skrev vår2022 i Min värderade riktning

@Carisie Good afternoon! Låter gott! Här är det en kaffe med havremjölk och en snickers, efter en promenad i skogen och plockande av massor av gula kantareller och trattisar😁. Blir kantarellpizza till middag. Rehabhunden mår bra med positiv utveckling. Jag har lagt in lite nya roliga aktiviteter som jag testar som zumba, yoga mm.

Luften har gått lite ”ur” eller vad man ska kalla det. Men jag mår bara bra, så ingen fara på taket😁. Det finns många nu som är så stöttande och hjälpsamma i forumet och det är glädjande, då kan man dra sig tillbaka lite. Det är också det fina med forumet, det liksom håller igång sig självt genom att medlemmar hela tiden får det att snurra på.

Jag har dock följt din resa i Skottland/England och det låter som att ni haft det så bra😁. Välkommen hem! Kram och sköt om dig❤️


skrev Amanda L i 50 dagar innan

@Högmo Att bli nykter är en process med både ups and downs. Men till slut kommer du att märka att ångest och sug minskat eller försvunnit. Du blir lugnare och får möjlighet att kunna verkligen lösa ev problem, inte bara hälla alkohol på dom.
Tänk vilken tur du haft, du kunde faktiskt dött. Nu har du chansen att skapa dig ett bättre liv. Ha bara tålamod, för allt är en process som pågår. Lita på den och att vartefter tiden går kommer din hjärna att återställas och även kroppen. Tre månader är en första anhalt för många då man upplever alltfler fördelar med att vara nykter.
Att kunna hitta nya, roliga och sköna vanor!
Femtio dagar är en jättebra början. Lyssna inte på ev tankar om att du ”nog kan dricka litegrann”. Det är bara beroendet som talar…
Tänk på allt du uppnått (och sluppit), och ta chansen att bli fri.
Om någon undrar hur länge du ska vara ” vit” så brukar det vara den som har egna problem…😀♥️


skrev Amanda L i 90 vita dagar

Skål tamejfan, hette en av dem alltså:)


skrev Amanda L i 90 vita dagar

@Hellen57 ” Jag som var så rolig att dricka vin med” om en ung kvinnas kamp mot A. Skål tamejfan” både rolig och full av insikter om ens egna tankar. Till sist en mer faktabaserad, lite typisk amerikansk självhjälp, men bra för att förstå hur hjärnan och alkoholen fungerar ihop. Det är Annie Grace bok ”Tänka klart” Hoppas jag kom ihåg namnen rätt, men du hittar säkert via google…


skrev zalkin i 50 dagar innan

Erfarenheten är att alkohol för oss som är svaga för den drar ner oss i ett mörker. Fint att du överlevde, hoppas det var din rock bottom
Nu blir det knappast värre än det var för 50 dgr sedan och tidigare men det tar tid att läka från a sjukdomen, först efter ca 3,5 månader började jag förstå att jag kan få ett riktigt gott liv utan A.
Vägen dit är endast idag, att vara nykter just idag. Gårdagen är förbi och vi har skäl att vara tacksamma över att vi inte ställde till det för oss och att vi fick vakna utan fylleångest idag. Morgondagen är ett helt nytt kapitel, den behöver vi ta först imorgon. 50 dgr är en bra bit på vägen, fortsatt lycka till, vi reser oss!


skrev JHL i Att berätta för arbetsgivare

@Hönan Agda
Hej och välkommen. Som @eling säger så är du inte en usel människa och det är jättebra att du tar tag i detta.

Min erfarenhet av att ha anställda med alkoholproblem är att det finns färdiga processer som dras igång. Dessa brukar innefatta:
- Anonymitet från arbetsgivarens sida. Din chef eller annan i organisationen, typ HR, får inte läcka detta till andra. Normalt inte ens i ledningsgrupp däremot kommer din chef meddela sin chef om att en process har dragits igång för dig. Dels av rent medmänsklig samt arbetsmässig info då din chef kommer att bli involverad och givetvis pga kostnader som behöver attesteras. Allt detta är 100% standardförfarande.
- Provtagning och läkarutlåtande kommer att ske. Normalt sett så görs detta av en privat aktör och inte Landstinget
- En rehabiliteringsplan kommer att upprättas. Du och förhoppningsvis en 3:dje part (någon specialist som ditt företag har avtal med) sätter upp en plan på att och samt hur du ska bli och hålla dig nykter. Det kan vara medicinsk, samtalsterapi mm som hjälp.
- Ett rehabiliteringsavtal kommer att upprättas. Avtalet säger att du förbinder dig att följa rehabiliteringsplanen.
- Dokumentation kommer att upprättas, dvs hur det går för dig, deltar du i processen osv.
- Efter rehabilitering så kommer utvärdering att ske där bland annat vidare åtgärder utvärderas.
- Under rehabprocessen kommer man säkert att ta några prover på dig.

