skrev farmor i Börja sluta?

Det är värdefullt för mej som nynykter. Jag förstår vikten av att inte tappa motivationen och beslutsamheten. Det är en riskfaktor att börja tänka "mystankar" kring vin.
Ständigt påminna sej själv om varför man inte kan dricka alkohol. Inte glömma de dåliga erfarenheterna. Minnas skillnaden mellan en nykter helg och en onykter, Glädjas åt den nya tid som kommer, alla möjligheter som nykter!


skrev Emenin i Alkohol och BPD

Har nyss sett på superba videos på droginformation.se tror jag det heter. Riktat mest mot tonåringar men jag fick ut massor av det. Ska se med min tonårsdotter.


skrev farmor i Återigen

Det verkar som att du har kommit i bra balans! Härligt att höra!


skrev farmor i Nya tag

Känner du? Är det inte helt fantastiskt? Du lever ett värdigt liv utan alkohol. Du värderar dej själv så högt att du lyssnar till din inre röst. Träning är också mitt sätt att ta hand om mej själv. Idag började jag att simma! Underbart och avkopplande! En kropp som man sköter om kan man ju inte förstöra från insidan!


skrev Jackofhearts i En av alla dom

Och jag mår bra, tackar som frågar! Hur mår du fina Vilja? Har varit väldigt inaktiv på forumet då livet kommit emellan men försökt gå in och läsa lite varje dag. Senaste dagarna har jag dock knappt tänkt på alkohol och glömt(!!) att gå in och läsa. Har dock märkt att jag behöver gå in här när suget kommer och hälsar på för att inte tappa fokus och ramla in i gamla rutiner igen.

Om jag inte räknar fel så är det 4 veckor spik imorgon och det känns överraskande lätt att hålla sig ifrån:) Mycket träning har hjälpt mot rastlösheten och även fått min dos av dopamin av det. Fokus på kosten och läsa på forumet har hjälpt mig när suget kommer. Även lagt mycket tid på hobbies och att läsa böcker. Läste Per Holknekt bok förra veckan som jag tror ebba tipsade om i nån tråd. Oj, vad man inte vill ta ett " återfall" när man läser den boken, som även är så mycket mer än en bok om alkohol. En sann förebild är han.

När jag tänker på varför det gått så långt att min alkoholkonsumtion ökat till den grad att jag behövt söka mig hit kan jag ändå förstå varför. Jag har druckit för att kortsiktigt kunna fly från verkligheten när stressen och pressen kommer, vardagsslentrianen ska vi inte inte ens prata om. Svennebanan. Samma sak varje dag typ, livet i ett ekorrhjul. Jag saknar tid att andas, slappna av och släppa allt. Jag har fortfarande inte hittat nåt substitut som funkar lika bra som alkohol, några tips?
Men det är ju det som är grejen, alkohol verkar ju funka jävligt bra tills det inte funkar alls och då är det nog ändå bättre att sätta stopp.
Ibland tror jag allt är alkonormens fel. Man matas ju ända sen barnsben att vuxna slappnar av och njuter av livet med ett glas vin. Till slut blir det en sanning i orden och då blir kraften stark. Det tror jag är en stor anledning till att så många faller dit igen och igen. Att man utöver sina egna problem måste slåss för att rättfärdiga sig själv och sin rätt att vara nykter. Ingen annan verkar ju förstå varför man skulle vilja välja bort detta livselixir, förutom ni här då såklart =).

Jag har även märkt att alkoholen fungerat som en flykt och en ursäkt även i veckorna då jag inte druckit. Att istället för att ta tag i drömmar och mål har jag ställt in fokus på att på lördag får jag ta mig några kalla. Nu skiter jag i att fundera på det här, skjuter på problemet. Det är så konstigt. När jag haft tusen saker jag borde gjort. Storhandla, städa hemma, måste ringa den och den göra dittan och dattan osv. Fan så mycket måsten det finns här i livet, stressad till tusen. Jag tar nog en AW med polarna istället. Eller när man varit trött och misskött sömnen eller om träningen gått skit har jag haft alkoholen som en ursäkt precis som om det var en skälig ursäkt. Som om det var någonting utanför ens kontroll... Kanske satte spiken på det där? Det värsta av allt är jag kommit undan med det varje gång, ångesten har släppt och jag har sett alkoholen som en tillgång, nånting att skylla på, en godtagbar ursäkt för att man inte levt upp till sin fulla potential.

