inslag, att kunna släppa saker omkring och inte ständigt ha något som belastar hjärnan.

Stort tack Anders!
Du ska få ett recept av mig när jag är hemma igen. På glutenfria muffins. Så jävla goda med grädde.
Käkade för många sist så nu är det muffinsavgiftning som gäller ;-)
Lägger in det sen om du vill. Skitlätt att göra, tar ingen tid

Vi kämpar såklart :-)

//John

Går ju bra för dig.. toppen att höra:-)
Du.. jag undrar hur mycket Imovane du tog/tar. Till natten bara då?
Jag har ju Imovane också men försöker undvika medicinen p.g.a vanebildning.
Tar 5 mg. ibland när det är kört för sömn.

John

Välkommen till forumet! Det verkar som att du satt ned foten och bestämt dig för en förändring. Grattis!

Ibland tar det tid för trådar att komma igång, hoppas du har tålamod! Läs och skriv gärna i andra trådar så får du säkert stöd i din process.

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

om jag just idag skulle bestämma mig för att vara nykter? Känslan som kommer bara jag läste meningen är att jag blir både rädd och orolig. Dessa känslor slungar mig rätt in i ett konstigt paralyserat vakuum. Jag vet att man ska stanna upp, och bara notera känslan. Men jag har inte tränat tillräckligt på det för att klara av att hantera den typen av situation. Som jag tror många har förstått som läst min tråd är mitt problem inte det sociala drickandet, utan att alkohol många gånger hjälper mig att prestera när jag annars inte orkar. I somras hade jag kommit till en punkt där jag inte blev piggare av A, tvärtom. Där började jag min resa och då var det lätt att motivera sig. Men för närvarande funkar det uppiggande igen.
Ang. just idag kan bli problematiskt. Jag en mängd krävande arbete som måste bli klart idag. Jag försökte mig på detta i söndags utan A och höll på att utveckla fullständig panikångest, vilket inte underlättade min situation.
Men framåt tänker jag såhär (ja, jag vet, man ska inte tänka framåt, utan här och nu). Jag har två veckor kvar som är tuffa. Sedan tänker jag pausa företaget hela december och halva januari. Då hoppas jag verkligen att jag kan förändra. Då har jag tiden. Då kan jag ta smällen av att få panikångest eller vad det än må vara. Är jag inte på banan i mitten av januari hoppas jag att jag har mental kraft att våga säga nej till kunder och förlänga uppehållet.
De två veckorna jag har kvar får jag ta som dom kommer. Med eller utan A. Jag vill inte lova mig saker som jag inte tror att jag kan hålla och därmed göra mig besviken på mig själv för att jag inte kan bättre och känna mig kass för det.
I och med att jag hänger här på forumet ganska mycket är jag hela tiden medveten om långsiktigheten. Och att det tar tid att förändra. Och att det gäller att göra sitt bästa för att behålla färdriktningen. Resa sig gång på gång. Att faktiskt kunna känna sig nöjd med de framsteg man gör, även om man i jämförelse med andra är helt urspårad. Låta bli att jämföra sig. Det är var och ens resa och ingen är den andra lik. Just nu känner jag mig otacksam och som en svikare när jag får fina pepp med hopp om en vit dag som förmodligen inte blir helvit, dock förhoppningsvis med mycket mindre konsumtion än de senaste dagarna.
Ta hand om er och var snälla mot er själva finaste forumvännerna!

Nykter o glad för det! Kommit igång med träning ordentligt. Slutat med lugnande mot ångest och insättning av SSRI. Nu är det jag, depptabletterna, motion o träning, och nykterheten som skall göra jobbet. Fast nykterheten först. O ett minskat intag av Imovane. Går åt rätt håll!

?

Jag läser mig till att du kommit till ett läge där du känner att det inte är ok att fortsätta dricka alkohol på det sätt du tidigare gjort. Du är en engagerad förälder och det sista du vill är att barnen ska påverkas. Tack och lov så är vägarna till att uppnå förändring många. Här på forumet kan man hitta inspiration av dem som går före.

Du skriver frågor om möjligheter att få komma till Nämndemansgården. Jag vet inte om någon av dessa alternativ är intressant för dig men jag vill bara lägga till vilka alternativ som finns förutom att betala behandlingen privat. Arbetsgivare har skyldighet att erbjuda hjälp när en anställd har beroendeproblem. Många företag anlitar just Nämndemansgården. Man kan även ansöka om behandling via socialtjänsten - de har oftast avtal med Nämndemansgården. Socialtjänsten brukar dock i första hand erbjuda öppenvård på hemmaorten. Det finns också annan öppenvård och behandlingshem som socialtjänsten kan erbjuda.

Som sagt, vet inte om detta är intressant för dig men ville hur som helst visa på några olika vägar.

Med hopp om att du hittar din väg som hjälper dig!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Admin: kan ni flytta tråden till ”Det vidare livet?” Tack!

Det har gått över ett år... ofattbart. När jag har mer tid vill jag skriva mer om hur det kan bli, hur det kan kännas. Alla gånger jag misströstat... sett livet som en trist, grå väg... det finns ett annat liv, ett liv utan a. Ett mycket böttre liv, även om jag inte trodde på det innan.