Ovan är standard men kan säkert kännas läskigt men i det stora hela vill din arbetsgivare dit bästa och se detta som ett stöd och hjälp.

Lycka till, detta kan vara en vändpunkt och om några månader är du en av forumets success stories. Var aktiv i forumet under processen (om du tror att det kommer att hjälpa).


skrev Amanda L i Att försöka sluta med överdrivet drickande

@Taga_Ny Hur funkar det? Orolig för dina folköl då det bara triggar suget… Har du provat alkoholfri öl? Det är gott och kan funka som avledning. Tyvärr tar det ett tag innan suget försvinner, men det måste man igenom.
Träna som du gör är jättebra, men att bara gå runt huset kan också hjälpa när det ändå tränger sig på.
Tänk på hur sköönt det skulle vara att slippa detta med ångest å sug. Och att du kan komma dit relativt snabbt. Ja, i ett livsperspektiv är det nästan med blixtens hadtighet.🥳


skrev Carisie i Promillebikt

@Flarran 700 dagar?! WOW!!! Bra jobbat flarran 🩵


skrev Lojsan70 i Naltrexon

@alkoholdjavul Varför vågar du inte söka hjälp?


skrev Hönan Agda i Värdelös

@Stinalotta Jag känner precis samma sak. Hur kunde vi hamna här om allt runtomkring är bra. Har tänk massor på det och jag tror inte att förklaringen finns i någonting runtomkring. Det måste ju vara något inom en själv. Jag kan inte komma på något mer än att jag måste sakna impulskontroll och inte har något konsekvenstänk. Jag känner inget sug efter alkohol utan dricker oftast av tristess och vana (?). Men något måste det vara som skaver? Något obearbetat? Kram till dig och se till att sluta innan dina nära och kära far illa, då får du dessutom ångest och kanske väljer att dricka mer.


skrev eling i Att berätta för arbetsgivare

@Hönan Agda hejsan! Vill bara säga att du inte är en usel människa för att du har alkoholproblem! Det definierar inte dig! Dessutom, bra att du tar tag i det, det är ju det vi kan göra, ta ansvar och göra något åt problemet! Jag har ingen egen erfarenhet av detta med arbetsgivare. Men jag tänker mig att om du berättar för din chef så har väl hen någon slags tystnadsplikt och går inte runt och berättar det för alla andra. Arbetsgivaren har ett ansvar att erbjuda hjälp och stöd.
Lycka till ❤️


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Grattis till 700 dagar på forumet, tillika nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Mäktigt många!

Kram 🐘


skrev Himmelellerhelvette i Andra halvlek har inletts

Jag tycker du gör helt rätt, fortsätt så tills den dagen du känner för vidare steg, om du känner för vidare steg framöver, jag tror inte 6 prillor/dag med den styrkan är jätteskadligt @Andrahalvlek, allt med måtta, även nedtrappning så slipper du den deppigheten jag hade i flera månader förhoppningsvis! Och löpningen gör dig starkare mentalt också så det hjälper till massor att slippa nedstämdheten som kan komma med nikotinreduceringen. Kram❤️


skrev Hellen57 i 90 vita dagar

@Silvertärnan Tack för tips! Ska söka upp dem!


skrev mtb-cyklist i Trött på alkohol

Behöver mycket stöd och pepp för att klara av att göra en förändring.
Är så trött på A!