Men nu kommer jag inte undan längre. Nu måste jag hantera stressen och de höga kraven jag har på mig själv. Jag har tänkt otroligt mycket senaste veckorna. Det gör jag jämt. Tusen tankar hela tiden, tankar på att jag tänker för mycket kan ge mig ångest. Ångest för karriären, ekonomi som jag tycker borde vara bättre än vad den är. Trots att allt egentligen är under kontroll. Allt är en tävling! Ångest hit ångest dit. Jävla ångest! Kan få ångest av att gå till gymmet, så sjukt!Tänk om jag inte drar ett PB varje pass, otänkbart och ett misslyckande är vad jag intalar mig själv. Men, jag är faktiskt rätt lycklig ändå just nu, lyckligare än innan nyår. Sakta men säkert tar jag mig an saker och ting som jag tidigare bara suttit och funderat på att ta tag i tillsammans med några kalla öl, en sak i taget. Ångesten blir faktiskt lite mer hanterbar hela tiden. Jag har även funnit lite lugn av att läsa att fler här haft liknande symptom. Alltså att "livet kommer ikapp" när man valt att hålla sig borta från flaskan.

Kämpa på alla!


skrev Avslutat konto i Nya tag

Skönt att lägga sig nykter. Och vakna utan ångest och bakfylla. Är nu så trött i kroppen av träning och inte av alkohol. Känner att jag kommer sova gott i natt..


skrev Elin80 i HJÄLP MIG!

Vad är naltrexone? Försvinner suget efter alkohol med de?


skrev Elin80 i HJÄLP MIG!

De är så sjukt allting. Nu har det gått några dagar och det närmar sig helg, och vad är de jag tänker??? Jo, att de skulle vara kul att gå ut i helgen. Jag vet att jag får en sån sjuk ångest efter en kväll på krogen. Så här har de pågått i så många år. Min son har verkligen fått lida för mitt drickande när han var liten (han är 16 nu), och han lider säker fortfarande fast han säger att de är ok om jag går ut osv. De känns så himla hopplöst.


skrev etanoldrift i alkoholisten i ett nötskal (lista för medberoende)

Hej Hevvi! Trevligt att se att du inte försvunnit helt..
Ja, det tar ett tag innan man hittar sin balans i tillvaron.. Många gånger tror man allt ska bli så bra, bara man har fått en egen bostad..
Sedan kommer känslorna ikapp.. Och ofta finns det bitar kvar (rent praktiskt) att lösa i samband med en separation.. Måna har hus och andra ägodelar som ska delas på ett rättvist sätt.
Vad jobbigt med hunden! Det är nättopp lika allvarligt som med ett barn. Egentligen värre, eftersom man inte kan ringa till soc..
Fast det finns djurrätts organisationer som bryr sig! Och man får inte missköta djur heller pga missbruk.
Hör med "Djurens vänner" som brukar finnas på många ställen i landet, hur du ska göra.. De brukar vara rätt duktiga på att ge råd (kanske kan någon hjälpa till och hålla ett öga på hund och matte, för att se ifall det funkar?)
Det där med "ett glas vin" och eventuellt någon öl tror jag tyvärr inte ett smack på.. Det är nog mer, om hennes ekonomi tillåter..
Glödbrand låter inte heller bra.. Om det blir en undersökning, så får du faktiskt poängtera att du tror att det beror på hennes alkoholvanor.. Kankse kan hon få någon hjälp om andra börjar undersöka och ifrågasätta hennes alkoholvanor.
kram / e


skrev Ebba i Det får räcka nu

Jag håller med.
Jag tror inte att man dricker för att man är deprimerad, glad, har värk, är stressad, är trött, är hungrig, haft en tuff dag på jobbet.
Man dricker för att man har alkoholproblem - är alkoholist.
När man slutar får man se upp med sådana känslor och vara observant men alkoholproblemet/alkoholismen finns från början.
I grunden eller hur jag ska säga.
Jag har kommit fram till det här nu 1,5 år in i min nykterhet.
I början hade jag olika teorier om varför jag druckit som jag har gjort men jag har tänkt om.

