Senaste kommentarerna i forumet

Mina tankar är så här: alkohol är väldigt normaliserat i vårt samhälle. De som klarar att dricka alkohol utan att bli fulla och odrägliga kan sägas klara av att sköta det, i min mening. De som inte klarar det har problem.
Om han har uppfattat er deal annorlunda än du så måste ni prata om det. Är du ute efter nolltolerans i ert hem? Det har i så fall varit otydligt för honom och eftersom ni har en lång historia ihop kan man fråga sig hur det är möjligt att han har missuppfattat det.
Sen är det ju så att ingen "måste" dricka alkohol. Många människor väljer bort alkohol utan några som helst problem. Om han "måste" dricka vid olika tillfällen är det en liten varningssignal. Parterapi är en god idé men jag tänker också att enskilda samtal vore bra. Du skriver att det är ett trauma för dig och det förstår jag att det är. Samtidigt låter det som att du behöver bearbeta det traumat, oberoende av vad han gör. Målet kan ju vara t.ex. att du kan acceptera att han tar en öl någon gång, så länge han inte blir full. Eller att han bara dricker ett par gånger i veckan, eller att ni alltid har alkoholfri öl hemma, eller vad som nu skulle kännas bäst. Min egen övre gräns efter att ha varit tillsammans med en missbrukare är att jag tolererar inte fylla, över huvud taget. Gränsen under det är att jag inte tolererar drickande före kl 17 och inte på vardagar, och varannan ska vara vatten.
Om jag inte har en partner som delar de värderingarna så skulle jag fundera på om jag är i rätt relation. Har du funderat på det någon gång?

@Solrosfrö_ Hej och välkommen hit ❤️ Alkohol är beroendeframkallande och tar inte hänsyn till brukarens ålder, vi är alla olika och det tar således olika lång eller kort tid för olika människor att utveckla ett beroende. Bra att du tar tag i problemet nu. Hoppas du hittar någon i samma ålder som du kan relatera till, annars finns vi andra också här, kram 🩷

@AnnaM83
Tråkigt att höra🥰
Jag vet att det är svårt att klara detta ensam. Du kan väl testa nån AA grupp där du bor. (Om det passar dig)
Måste vara svårt att vara i ett förhållande där du inte får stöd.
tänker på dig me❤️
Var rädd om dig🙏
Finns här🥰
Kram❤️

@Solrosfrö_
Hej o välkommen hit.
Har du testat appen Im sober?
Där är det yngre personer. Den räknar också antalet dagar.
Ha de bra

@Natalia Så tråkigt att höra med din far. Hoppas att han får bra vård.

Roligt att du funnit kärlek. Låter mysigt. Kärlek är fint.

Vi skapar en bra söndag! Jag var på middag igår, men tog bilen dit, så himla skönt idag. Nu blir det promenad, sen ut på stan för lite shopping.

@prinsessa, med mig är det ok.
Jobbar med ledsamhet och känslor kring min far som fortsatt kommer
tampas med svår sjukdom och får vård i hemmet.

Men livet är både och måste jag få säga. Det nya i livet som är extra glatt är att jag funnit en väldigt fin kärlek i någon jag är väldigt glad i. Det är vackert, genuint och med en massa glädje. Hur det ska gå frammåt vet kanske bara änglarna men vi skapar en dag i taget tillsammans. Det är ungefär så mycket nån av oss kan göra.

Kärlek är kärlek 🥰

@Solrosfrö_ välkommen hit 🌸Förstår om du känner dig ensam, de flesta här är äldre men man kan känna sig hemma och välkommen , byta erfarenheter, tips och kunskaper ändå. Se det som att du är ute i god tid och lär dig av alla här att inte göra samma misstag senare i livet , ta vara på att du är ung och redan kommit till insikt. Kan tipsa om @sweden92 som är 30 år om du vill skriva till någon i närmare ålder. Lyssna gärna på ” En beroende podd ” där hittar du oxå unga som delar sin beroende historia, bla Ellen Bergström. Lycka till 🌸

@Carisie Så himla rätt, att vakna pigg , utan kemisk ångest , utan dåligt samvete , det är banne mig the real shit, varför kan man inte bara bestämma sig för att det alltid skall vara så här ? Har ff inte tagit något beslut då detta för mig, som varje höst och vår,skulle vara en vit period med min man men som nu blivit längre än vanligt för att jag mår så jäkla bra av att inte umgås med A på helgerna…..och nu när min ångest för min mans hälsa tillstött är A inte aktuell överhuvudtaget men något beslut har jag ändå inte tagit, man måste vara både korkad och självdestruktiv 🥺😞 Mysigt att ha din systerdotter hela helgen , står mina systerbarn väldigt nära oxå , hade dom här med mina barn sååå ofta när dom växte upp men nu är yngsta 18 och inte så ofta hos moster o morbror längre 😇 Önskar dig en fin söndag , själv skall jag iväg på fika hos äldsta barnet och vår fina svärdotter idag, mys, mys 🙏💕

@diamond Välkommen hit, du är viktig , alla är viktiga. Lovar att om du skriver här kommer du att känna dig inkluderad och varmt välkommen av många🌸Ibland tar det ett tag att få svar , vissa forumskategorier är mer välbesökta än andra och där får man snabbare respons, ge det lite tid, läs i andras trådar och skriv, skriv, skriv. Här finns ett bra självhjälpsprogram som kan vara bra att ha som verktyg på sin egen individuella resa mot det mål man själv väljer. 🌸

Godmorgon i stugan!