skrev Hönan Agda i Att berätta för arbetsgivare

Jag är rätt ny här. Gick med för 3 månader sedan men har bara varit alkoholfri i 5 dagar. Då kom en arbetskompis (och vän) hem till mig efter att jag inte dykt upp på jobbet. Jag berättade utan omsvep för henne att jag tog till alkohol vid ångest och tristess och inte kunde sluta innan jag däckade eller spriten var slut. Jag hade redan pratat med andra vänner en vecka tidigare så jag hade redan börjat förbereda mig för att på allvar söka hjälp. Det är en lång historia, men jag ringde min vuxna son och berättade att det hänt igen. Han blev jättebesviken så klart och sa att han nog inte ville att vi skulle ha kontakt innan jag på allvar sökt hjälp. Jag förstår honom till fullo. Han är klok och vi är väldigt tajta. Jag har dessutom 2 barnbarn som jag älskar till max. Jag sökte hjälp på beroende redan för 3 veckor sen och var lovad snabb respons från vc för att starta behandling med antabus, men då det inte hänt något bad jag min arbetskompis att köra mig till beroende igen för att få hjälp att stöta på. Jag har en särbo som är ett fint stöd men han är nog lite medberoende så han har inte klippt med mig trots detta. Har gjort så här av och till i jobbiga perioder ca 10 år. Jag vill aldrig dricka mer i hela mitt liv, men jag vet inget annat sätt att smita undan när det blir jobbigt. Nu har jag jätteångest för eftersom jag var frånvarande från jobbet flera dagar i veckan så måste jag kontakta min chef och berätta hur det ligger till. Jag skäms som en hund och vill absolut inte berätta, samtidigt som jag känner att det är min plikt. Hur ska jag göra? Jag vet inte hur jag ska göra? Jag vill inte att alla på jobbet ska veta hur usel människa jag är. Har någon något råd?


skrev mtb-cyklist i Trött på alkohol

Behöver mycket stöd och pepp för att klara av att göra en förändring.
Är så trött på A!


skrev Carisie i Min värderade riktning

Hej vårfru 🧚🏻‍♀️ Det var ett tag sedan jag såg dig så jag kikar in med en wee biscuit och lite te med en citronskiva i - brittiskt så det förslår. Hoppas du mår bra och även rehabkillen (men han får inget te) 🫖 🍪 🍋.
🩵


skrev Högmo i 50 dagar innan

För 50 dagar sedan var jag och en vän ute och fiskade. Vi var tvungna söka skydd på en ö vid en kraftig regnskur. Där blev vi sittandes med öl och vin. Blev enormt full. Minns inte båtfärden hem. Bara små fragment. Släpper av vännen vid en gästbrygga och åker vidare mot min brygga
Vaknar upp kall blöt och blodig i källaren hemma. Tar tydligen av mig kläder i källaren och går rätta vägen in i huset och lägger mig och sover. Vaknar några timmar senare. Tittar mig i spegeln. Näsbenet är nog av och ett jack i huvudet. Duschar och försöker minnas tillbaka. Minns något att aktersnurran hamnade i vattnet. Jag hamnade i vattnet. Ångest.
Kommer fram till att jag får vara tacksam att jag lever. Bestämmer mig då, att det här håller inte. Måste skärpa till mig.
Så idag har jag varit vit i 50 dagar
Det har varit relativt smärtfritt.
Lite ångest här och där. För vad man gjort och inte gjort i sitt liv
De flesta är nog glad över att jag tagit ett första steg till nyktert leverne. Andra frågar hur länge jag ska vara vit.
Ångest har jag haft så länge jag minns. Den känns bara lite annorlunda nu.

Men kan fortfarande vakna på morgonen och tänka. Vad hände igår? Har jag någon minneslucka?

Just nu känns det fortfarande lite virrigt uppe i hjärnan. Svårt att koncentrera mig. Så var det i och för sig för 50 dagar sedan också

Försöker läsa på hur hjärnan och kroppen reagerar efter det man varit utan alkohol en viss tid. 5 veckor si 2 månader så. Etc.

Vilka erfarenheter har ni?


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

God "morgon". Det blev en lång dag i London och sen middag. Vaknade precis i tid för att hinna med frukost. Vi har tagit sen utcheckning för att kunna ha rummet till vi åker till flygplatsen ikväll. Vi är dödströtta och tänkte vila på sängen en stund innan vi drar igång nåt projekt. Det känns som att jag har vanan inne på att semestra nyktert ☺️.
🩵


skrev Lady175 i Värdelös

@Stinalotta ja vi kämpar på kram


skrev Silvertärnan i 90 vita dagar

Jag lyssnar på "En beroendepodd av The House", "Don't Wine about it" bland annat. Karin Adelskölds bok är bra också. Bara att tanka på med pepp!