Grattis John!! Härligt att läsa! Lycka till med bakningen - blev lite inspirerad där. Har mest gjort gratäng o Hassellbackisar i min ugn....kanske får ett ryck någon dag....?.

Vi kämpar vidare!

Håller tummarna för att du ska välja en vit dag. Tänk på hur bra det känns när du vaknar imorgon. Lycka till och nu kämpar vi på!

Hej på dig!
Vi håller tummarna för dig att du lyckas välja annorlunda idag. Hur skulle det kännas för dig om du bestämde dig att just idag så är du nykter?
Hur skulle det påverka tankarna och diskussionen i ditt huvud om du tog ett sådant beslut, bara för idag?

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Grattis till tre veckor! Härligt med din positiva inställning, den hjälper till att se hur positivt det blir utan alkohol. Ha en bra dag!

Revisionen igår gick galant och utan anmärkning, så nu kan jag andas ut igen. Jag snittade dock 1,5 fl vin om dagen sö-ti för att klara av förberedelserna.
Så nu pågår en diskussion i huvudet, om huruvida jag ska försöka vara vit idag. Allvarligt? Varför ska den diskussionen med mig själv ens förekomma? I aug och sept lyckades jag hålla en mycket begränsad konsumtion. Var mer fysisk aktiv också. Lyckades tappa 5 kg och 9 cm i midjan. De senaste veckorna har jag svällt 5 cm. Usch.
Önska mig lycka till idag att jag klarat att stå emot. Kram och ha en fin dag! ?

Bra jobbat! Nu är det bara att fortsätta framåt. Skriv och läs på forumet, mig har det hjälpt otroligt mycket många gånger..

Imponerande! Ett år är ju fantastiskt bra?
Kramar
???

Jasmine, tänker på dig och hoppas du är ok. ?
Kramar
???

Är så nöjd med att ha funnit mig tillfreds med nykterheten.
Finns inget sug över huvud taget, bara ett konstaterande att jag aldrig vill eller kan dricka alkohol igen.

Jag ser det som att jag blivit allergisk och minsta lilla droppe skulle göra mig sjuk.

Så min känsla är inte att jag avstår eller förlorar något på att inte dricka utan att jag istället vinner en massa positiva saker!

Kramar till alla kämpande forumvänner!!
???

Mellow Fellow,
Så fantastiskt, ett helt år!????
Du är grym!
Kramar
???

Stort grattis till ett helt nyktert år! Det inspirerar.
Jag vill dela med mig av en erfarenhet gällande nykter tid, hoppas att det är ok.
Börja för guds skull inte dricka igen. Jag var nykter i 3 år, inte en droppe. Fick sedan för mig att det skulle gå bra att dricka igen, det gjorde det inte. Men det var mycket svårare att bli nykter igen, det tog 10 år innan jag var motiverad och jag var beredd att sluta förhandla med mig själv. Det var hemska 10 år och mycket värre än vad jag kunde föreställa mig.

Så mitt råd i all välmening, håll i!

Mvh

Ja, man måste bestämma sig själv, ta hjälp av sjukvården om suget blir för stort, Antabus och/eller Campral. Äter själv Antabus sedan 5 veckor, känner magisk skillnad i kroppen. Jag har inte längre 100% fokus på när och hur jag kan dricka. Nu är jag en närvarande mamma och fru, helt underbart. Tänkte att Antabus bara var för de som var riktigt illa däran, men så är det inte. Det är lite som en antidepressiv tablett som man tar tills man kommer ur den värsta svackan.
Du är stark, bortförklaringarna är många och lockelserna stora, men du klarar detta!

...men jag är 40+ och ser ingen ändring i det. Jag lyckades iaf hålla upp i 4v under september månad men föll snabbt tillbaka med att konsumera alkohol varje dag. I lördags blev det för mkt och gjorde rejält bort mig.
Det enda smarta som kom ut ur det där är att jag filmade mig själv där jag förklarar för mig själv vilken ångest jag har och att nästa gång jag tänker på den där första ölen så kom ihåg det här. Ser dessutom för jävlig ut så det räcker med att jag bara ser video avatar på mig själv. Är nu inne på dag 3.

Ett år har gått sedan jag satt och halsade ur absintflaskan. Ett år utan fylla, minnesluckor, baksmälla och abstinens. Jag har inte direkt några djupare tankar om det just nu, men jag är så stolt över att jag kommit så här långt.

Hej och välkommen hit!

Läst det du skrivit.. Smart sätt att räkna på. Gillar din strategi.
Man måste nog ha struktur på avhållsamheten precis som du har.
Skriva ett inlägg per dag förpliktar liksom för dig och du får en bra spärr
av samma anledning. Med tiden bygger du upp självkänslan och återfår
förtroendet från familjen och andra för dig viktiga människor.
Tiden läker såren är en klyscha men det stämmer verkligen.
Du skriver målande och självutlämnande.
Det kommer gå bra om du fortsätter räkna ner dagarna.
Bra nick ;-)

Kämpa på, skickar energi till dig :-)

John