@paniken @Utmaning2022 hormonkaos skall det stå inte produktion, jäkla stavningsprogram 😂

@Utmaning2022 Ja , ingen kul period i livet , hoppas du har den hjälp du vill ha i detta hormonproduktion, för den finns och man behöver inte må riktigt skitdåligt om mannar rätt hjälp. Propavan, litet tips , ta dom inte för sent och krossa tabletten , många får "myrkryp" i benen av propavan och krossar man tablettten slipper man detta . Fy vad jobbigt att samtidigt känna dig osäker i ditt förhållande , det gör ju inte ditt mående bättre så klart . Klokt att försöka komma underfund med dina känslor och hur du vill ha ditt liv i framtiden utan A närvarande 💪 Önskar dig en fin söndag 💕🌸

Nu har man sovit några timmar igen och på helt fel tid. Men vem bryr sig alltså. För det spelar då ingen roll när man äter och sover när man inte har något som ligger på eller inte har något som man måste bevisa för någon eller pengar som man måste slita och släpa för att få ihop.

Det är inte gott för mannen att vara allena står det i skriften och inte är det då speciellt gott att vara fast i nån relation heller om den inte är uppbygglig. Det har man då lärt sig med åren utan tvekan. Minns en man som man var lite bekant med som bodde i utkanten av stan i en liten stuga som han själv hade byggt för hand.

På hans tomt stod även en ny liten sommarstuga av typen större friggebod eller nåt sånt. Mannen som det tänkes på nu fick en gång en fråga om varför han hade byggt en sådan liten stuga på sin gård. Tror att han sade ungefär som så att, den som har varit gift med en gnatig käring kan nog säkert detta förstå.

Sedan suckade han väl lite och sade att det inte är lätt att vara människa alla gånger. Har nu bytt ut en LED-lampa i taket här i mitt kök då ju inget är för evigt och det gäller ju även dagens moderna glödlampor i LED-teknik alltså. Känner mig fortfarande lite småförkyld, men det är väl som med allting annat att även detta går över. Hade jag haft en flaska vin eller ett gäng med ölburkar i huset så hade jag nog inte suttit och druckit kranvatten nu liksom.

Tänk, nu fick man ett litet alkoholsug igen fast man varit helnykterist så pass länge, men tankar på berusning det går väl snart över, för allting går över, det är bara en tidsfråga alltså. Så har det då blivit söndag igen alltså. Borde väl kanske ta och lyssna på en predikan sade mig mitt bättre jag medans mitt världsliga tänkande väl inte direkt tycker att det rockar så värst med psalmsång och sånt där halleluja-tjafs som väl verkar rätt så påklistrat och inte sällan har lite ton av hyckleri.

Men vem är väl jag att döma vad andra tänker och tycker, och det står ju i skriften att man inte ska döma på det att man icke skola bliva dömd tror jag att det var. Så börjar tydligen ens hjärna på att mata en med lite knepiga tankar igen. Det var trist att man skulle behöva vakna igen på helt fel tid för hade det varit dagsljus ute så hade man ju kunnat ta sig en liten promenad.

Tar då och skiter helt i sånt då jag alltid blir så suicidal och dystert mörk och tungsint inom mig när det är mörkt och jävligt ute. Skulle en stund som denna då inte direkt kanske bli min egen bästa vän promenerandes i mörkret sade mig en logisk känsla i skrivande stund. Nu är det inte så himla många veckor kvar till Jul detta skottår och då blir man väl förmodligen rätt så sugen på jultidens drycker innehållandes olika mängd procent med alkohol, men det är ju nåt som man inte tål. Sitter nu och rimmar också, och tänker väl så smått på en gammal svängig låt av Eddie Meduza. Tror det måste ha varit låten med lyrik om mera brännvin som spökade och skramlade till i minnesbanken i skallen kan jag tänka.

Kan då inte säga att jag suktar speciellt efter brännvin, för det var då aldrig något som min mage älskade nåt speciellt. Man var väl mera inställd på lite söta viner, likörer och kanske en del sorts starkare starköl. Men skulle jag få för mig att köpa hem diverse drycker från bolaget till jultidens fröjder så att säga, så är man väl med garanti ljusår från att vara alkoholfri inom väl bara nån timme efter att man skruvat korken av nån flaska kan jag tänka.

