skrev Majaella i Nykter morgon dag 10

@Andrahalvlek
Jag undrar om du orkar berätta hur du mådde vad som hände kroppsligen/ själsligen när du blev sjukskriven för utbrändhet .
Vad blev vändpunkten ?
Minns du?
Var det inblandat med alkohol alla gångerna ?
Kram


skrev Tulpanflinga i Hopplöst

@Kameleont
Åh, kära du. Du är långt från ensam och vi är många här som hejar på dig. Det kommer att bli bra, på ett eller annat sätt <3


skrev Snödroppen i Hopplöst

@Kameleont
Yes, i got your back 🤗.
Det måste hjälpa oerhört mkt att du springer, det önskade jag att jag kunde komma igång med.
Var rädd om dig, och ta din plats. Du har också behov!


skrev Marsorm i Nu får det vara nog

8:e dagen! Sovit bra för första gången på lääänge… inga svettningar och plötsliga uppvak😀 Dock har jag haft en lite sämre förmiddag, känt oro och huvudvärk. Hade möte på Beroendecentrum, bra dialog men svårt att se vad de kan erbjuda mig i dagsläget. Lite blodprover är väl dock inte fel för att se hur fysiken tagit stryk. Går till gymmet nu och hoppas det känns som en bättre dag efter det😀


skrev Emilia i Familjen

Hej @Syster A och varmt välkommen hit! Du har gjort en stor förändring och nu varit nykter i över två veckor. De här stegen du har tagit har inte uppmärksammats på det sättet du hoppats på av dina anhöriga, vilket väcker frågor och oro hos dig. Du nämner att något du skulle kunna göra är att prata med dem, men att det känns svårt. Vad klokt att du skriver här för att bolla det här! Här finns många kloka personer som säkert kan känna igen sig i det du skriver. Ibland kan det ta ett litet tag innan en tråd kommer igång, så en kan behöva skriva igen. Skriv gärna och berätta mer och dina tankar!


skrev Natalia i Kaffestugan

Jag beklagar @Fjärilen81 🥺😥❤


skrev Tulpanflinga i Skam, praktiska hinder, rädsla eller något helt annat?

@Veronika4849 Har du testat att vända dig till anonyma alkoholister?


skrev Andrahalvlek i Nykter morgon dag 10

@Helahea Grattis till 412 nyktra dagar! Klokt att maila hotellet och be dem tömma baren på rummet. Ett otyg minst sagt att det fortfarande finns, utan att man själv sagt sig vilja ha det. Ha det bäst i Grekland 🥰

Kram 🐘


skrev Helahea i Nykter morgon dag 10

Nyktermorgon 412
Känns helt otroligt att skriva det!
Förbereder mig för en resa till Grekland. En vecka med sol, bad, god mat mm
Har idag mailat hotellet för att be dem att ta bort all alkohol från rummet. Det är ett hotell som vi varit på innan och jag skall för första gången åka dit nykter… ingen kall rosé eller drink. Därför har jag lagt upp en strategi. Köper med mig några burkar ”ein zwei zero ” och ett par flaskor alkoholfritt bubbel.
Något som jag lärt mig av dessa 412 dagar är att vara förberedd Då är möjligheten att lyckas större.


skrev Crusade i Jag väljer att leva utan alkohol.

En ny dag ...

Jag borde kanske göra lite catching up ... mycket har väl hänt på det här forumet. Nya berättelser och nya upplevelser.

Solen skinner. Och det första jag läser på min WhatsApp är ett meddelande från någon kontak som anklagar mig rätt så allvarligt. Att vad jag gjort kommer att hemsöka mig för resten av mitt liv. Nä jag kan väl säga att jag inte gjort något och personen i fråga behöver psykiatrisk hjälp. Jag berättar ...

För några veckor sedan gick jag med i vad jag tänkte var en grupp där ex-pats kan dela av sina erfarenheter. Såklart fick jag redan från början äktenskapförfrågingar mm ... Men då var där en kille som inte skrev så där, och eftersom han var en ex-pat med en trovärdig berättelse ... ja ... jag hade ingen aning om vad som skulle hända.

Jag hade klart och tydligt sagt att jag är en gift kvinna och bara kan erbjuda vänskap. Kortfattat, sättet han skrev på - och han hade också lämnat vid enstaka tillfällen en röstmeddelande - de flesta kvinnor skulle känna sig smickrade, även på gränsen att ha vissa emotionella och fysiska känslor.

