Senaste kommentarerna i forumet

@Eirene När jag läste ditt inlägg ang ätandet så kom jag ihåg det där jättesuget efter salt och fet mat när jag var bakis! Hade helt glömt! Men det var säkert en orsak till nån bilring… alkohol påverkar verkligen så mycket! Skönt att det är bättre för dig nu. Slmnen har också blivit så mkt bättre för mig. (Nästan för bra🤣)…

Jag tror inte det finns ett enkelt svar gällande hur man kan stötta. Vi är alla så olika och ser på alkoholens klor så olika. Vissa kallar det att man är permanent sjuk andra vill hellre se en det som en tillfällig kidnappning av hjärnan. Vissa uppskattar att det hela får stort fokus andra normaliserar det hela får och ogillar massa uppmärksamhet.

Personligen tycker jag vi komplicerar det hela lite mycket många gånger. Borde sänka garden och våga ställa öppna frågor. Bjuda in till öppna samtal. Våga fråga och skapa förutsättningar för att prata utan att skapa etiketter eller skamfylld känsla. Bara finnas och få personen att känna sig bekväm. Fokus framåt.

Vi vet ju redan att alkohol förställer alla människor. Det är en drog. Därför tror jag mer på att prata bortom vad som händer när hjärnan blir påverkad och istället hjälpa folk få vara dem de är. Bli respekterade som alla andra och ha förståelse för att detta är en svår process där man är dömd utan att många gånger vara hörd. Inte likställa det som gjorts under drogpåverkan med ideoti utan istället öppna upp för ärliga, trygga konversationer utan dömande. All visa att det är ok att vara sig själv. Att ge folk en ärlig chans. Inse att den beroende har en resa att göra i att lära känna sig själv och egna känslor. De har ju tidigare bedövas och nu måste de istället hanteras.

Att inse att egen ilska handlar om egna känslor som måste hanteras. Inte lägga över dem på den som försöker ta sig ur sitt beroende. Lära sig sätta egna gränser. Inse att man har en egen resa att göra för att skapa egen inre harmoni och inte anse att den ilskan får den beroende bara ta. Båda sidor har del i att skapa harmoniska förhållanden där båda har rätt att vara sig själva utan att skuld och skambelägga. Sjukt svårt men en förutsättning för att skapa ett fint liv. Om båda sidor skriver under på att det är en resa så kommer omställningen kunna leda till mycket positivt. Man hittar sig själv och utvecklas.

@höst23 Detsamma och bra jobbat. Har du bestämt dig för att sluta helt med alkohol tycker jag att du ska lägga din tråd under Vara alkoholfri. Du får mer pepp och stöd för just det målet där.
❤️👍

Idag plötsligt kändes livet gött igen! Vaknade sent av att solen sken in, kändes somrigt. Bestämde mig för att skynda mig ut. Gick genom skogen till golfbanan och satt i solen och pratade där med några. Sedan växelvis sprang och gick till den lokala krogen som bjöd på äppelpaj med vaniljsås efter lunchen. Min sambo mötte upp där och vi åt tillsammans. Sedan gick vi hem och vilade. Det här med att springa har blivit ett riktigt lyckopiller. Jag som aldrig gillat det förr. Mystiskt, men bra!😀

@Smillans Skönt att kunna ägna tankarna åt det verkliga livet!❤️🙏🏻

Härligt att du är tillbaks och satsar på ett nyktert liv! Kan vara bra att planera lite vad du ska göra när tankar på alkohol kommer. Ta en promenad, yoga eller liknande. Ta hand om dig och kämpa på!

Hej Celine,
Ja, det är många här som känner sig ensamma på olika sätt. En del som lever ofrivilligt ensamma, andra som lever i familj men inte känner sig sedda och förstådda, många saknar nära vänner. Att ta bort den snuttefilt som alkohol är kan vara är svårt, men nödvändigt om man vill bryta ensamheten. För det går! Hitta likasinnade genom kurser, träning, körsång, volontärarbete eller vad som passar en själv. Som nykter får man så mycket mer energi. Beroendet vill få oss att tro att det ät omöjligt, allt för att få tillbaks sin drog. Men livet har så många möjligheter, bara vi öppnar oss för dem!