Så tänker jag.


skrev hevvi i alkoholisten i ett nötskal (lista för medberoende)

har kommit en bit på vägen, en ny bostadsrätt o den är nyrenoverad,först var jag sååå taggad, o nu är det neråt
o allt står still!! ska få hjälp, men det tar så lång tid, och jag behöver det nu!!! vi träffas för vi har hus ihop och hon har förorsakat en glödbrand i huset o bor på annat håll just nu, men vi träffas o vi tjafsar o hon försöker o köra på som vanligt,men när jag säger emot så är hennes svar jag får säga vad jag vill!!!
om jag ger lite, så tar hon mer!!! finns ingen kärlek kvar för mig men hon vill!!! hon köpte en hund som jag har tagit hand om vovven är 1.5 år och 1.3år har jag skött allt med hunden, som man gör, hon kliade honom bara!!!!! sen efter fall o skador 8 liter vin o glögg i okt-nov !!!! så vill hon ha hunden och jag säger att hon har skickat ut mig o vovven, givit bort honom till mig!!! hon svarade att hon var onykter då, så det gäller inte 0CH hon var sååå tacksam att jag tagit hand om vovven!!! men jag mår skiiit av o inte få ha honom o det skulle lätta på på mitt hjärta!!! men efter alla dessa år av alkohol, så ser jag nu att hon har så många skador ,som jag inte sett innan !!! hon har inga problem med alkoholen nu heller, hon får ju ett glas vin på kvällen o en 3.5 öl eller cider ibland för aptinens har hon!!!!! så jag hoppas på vovven!!!! kramar till alla som vill ha


skrev Sisyfos i Börja sluta?

Jodå, här sitter jag och njuter av ett glas rött. A-fritt förstås. Gott? Nej, inte särskilt. Funderar lite över vilken funktion det fyller. Funderar på om jag borde bekämpa vanan. Kanske, men på sätt och vis känns det här lättare. Det händer inte varje dag. Tänker att det kanske kan hindra en från att halka tillbaka i dessa ovanor med alkohol. Vanan finns kvar.., men a-fritt. Tror inte riktigt att det kommer att vara möjligt att släppa loss med a här hemma igen. Bra att det könns lätt att sluta, Helena. På sätt och vis tror jag att det är bra att du hamnade i den här situationen igen. Tror att vanedrickandet är riktigt farligt och att det kan spåra ur ordentligt om det händer nåt tråkigt nör man har en hög konsumtion.


skrev Tornadon i Fråga om beroendecentrum

Jo jag känner att jag hellre besöker nåt ställe där man kan va anonym. Jag är bara rädd att beroendecentrum kommer starta något bara för att jag ringde dom. Eftersom jag har barn. Dock har jag aldrig nånsin druckit inför mitt barn. har bara druckit då hon varit hos sin pappa. Så man kan bara ringa och säga att man ångrat sig och valt en annan form av hjälp och dom nöjer sig med det?


skrev HelenaN i Börja sluta?

Det var inte sug som fick mig att börja igen, snarare längtan efter den där myskänslan vid första glaset. Och det var härligt - de där första gångerna när antalet glas utan ansträngning höll sig till max tre under många timmar.
Men någon gång - kanske efter tredje eller fjärde gången jag drack - slutade det att vara lättsamt. Det var nog då suget var tillbaka, det där krävande suget som inte har med lust att göra utan bara gapar hungrigt och kräver matning oavsett vad jag vill.
Men det dröjde flera veckor av tilltagande drickande innan jag riktigt fattade vad som hade hänt.

Jag tror att det var längtan som fick mig att börja, men det var suget som tog över och drev in mig på osunda vägar.

Så tänker jag om skillnaden. Längtan är mest psykisk medan suget är mest fysiskt. Faktiskt lite som sex när jag tänker efter ...


skrev Leverjag i Ångest!

Välkommen hit. Forumet är ett bra stöd här. Du, jag känner igen mig och många andras berättelser om det tilltagande vindrickandet. Skäms också över saker såhär i efterhand. Folk som märkt, barnen som sett mammas missbruk och allt det negativa som följer med. Jag har bestämt mig för att inte tänka på det, för då mår jag bara dåligt. Jag kan bara påverka framtiden och göra något åt det. Jag tänker också att jag inte är den enda som fått problem med alkohol. Det viktiga är att vi tar tag i det. Alkohol är ett förrädiskt och mycket beroendeframkallande nervgift. Ångesten får du av missbruket och det är helt normalt att det ökar när du slutar. De första 3-4 dagarna är värst. Belöningssystemet är rubbat och det kan ta en tid innan det kommer i ordning.