Han ville träffa mig och jag såg absolut ingen fara. Jag har flera män i mitt liv, män som är goda kompisar, trots att vi inte träffas så ofta på grund av faktumet att vi bor i olika länder. Jag sade att oktober och Sverige var absolut inte möjligt. Men då fick jag en tanke ... vi träffas i Egypten därhit jag reser i november. Om han är en seriös person, då gör han det väl .... Jag såg fortfarande ingen fara, och som vanligt ser jag allt med mina rosa glasögon.

Tills han frågade mig om ett personligt lån!!! Då backade jag helt och hållet. Jag kände mig så bedragen och lurad att jag var tvungen att dela mina tankar och känslor med honom. Jag har till och med berättat min terapeut om händelsen.

För att kunna omgås bättre med alla mina tankar och känslor ... såklart vad gjorde jag ... jag började dricka när ingen såg det. Helt fel lösning på problement. I stället borde jag ha blockat honom på en gång, men en röst sade fortfarande att kanske han befinner sig verkligen i en skit situation ... Idiot att jag är!!!

Jag sade att jag inte skulle låna ut pengar och förklarade också varför. Hans sätt att skriva ändrades såklart. Jag var en dålig människa, allt var mitt fel ....

Men jag vet bättre. Jag har lärt mig några nya saker. För det första att verkligen ta den tid som är nödig för att lära känna någon speciellt på nätet. Också att alkohol är ingen lösning. Slutligen att jag älskar min man så oerhört mycket och han är den enda i mitt liv.

Jag vill bara berätta det här för er.

Alkohol är aldrig en lösning inte för mig i alla fall ... för då gör jag dumheter, jag skriver och säger dumheter och har bara dåligt samvete efteråt.

Så, nu ska jag städa lite.

Idag blir en jätte fin och solig dag.

Kram
xxx


skrev orolig_dotter i Jag är rädd att min mamma ska dö

Hej, starkt av dig att berätta <3 Jag har en ganska liknande situation, mamma är alkoholist och bor ensam och har inga vänner, bara sina vuxna barn. Hennes syster dog ensam hemma pga alkohol för några år sedan och även om mamma är lite lugnare än sin syster så är jag livrädd att det ska hända henne. Jag har tyvärr ingen lösning åt dig (eller mig) men om det är till något stöd så är du iallafall inte ensam om det. Kram


skrev Fjärilen81 i Kaffestugan

@Natalia kattungarna mår bra 💕 Ögonen har börjat glipa lite så snart är det väl full fart 😅 Tyvärr fick vi ta bort våran gamla kattfarbror igår då han hade ont i kroppen. Det gick bra och inget tröstvin intogs 🙏🏼💔


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Se klart Och jag tänker att du har helt rätt. Allt med min dotter kastar jag ner i källaren och slänger igen dörren så fort den akuta fasen är över. Pang bom. För att jag inte vet hur jag ska hantera de känslorna. För att det inte finns något som jag kan göra eller tänka för att trolla bort allt det jobbiga.

Min psykolog sa en gång att jag helt hoppar över förvirringens rum. Ett problem uppstår - jag löser det efter bästa förmåga. I jobbsammanhang är det viktigt att veta att jag funkar så, för mina kollegor kan gå halvt vilse i förvirringens rum jättelänge. Jag låter dem hållas, ett tag, men själv tycker jag att det är slöseri med tid. Privat blir det snabba ryck ofta, så snabba att min dotter psykologen väckte frågan om jag kanske är bipolär. Det har vi dock skrinlagt - SÅ vilda omvälvande saker gör jag inte.

Samma sak med min barndom som präglades av min pappas missbruk. Jag minns att jag redan som 10-11-åring var och varannan kväll tänkte ”bara jag blir vuxen snart så jag får klara mig själv”. Jag minns känslan inombords när jag tänkte den tanken. Jag ”löste” det genom att flytta 30 mil när jag var 20 år. Långt bort från dem. Inte tänka på dem, inte tänka på vad som varit. Nu är min pappa död sen drygt 20 år och min mamma bor numer här, nästan granne med mig, men hon är en spillra av sitt gamla handlingskraftiga jag.