Härligt att höra! Jag hejar också på dig!

@Fia L då skickar jag en stor kram till dig och talar om att det är riktigt bra gjort av dig att göra en förändring med A och du ska vara glad och stolt över dig själv även om han må vara lite dålig på att uttrycka sig 🙂

Men ja mina kissar är min familj helt klart och jag älskar dem gränslöst. Lämnade kissen hos veterinär över natten och den andra springer runt och letar och ropar efter honom här hemma nu. Själv ska jag försöka att inte oroa mig och förstå att kissen är i bra händer inatt. Ska mysa med kissen som är hemma och titta på serier nu.

Önskar er god sömn ❤

@Se klart Likheten med sår var verkligen skitäcklig 🤣 Men jag fattar hur du menar, både vad det gäller sår och ett sårigt inre. Man behöver lufta och sen ha tålamod, låta allt ha sin gång. Inte så förvirrat kanske, mer this too shall pass. Inifrån och ut. Andas in. Andas ut.

Kram 🐘

@Se klart Jag blir så berörd av din fina beskrivning av som jag tolkar som försoning och medkänsla med sig själv, trots det läskiga med bensår, men en fantastisk liknelse. Jag tycker att du så fint berättar om det som kan vara så svårt att både beröra och komma åt. Det finns också en tröst i att det värsta redan har hänt och att det inte är farligt att rota där nere i källaren. Den man möter är sig själv och den som man behöver trösta, försonas med och känna medkänsla med. Då kan vi till slut krypa upp ur källaren, möta dagsljuset, spatsera på plankan med öppna ögon. Då kan vi även se på världen med andra glasögon, känna frid, lugn och ro. Tack för din vackra beskrivning och att du kunde sätta ord på det. En beskrivning som passar in på det som jag kallar min värderade riktning. Tack❤️

@Heffaklump Grattis till 60 nyktra dagar! Skönt att du har sluppit suget. Hoppas din lägenhet blir såld snabbt!

Kram 🐘

Imorse när jag åkte till jobbet kom ett litet lyckorus farande i kroppen, jag kände lycka över att jag mår rätt bra. Solen sken, morgonen var härlig! Efter det blev jag så känslosam för att jag kände den här känslan. Och tacksam. Jag är mitt i livet och jag kan själv bestämma hur jag vill att mitt liv ska se ut framöver. Idag är det 1 månad och 9 dagar sedan jag bestämde mig för att jag ville vara något annat än där jag var och det känns fortfarande så bra! Heja mig!

@Natalia
Hoppas allt går bra med lilla Missen 🐈‍⬛.
Har själv en som betyder otroligt mycket för mig- det är som ens lilla barn💕
Idag känner jag mig lite låg. Min man pratar inte med mig - ignorerar mig. Jag känner av dålig stämning otroligt mycket och mår inte bra av det. Varför han beter sig såhär vet jag inte - men gissar att han är hängig och trött. Då blir han väldigt introvert. Det är astråkigt och jag känner mig inte uppskattad eller omtyckt det minsta.
Han borde vara nöjd och glad nu när jag tagit tag i vineriet och har uppehåll.
Inte ens ett glatt tillrop eller bra jobbat..
jaja. Det blir väl bättre…

Dag 60 idag och äntligen är förberedelserna inför försäljning av lägenheten klara.
Har rensat och städat i närmre två veckor men nu är det äntligen klart, lägenheten är stylad och fotograferad och snart läggs annonsen ut.

Då vi inte vill röra till i lägenheten nu när den är iordningställd har vi nu flyttat ut, jag bor hos släktingar som är bortresta och min blivande exfru har flyttat in i sin lägenhet som för tillfället mest tjänstgör som förråd för alla saker vi rensat ut. Fantastiskt hur mycket skräp man samlar på sig.

Dottern kommer att bo mestadels hos mig under den här tiden då jag bor i ett fungerande hem snarare än i en härva av kartonger men idag sover hon hos sin mamma.
Underbart att få en kväll för sig själv och bara kunna koppla av, de senaste veckorna har varit helt vansinniga men nu börjar jag se ljuset i tunneln, får bara hålla tummarna för att försäljningen går fort.