Ät ordentligt. Drick massor. Din kropp behöver näring. Stå ut, vila, sov, gör saker som upptar din uppmärksamhet när du avgiftar dig. Huvudvärk är vanligt. Det går över och du kommer må mycket bättre när du avstår från alkohol. Promenader i frisk luft gör susen också. :-)

Lycka till!


skrev konstnären i A-djävulen får inte vinna igen!

och ångest är mina två värsta fiender. Stressen som kommer som ett brev på posten när jag intar alkohol, och ångesten som upptar hela min tankeverksamhet, hemskt. Just nu är jag både stress och ångestfri och jag försöker verkligen ta vara på det. Känns aldrig som jag är så där lagom nöjd utan jag är antingen på topp eller på botten. Grunnar mycket på det. När jag som nu är inne i en bra period hinner jag med hur mycket som helst utan att känna stress. Idag har jag torkat lera sten sand gyttja på min kära hund, trist väder är det här. Försöker vara ute i ljuset så mycket som det bara går. Har fått en ny granne som jag träffade i dag en gammal dam. Tyvärr har hon hunfobi och tycker Kia är skrämmande.. Jag försökte säga att hon är sååå snäll. Det hjälper inte sa damen. Ögonblicket efter spände hon ögonen i mig och frågade om det var jag som hade henne lös, ja sa jag. Du vet väl att det är förbjudet upplyste hon mig. Varpå jag svarade att hon följer mig var jag än går. Sedan bytte hon ämne o frågade om vi inte kunde dricka kaffe ihop en dag. Kände mig snärjd och upplyste henne om att jag nästan aldrig är hemma. Jag klarar inte sådana träffar, hon har säkert aldrig smakat A, oj nu blev jag fördomsfull. Nu lite TV och en semla.
Fin kväll till dig
Kram Konstnären


skrev Leverjag i Trött på att vakna upp bakis på helgerna.

Och varit nere. Har bokat kiropraktor, tränat och varit på långpromenad med gummiskorna på. :-) Många som är lite nere nu. Det kan vara mörker, tillbaka till jobbet och det gråa ute. Det bästa är att vi inte känner behov av alkohol för att hantera vardagen.

Vet du, tänkte på alla pengar vi sparat och borde unna oss massage och annat skönt nu.? När vi är så duktiga. ?

Jobbet är jobbigt nu, tycker jag. ? Tänkte på promenaden på hur jag mått om jag fortfarande druckit. Hua, vad jobbigt!

Kram


skrev Leverjag i Fråga om beroendecentrum

Det är väl bra om du får hjälp med att det går åt skogen när du dricker även om det är sällan. Tycker du är klok som ser det som ett problem. För de flesta är detta ett känsligt område då många av normaldrickarna också har problem.

Tycker du ska ringa till bc som du kontaktat och fråga rakt ut om det registrerats i journaler och vad som händer. Det är klart de inte kan starta utredningar om du inte vill, tänker jag.

Det finns ju öppna AA-möten att besöka också. Kanske är en bra start för dig.

Lycka till


skrev Fenix i Börja sluta?

tillbaka HelenaN, och tack Muränan för som vanligt kloka inlägg. Ja att minska risken för att glömma kan inte överskattas!


skrev Mick i Trött på att vakna upp bakis på helgerna.

Det känns som att det kommer gå bra för oss, vi båda har gjort en stor förändring i våra liv och har lyckats ganska bra än så länge, bra vi är ?

Jag känner mig lite nere idag och jag har fått ont i ryggen och det är stressigt på jobbet, samt trist väder, men jag är inte ett dugg sugen på alkohol, vi gör små framsteg hela tiden.
Ha en trevlig kväll.

Kram ?


skrev HelenaN i Börja sluta?

Varje historia är viktig! Och med våra historier lägger vi något till varandras.
Så känner jag ofta när jag läser i trådarna här.

Jag är så glad idag! För att jag fick upp ögonen för vart jag var på väg och för att jag bestämde mig för att jag inte ville dit. Mest av allt är jag glad för att det inte känns ett dugg svårt att inte dricka! Suget försvann i stort sett när jag bestämde mig. Det hade nog inte hunnit bli så djupt den här gången. Nu gäller det bara att fortsätta komma ihåg var jag inte vill hamna. Och fortsätta komma ihåg hur fort det kan spåra ur om jag slarvar.

Kram på er!


skrev Eulalia i Nu är det dags...

Det var en jobbig runda. En sak till som jag kommit på; åka en sväng med bilen hjälper mig. Har en gång tidigare stoppat suget på det viset,för nån vecka sen. Tänker bra när jag kör. Men det är ju inte gratis direkt, men det är ju inte a heller kram kram