Hennes uppenbarelse idag påminner mig inte ett dugg om den mamma som bokstavligt talat struntade i sin enda dotters mående för att hon själv hade fullt upp med att ”tänka bort” det jobbiga för att överleva. Jag har bara nästan förlåtit henne, men det är inget vi brukar prata om alls. Kanske vi borde göra det mer? Å andra sidan har jag förträngt det mesta från min barndom. Minnet funkar så - allt jobbigt glöms bort snabbt. Annars skulle ingen kvinna föda två barn 🤣

Jag tittar sällan bakåt. Jag kan i vissa lägen ha viss beslutsångest, men jag brukar ta de flesta beslut hyfsat snabbt. Sen ser jag bara framåt, aldrig bakåt. Men i min källare finns all möjlig bråte milt uttryckt.

Kram 🐘


skrev Smillans i Var gick det fel?

Nu har hösten verkligen börjat komma🍂🍁kylig luft imorse. Bra, då kanske vi slipper dom förbannade myggen.
Jag tänker på att jag är lite ”i stå”, vad nu det betyder. Dagarna flyter på, det händer inte så mycket. Jag jobbar, planerar mat, sköter hem, veckohandlar, tvättar, plockar m.m
Jag tänkte lite på förr hur stressad jag var hela tiden av jakt på alkohol. Var ska jag handla? Kommer det här räcka? Koll på klockan, när får jag ta första glaset? Syns det att jag är bakfull? Luktar jag? Är jag nykter när jag vaknar? Kan jag köra bil? Frågetecken frågetecken frågetecken hela tiden. Och stressen för det. Stress stress stress.
Fan inte klokt eller vettigt att leva så.
Torsdag 14 september idag och jag går en nykter höst till mötes för första gången på länge. Balsam❤️


skrev vår2022 i Att välja livet …mitt liv!

@Varafrisk Vad bra ändå att hon fått en första hjälp och jag hoppas innerligt att det går att hitta en lösning för framtiden med hjälp och stöd. Jag förstår att det hon säger sårar dig djupt, men som @Geggan säger är hennes verklighetsuppfattning helt förvriden. Ut kommer bara ilska och hopplöshet. Att tänka att hon är sjuk och det hon gör ingår i sjukdomsbilden. Vad bra att även du har en samtalskontakt för att orka med och hålla ihop. Kanske kan du försöka få lite vila nu när din dotter är omhändertagen och återhämta lite krafter och energi. Du är så otroligt stark och så fantastiskt att du inte tar till alkohol i denna tuffa situation. Det skulle förvärra allt enormt om du skulle dricka, så känn dig otroligt stolt över dig själv och din förmåga.

Hoppas du får vila lite och att din samtalskontakt kan stödja dig på vägen. Kram❤️


skrev Natalia i Kaffestugan

Godmorgon 🥰

@Fjärilen81 hur mår kattungarna?
@Påvägmothälsa jag hoppas förberedelserna känns bra 🙂
Det är en kanonfin morgon med sol här. Ska nog bege mig till vattnet och äta nån sorts brunch om en stund.

Hoppas ni mår bra och kan skapa en ny fin dag ❤


skrev Geggan i Att välja livet …mitt liv!

@Varafrisk förstår att du känner sorg. Era liv är för alltid sammanlänkade. Men nu behöver du skapa avstånd, annars går du också sönder. Bra att du får stöd. Anklagelser är hemska men hon har nu en förvriden verklighetsuppfattning. Förhoppningsvis kan ni när detta är över närma er igen. Har hon varit intagen tidigare? Hur brukar det vara sen? Kära @Varafrisk, tänker på dig o hoppas att du nu kan vila. 🐳🙏


skrev Fia L i Ensammast i Sverige

@Hitofude
Hej. Jag har aldrig tänkt på att svetten luktar gammalt vin… hu - då kanske det luktat så om mig, så många gånger man tränat efter en vinkväll..
Nu har jag ett uppehåll i 3 månader - och har just klarat av 8 dagar.. det är långt kvar.
Jag vill också gå ner i vikt och komma igång med bra träning - tänk vilken skjuts det blir när man ”slipper” alla vinkalorier man (läs jag) hade hällt i sig.
Blir inspirerad av din träning - har du gått med i nån typ av PT-program?
Lycka till - och visst är det skönt att vakna fräsch i huvudet ☺️


skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan

God morgon. Torsdag idag och 6 grader på morgonen. Var väldigt trött igår och kom i säng i bra tid efter ett skönt bad. Håller på och förbereder för en konferens jag skall vara med på och bidra till nästa vecka. Det är ganska mycket. Har tre arbetsdagar kvar innan jag åker iväg. @Natalia Vilka fina nyheter, nu blev jag också glad! Så roligt och grattis. Önskar er en fin dag 🙂


skrev Celine?? i Ensamhet

Finns det någon här inne som upplever ensamhet?
Jag upplever den såå påtaglig. Har ingen jag kan bolla idéer med eller bara luta axeln emot.
Dag ut och dag in… ska livet vara såhär?!
Alkohol finns inte i mitt liv just nu. Men ibland känner jag lite skitsamma..
Känns detta igen?