När jag skriver här slår det mig att jag inte känt något som helst sug under den här tiden, inte ens tänkt tanken på en städöl eller att varva ner med ett glas vin efter dagens slit och släp.

Nu när allt slit med lägenheten är klart och de flesta krämporna efter maran gått över är det dags att ta tag i träningen igen, den har tyvärr prioriterats ner de senaste veckorna, men imorgon tar jag sovmorgon och njuter av att bara behöva få mig själv iordning för jobbet, jag kanske tom kan vara på plats i tid och hinna ta en kaffe i lugn och ro innan dagen drar igång.

Jag tänker helt fritt såhär;
Att ju äldre vi blir, mognare, nyktra, så öppnar sig chansen att få stanna kvar i förvirringens rum. Där är det inte ens säkert att det går att sätta ord på vad som känns. Det kan vara så svårt som att vara stilla- och bara känna. Inte lösa. Inte åtgärda.
Min bästa terapeut i livet sa ibland till mig att vi är enormt hjälpta av insikten att det värsta redan har hänt.
Att bli sviken av sin mamma. En pappas missbruk.
Och så din dotters födelse som fick jorden att rämna- och precis som du skriver själv- källaren för outhärdlig sorg öppnades och stängdes.
Att vara i förvirringens rum- på riktigt- är svårt men viktigt. (Även som kollega och inte minst chef kan, och bör man man testa. Att vänta och vänta in. Allt som utvecklas och växer i den där stunden av att ”inte veta” är närmast outhärdlig men också vackert- hittar inget bättre ord.
Men i det privata.
Där tror jag vi till och med måste stanna till där. Annars växer vi bara på utsidan.
För många år sedan jobbade jag med sårvård- omläggning av riktigt elaka trycksår och sår i samband med amputationer och diabetes.
Det var så läskigt att det hände att jag fick hålla i mig för att inte svimma.
När sår läker- så vill hudens yta läka fort som tusan. Täcka över och skapa ett skyddande skikt. Problemet är att det inte alls är särskilt bra för läkningen- sår måste läka inifrån och ut- då för tiden var regeln att lägga ”vått på vått” - för att förhindra en för snabb läkning. Det hände att man till och med fick avlägsna hud som växt över såren, just för att skapa möjlighet till läkning på djupet.
Nånting har jag lärt mig av den erfarenheten och det är väl att detta med att ”riva upp gamla sår” kan vara helt riktigt.
Det jag tror- utan att veta- är att de flesta upptäcker just detta: det var inte så farligt, inte så infekterat, för det värsta har redan hänt.
Detta kanske inte makes any sense men det treo jag att det gör för jag tror att du är ungefär där. Ska jag orka ta reda på vad som finns i den där gamla källaren/ under den hastigt läkta huden.
Allt - och jag menar allt- är mindre farligt nu, helvetsgapwn kan öppna sig, men vi- vi lägger en planka över och spatserar till säkerhet men med ögonen öppna.
Stor kram 🥰

Nu är vi hos veterinären och jag har lyckats spåra vad han tuggat i sig.

Finns ett behandlingshem i piteå som heter Alfa.

@Majaella Ett halvårs sjukskrivning på heltid och sen sakta stegvis upp till heltid krävdes. Och SSRI.

Kram 🐘

@Majaella Det är sömnen som ballar ur på mig, sen går det tyvärr snabbt utför. Stress och sömnbrist gör att jag får ångest som yttrar sig i värmevallningar, tryck över bröstet, stickningar i händer och ansikte. Det kommer som vågor, mest nattetid. Omöjligt att sova.

I övrigt märker jag att mina kognitiva förmågor ballar ur. Jag hattar hit och dit med saker, får inte saker ur händerna, kan inte ta beslut om enklaste saker, kan vela med formuleringarna i ett mail hur länge som helst. Upplever mig jagad, märker att jag gör ett uruselt jobb.

Jag blir också väldigt irriterad och arg på min omgivning, drar mig undan, vill inte fika, luncha eller umgås. Ingen förstår mig, alla är idioter. Även familj och vänner.