Nog är tanken lite klarare nu när man varit alkoholfri i över ett helt år. Men vad det ska tjäna till att vara duktig när man ändå inte mår psykiskt bra kan man då fundera över. Nu skulle man väl haft en hundusling att gå ut och gå med för att slippa tänka på sådant som man väl inte borde tänka på, kan man liksom tänka på alltså. Men har ingen ork och energi att sköta om några husdjur. För jag har då fullt upp med att sköta om mig själv vad det nu ska tjäna till, men Herren vill väl att jag ska lära mig något mer kanske, vem vet, kanske är det så liksom...

Ha det gott!

Kvällsavstämning ✅ nolla 0️⃣ idag igen - ägnar all tid åt systerdottern ❤️
@paniken Ingen ångrar en nykter sömn och att vakna pigg 🥳 DET är party det!
🩵

Har bestämt mig för ert liv utan alkohol. Vart nykter sedan 24 oktober 2024 och första veckan var hemsk men nu är jag på fötter igen och oavsett prövningar de senaste så har alkoholen aldrig varit ett alternativ. Har t.o.m vart med kompisar på systemet, fester men suget finns inte. Tanken på att att bli bakis äcklar mig, tanken på att förlora kontrollen skrämmer mig fördelen med nykterheten hjälper mig.

Jag kan med en stark motivation och hårig känsla att sista glaset blev i oktober.

Fördelarna har vägt över så pass att för mig verkar drickande lika dumt som rökning eller att snusa.

Ja känner mig som en ny person och alla känslor kommer utan A i bilden. Så jag känner mig rätt färdig med den.

Nu börjar min nya kamp. Att våga stå för att jag är nykterist.

Svårt tycker jag för alla som jag pratat med säger ” Har du problem”

Njae.. Problem i så visa att när jag väl dricker så dricker jag mycket. Ser mig mer som en ” periodare ”

Men bara för att jag inte vill betyder de väll inte att jag har problem?

Jag är så.. tja jag vet inte. Men när inte jag får nått svar på något så känner jag "whar ever" "ja men skit i't". det är som vanligt. ingen som reagerar, fast jag vet och säger till mig själv att - Men stila dig, dom har andra saker att göra. "Dom kan ju inte svara på 5 min"
Men när ingen gör det så får jag ångest och känner.. äh det är ingen idé. Det är ingen som svarar på något som jag lägger ut, vart.det än är. Då raderar jag istället och tänker att "jag är inte
så viktig" och skäms för att jag ens trodde/tänkte att jag skulle vara viktig på nått sätt samtidigt som jag förstår intellektuellt det är hjärnspöken😏 eller fan,.jag vet inte längre

Hej, jag hittade det här forumet idag och har de senaste timmarna läst igenom en massa trådar. Den känslan av gemenskap och stöttning som alla här verkar ge till varandra känner jag att jag saknar runtom mig.

Jag är 21 år och har druckit på ett väldigt ohälsosamt, eskalerande sätt, både i mängd och frekvens, i ca 5 år. I somras upplevde jag ett slags uppvaknande efter ännu en kaosartad (och bortglömd) dag och natt av drickande. Jag visste dagen efter att jag måste förändra och att det inte fanns någon återvändo. Sedan dess har jag tagit hjälp och försökt mig på måttfullt drickande. Men jag har insett att det gör mig mer ont än gott och att lösningen för mig är att sluta helt.

Det jag ville komma till, är att jag känner mig väldigt ensam i det här. Jag känner ingen i min ålder som är nykter eller på en liknande resa. Mina vänner och andra runt om mig verkar ha svårt att förstå. Jag har väl i deras ögon alltid varit en tjej som gillar att festa, och ”det är väl inte så konstigt när man är 21?” Men de vet ju inte vad som finns under ytan, varför jag dricker, vad som pågår i mitt huvud eller vad som händer när de går hem och jag stannar kvar. Min pojkvän är väldigt stöttande och dricker själv väldigt sällan och lite av hälsoskäl, men han har aldrig haft ett beroende och jag märker att han har svårt att förstå mina problem, trots att han vill.

Hur mycket jag än känner igen mig i känslorna i berättelser jag läser här, känns det som att jag är vid en helt annan punkt i mitt liv. Beroende på var man är i livet möter man väl olika utmaningar i att bli nykter, och jag önskar jag hade någon att relatera till i de sakerna.

Jag känner mig också orolig att inte mina problem ska bli tagna på allvar av omvärlden för att jag inte har så många år av missbruk bakom mig. Jag är rädd att få höra ”hur kan man vara alkoholist redan vid 21?”, rädd att behöva förklara mig på något sätt.