skrev Wind i Dränerad

Skriver av mig

Vilken berodalbana med känslor och tankar det var igår, förstår det kommer vara så ett tag. Allt från ilska hur han kunnat hålla på, lurat tillbaka mig alla gånger under året och sedan gjort samma sak efter det att fortsätta som innan. Sedan ledsen för all besvikelse, till att känna saknad osv. Jag tycker nog minst om att känna saknad, så det är svårt att acceptera den dock så sägs det att låt känn alla känslor.....

Kanske saknaden gör mig svag!? Att den fått mig gå tillbaka? Inte konstigt i såfall om jag tycker minst om den tänker jag 🥺🙄🤔


skrev Crusade i Jag väljer att leva utan alkohol.

Skönt att vara tillbaka.

Jag inser nu också hur viktigt det här forumet är för mig, i alla fall. Javisst, tråkigt att det inte kommer att finnas någon träff, tycker jag. Men det är okej.

Den viktigaste insikten jag nu fått dem sista veckorna är väl hur skönt det är att vara nykter. Men jag förstår nu också mycket bättre varför jag drack för att börja med. Jag drack bort mitt dåliga mående i hopp att jag skulle må bättre. Vilket också hände men under en kort tid bara. Nu har jag hittat mer långsiktiga lösningar som hjälper mig att må bra och att kunna leva i stället för att bara överleva.

Skönt att vara tillbaka.
Kram
xxx


skrev minresamotlugnet i Någon som fått en förändring i missbruket?

Intressant läsning. Tack.

Det som kommer upp hos mig är den där gränsen när man är mogen för ” lämna hen”. Jag är nu i skrivande stund rätt säker på att det skiftet sakta tar mer fart o form. Jag känner starkt att jag inte vill ha detta liv för min dotter eller mig. Den starkt ovärdiga känslan, känslan av tid som rinner iväg och vi aldrig får tillbaka. Tydliga bevis gång på gång när pengar för alkohol finns men inte pengar att bidra till dotterns blöjor. Aggression i vardagsrummet som skrämmer dottern, jag som tappar behärskningen åter igen - örfilar alkoholisten - får skuld o skam för att jag tappar kontrollen - blir boven istället.

Man känner starkt…..varför? Varför tolererar jag? Hur många gånger ska jag hoppas se någon som är beredd att göra allt hårda jobb det krävs för att bli nykter - istället se någon som ger upp för miljontegången med försämrat psykiskt mående hos mig som resultat?


skrev Se klart i Nykter livet ut

En äkta kulturtant varvar ner (’ord svårt)efter två fina utställningar och en middag med kär vän.
Massor på jobbet men ändå under kontroll och just nu hinner jag med det mesta, det är helt okej- och helt okej är det nya bra när det kommer till mitt jobb.

Funderade över att den väldigt stränga rösten inombords som jag trott varit min personlighet- mitt DNA- och som eldats på ordentligt av mitt drickande- att jag inte hört den på länge.
Allt jag varit arg på mig skälv. Allt jag hittat att klaga på. Alla irriterade blickar i spegeln- som ett default-läge, fel, ful.

Jag tror inte så mycket handlar om utsidan- lite förstås. Jag blir glad av mina kläder, mitt hem ger mig ro. Till och med botox i arg-rynkan ger någon sorts banal men trots allt glädje.
Men det är nog inte alls det som tystat rösten som klagar över att jag inte gör tillräckligt- är ”lite lat” eller inte nyttjar tiden på rätt sätt.
Jag ska fundera lite mer på detta, men nu klipper ögonen, och jag ska sova.
Kram och godnatt 😴


skrev Se klart i Nykter livet ut

Alldeles rätt @himmelochhelvete, fattigt hade det varit, torftigt och ont och ömt och grått. Tack för påminnelsen 💕