Nästa steg är att jag glömmer ord, får inte ut rätt ord ur varken minnet eller munnen, glömmer koder till bankkort och dyl. Får ”luckor” i medvetandet så att jag plötsligt vaknar upp när jag kör bil tex: ”Hur hamnade jag här?” Då kan jag också uppleva ångesten i form av att jag inte får luft, att jag kvävs. Som om lungorna krympt, jag får inte ner luften.

Nästa steg efter det är att jag blir deprimerad, helt apatisk och oförmögen att göra någonting. Försöker jag äta växer maten i munnen, jag är enormt törstig och dricker massa vatten. Titta på tv för att distrahera är det enda som funkar. Försöker jag promenera går jag i slowmotion. Mitt ansikte är helt nollat på uttryck och jag är ledsen i ögonen. Det är som om färgen på ögonen bleknar och pupillerna förminskas.

Alkohol har förvärrat ångesten, men när jag väl förstått vartåt det barkar så har jag helt slutat med alkohol, alla gångerna förutom den sista för då hade jag redan slutat. Alkoholen kan skjuta upp ångesten, men då kommer den tillbaka etter värre mitt i natten. Det har jag upplevt och av ren självbevarelsedrift har jag därför nollat alkoholen spontant.

Usch, det är obehagligt att bara skriva det.

Kram 🐘

Grattis fina Vinäger till 300 dagar !
En förebild och som gett så många så mycket !
💕

@Fjärilen81 man älskar dem över allt annat ju ❤
Min ena kisse mår inte jättebra idag. Han vill inte riktigt äta idag och är lite loj. Blir så orolig för han tenderar att äta olämpliga saker och det var inte längesen han fick göra operation för att avlägsna en stor mängd snoddar från magsäcken. Han är inte fullt så illa tilltagen idag som han brukar vara när jag åkt in akut. Ska avvakta lite idag med att åka in men det känns inte bra 😕

@Andrahalvlek tack, jag antar att så är läget även om jag just nu gärna vill ”skylla på ” att jag långsamt blivit nerbruten i mitt förhållande ( vilket också är sant, men som bara är en förklaring, inget försvar )

@TessaMa Ingen fara alls, vet hur det är. Jag brukar logga in ett par gånger i veckan nu, kolla av om du har skrivit och skriva av mig lite själv. Mitt datum är 4:e oktober :D (slutade 4th of july och lever med en amerikanska haha)
Nej i det stora hela är det nykterheten och inte dagarna som spelar roll, därför jag nu bestämt mig för att gå ur AA, en av många anledningar.

Skönt att du känner så, det är som många säger att det är inte svårt att vara nykter, men att leva nykter är en helt annan femma.

OH spännande, jag vet att vi ska vara anonyma här man önskar man hade kunnat få se det du målar. Du gör helt rätt i som sätter ett mål för dig själv, och jag hoppas verkligen att du når det med bravör!

Förstår precis vad du menar men det och självklart är det OK! Det finns ingen annan som vet bättre vad du behöver än dig själv och eftersom det går så pass bra så tycker jag definitivt att du ska fortsätta lyssna på dig själv.
Jag är likadan, går in och kollar vad som hänt i ditt liv, skriver ett par rader till dig eller mitt inlägg och sedan återgår jag till mitt numera nyktra liv :D
Stor kram till dig med så firar vi 3 månader om drygt 2-2.5 veckor! <3

@TessaMa Stort tack, det är du med! Ja jag försöker verkligen och såklart går det upp och ner vilket det alltid gör med barn men jag tror de märker på mig att jag är lugnare, gladare osv. 3 månader närmar sig med framsteg, indeed! Så skönt och så enkelt, faktiskt.

Ja jag har ju läst om din egna resa(första jag gör efter att kolla efter dina kommentarer här haha=) och det är en enorm resa, dalar och toppar men du har hanterat allt galant! Jag är så stolt över både dig och mig och det är en helt fantastisk känsla, att känna att man kan blicka bakåt och ärligt säga att man fullföljt något och inte fuskat samt ljugit om det.

Du ska vara stolt och jag hoppas verkligen du får en underbar vecka, nu ska jag läsa ditt inlägg <3