Är det någon här som blev eller försökte nykter som ung och har några erfarenheter att dela med sig av? Eller någon ung här som gör det nu?

Hjälp! Min sambo hade lovat mig för några månader sen att sluta dricka i närheten av barnen. Idag öppnade han en öl i garaget när vi var hemma och jag hörde. Gick in till honom och frågade vad han höll på med?! Han tyckte det var okej att dricka en öl för barnen såg inte?! Barnen är hemma så jo de kommer märka det. Han tycker jag överdriver. Han säger att han visat mig att han kan hålla sig ifrån alkohol nu och sluta efter 2-3. Jag förklarade för honom att så var det inte vad vi kom överens om, utan han skulle sluta dricka i närheten av barnen helt! Han sa till mig att han inte kan ge upp alkoholen för han måste dricka öl när vi är iväg med husvagnen och när han grillar! Jag förklarade för honom att jag vägrar leva med en person som väljer alkoholen före mitt och barnens välmående. Jag har själv vuxit upp med en mamma som var alkoholist så jag har mina trauman. Han vet om det och jag sa till honom att jag har erfarenheten av att växa upp med en förälder som blir personlighetsförändrad av alkohol. Som barn såg jag inte direkt problemet för jag fattade inte. Det kom senare. Han tycker ändå att jag överdriver. Alla hans bröder och vänner dricker några öl på helgerna när barnen är i närheten. Jag skiter väl i det! Nu gäller det våra barn! Men då tycker han att JAG väljer att lämna dom för att jag inte kan acceptera att han måste dricka öl ibland när vi har semester. Fast jag sagt att han faktiskt väljer bort mig för att han väljer alkoholen före mitt och barnens välmående. Jag vet inte längre vad jag ska göra. Vi har varit tillsammans i 19 år och kan inte bara kasta bort det vi har. Ska jag faktiskt börja leta lägenhet för att visa att jag menar allvar? Ringa någon för att försöka få till någon parterapi?

@Ny dag Tack ❤️ ja forumet är toppen, jag hade aldrig kommit så här långt utan alla er som är här.

Lägger mej nykter och tacksam!
Hoppas ni har en bra helg trots sug o utmaningar! Vi är starka tillsammans! 🤗

@Ny dag Tack fina du ❤️

Kram 🐘

@Vinäger tack för din viktiga berättelse! Grattis till 2 år. 🥰 kram!

@Ny dag Skriv mer när du mår dåligt! Din ångest bottnar i någonting, du måste hitta orsakerna. Göra något åt grundproblemen. Och genom att skriva mer hittar du kanske lättare pusselbitarna.

Sen är det generellt så med ångest att den blir värre om man undviker. Bästa sättet är att stå kvar, låta ångesten komma, och gå. Så länge man behåller lugnet dör man inte, även om det känns så. Att vara nyfiken på ångesten är ett bra tänk, ”hej här kommer du, vad vill du då?”

När jag hade ångest som värst kunde jag knappt handla. Jag gjorde det ändå. Jag hade ett mantra: ”Det är bara ångest, det syns inte utanpå”. Inte säker på att det stämde jämnt, för svetten rann i floder. Men jag stod kvar i kassakön, försökte andas superlångsamt, betalade och gick sakta ut. Och ångesten gav med sig, i den situationen i alla fall. Man måste igenom det! Att undvika förvärrar bara ångesten!

Kram 🐘

Jag har druckit sen jag var 13 nu är jag 55. Jag har haft uppehåll många gånger. Max 1-1,5 år (barn/amning mm.)
Jag har en partner som har varit nykter i 6 år men han föll tillbaka efter att vi varit ihop 1 år och jag drack som jag brukar så det är kanske inte konstigt att han trillade det dit. Jag har mer eller mindre druckit mest i perioder under åren. Nu dricker jag mer kontinuerligt, alltså varenda dag. Jag känner inte av det ett dugg och då är det ändå 4-5 öl (6%) jag blir inte full eller så men nånting gör det väl tydligen? Jag vill egentligen inte dricka en droppe, och det säger jag varenda kväll och morgon. Men så kommer dagen och suget kommer.
Men grejen är att jag har aldrig någonsin erkänt att jag skulle ha några problem. Jag är likadan fortfarande, jag har inga problem. Bara det att jag inte vill dricka 🙄 om nån förstår vad jag menar. Det går inte ihop men jag har alltid haft känslan av att "jag är inte nån jävla beroende/alkoholist" jag vill bara sluta. Hur kan man ändra sina tankar och inte glorifiera alkoholen? Den är ju så bra.

@Amanda L tack Amanda! Uppskattar dem fina orden.

Har fått ett återfall men är hemma utan alkohol nu och kommer inte dricka mer. Vet du hur länge rodnaden i ansiktet sitter kvar när man druckit på antabus?