Senaste kommentarerna i forumet

Jag startade just en tråd 'hur illa är det', och den verkar också försvunnit.

Jag startade just en tråd 'hur illa är det', och den verkar också försvunnit.

Fortfarande har jag avstått från a fast jag inte kan tänka på något annat.. Har kokat en stor kopp te och skall titta på Solsidan med den. Håller på att köpslå med mig själv hela tiden - jag kanske kan ta ett litet halvt glas för att ångesten skall släppa lite men jag vet ju att det blir ett helt glas - två och tre glas tills flaskan är slut. Därefter mer ångest och självförakt .... Det är inte värt det - jag har mått tillräckligt dåligt - nu måste jag kämpa - de första dagarna är värst...skall lägga mig tidigt för att somna ifrån suget. Jag kommer aldrig att kunna dricka lite lagom för a och jag funkar inte ihop - jag dricker tills allt är slut. Måste avhålla mig helt och det känns som en stor sorg - att mista sin bäste vän och sin stora tröst...trösten som sakta men säkert kommer att ta dö på mig. Tack för allt stöd från alla som peppar idag - kärlek till er alla ,

Imorgon måndag 15/11 sånt jag min sist tablett Antabus. Hoppas att jag nu har styrkan och viljan att själv avstå.

S-jäveln är gift med Göran

Och matar honom hela tiden. Hon dukar fram lämpliga fat med människor han kan sätta tänderna i.

Stress är vårt samhälles stora problem. Vi går under av stress, blir sjuka och får till slut hjärnskador och olika organ i kroppen börjar kollapsa. Därför är det viktigt att hitta verktygen för att hantera stress.

Mindfulness/meditation fungerar bra. Man kan bli superbra på det och på bara några minuter varva ner kroppen, hjärnan och hemligheten sitter i andningen. Jag börjar bli uppmärksam på min andning, spända axlar och märker att jag har stress fast jag inte tänkte att jag var i stress. Det blir också en vana att vara i stress. Det tar tid att lära känna sig själv och sin kropps signaler om man tappat bort dem. Medveten och i nuet...

Oj, jag gick igång! Men jag vet hur det kan göra skillnad och leda till att man mår så mycket bättre. Så jag övar, övar och försöker få in det som en del i mitt liv.
Kram på er!

Arkivering av gamla trådar görs manuellt av trådar som varit inaktiva under lång tid. Det är inte det som har hänt här. Jag ska se om jag kan förstå vad som blivit fel och återkommer.

/magnus

Blev också nyfiken ;-)
Tänk vad spännande. Jag jobbar på ett företag där många är extremt högpresterande och intelligenta. Lite speciella människor ofta. Inte alltid på jorden i vardagen och inte alltid inkännande i andras situation.. Vet inte hur det är för dig.

Men din fru har gjort ett jättejobb hemma så att du fått bara jobba. Hon har ett liv och behöver antagligen komma ut och göra annat, träffa människor och utveckla andra sidor hos sig själv och det förstår du.

Har svårt att förstå ditt inlägg. Vad du egentligen försöker säga.

Är det jobbigt att hon vill begränsa ditt drickande och du är nöjd med det? Eller att hon klagar på dig eller att du måste göra mer i ditt hem och för dina barn? Kan du inte rädda världen som du har det nu med annat ansvar eller med mindre alkohol.

Först tänkte jag att det låter som du har likt personer med viss sorts autism en hjärna som gör att du är ett extremt begåvad inom vissa områden, på bekostnad av andra men jag har ingen aning.

Låter jobbigt att bara fungera med alkohol. Har du inga baksidor med det? Det kanske är en typ av medicinering du gör för att sortera och lugna ner kopplingarna i hjärnan. Men alkohol skadar kroppen och hjärnan i längden. Du kanske inte dricker så mycket? Känner du inga baksidor av alkoholen? Har det av samma anledning som din far och farfar drack?

Jag skulle prata med neurolog eller läsa om hjärnforskning och se om du hittar en ledtrådar. Kanske finns det bättre sätt för dig att fungera bra. Kanske gå i parterapi för att hitta vägar och träna på en bra kommunikation tillsammans om det är ett problem.

Men som sagt, har ingen aning om vem du är och jag kanske bara är ute och cyklar. Men väldigt nyfiken på vad det är du jobbar med! ;-)

Lycka till, Jag älskar alkhol!

till förändring. Oo, ja relationer är svårt och särskilt när a varit med som tredje part. Låter fint att du och barnen fått mer kontakt, de uppskattar nog närvaron du kan ge dem nu. Fint skrivet och ger tankar...

Visst får du låna min tråd. Allt vi skriver tillför något. Jag minns en gång när jag just skilt mig och valde att stanna på krogen efter jobbet ett par timmar. När jag kommer hem sitter min dotter vid busshållplatsen och väntar. Där har hon suttit i de två timmarna. Jag skäms så det gör ont i mammahjärtat fortfarande trots att det gått över 20 år.

Också för att han har hållhake på dig i och med att du inte har någon egen inkomst. Du MÅSTE ta kontakt med det sociala! Du riskerar ju både din egen och barnens hälsa..
Din Man behöver definitivt hjälp att ta sig ur sitt beroende och det kan du inte göra ÅT honom!
Frågan är om han vill? Vill han inte så kan det ta väldigt lång tid.. Under tiden tycker jag inte att du och barnen ska behöva stå ut med hans nycker. Barn far väldigt illa av sånt här, även om man tror att dom är för små för att förstå..
Ring socialen och be att få tala med någon som har hand om missbruk. Berätta som det är och att du är desperat och behöver hjälp.
Du kan aldrig få honom att låta bli alkoholen om han inte själv bestämt sig (och DET är väldigt svårt för en alkoholist, när han tagit första glaset. Då är liksom alla spärrar borta!)
Hoppas du får hjälp snabbt!

Precis som skrållan skriver, så var han ute efter att få en reaktion.. Och du reagerade..
Och nu tycker han att han har "kontroll" igen.. Han har lärt sig en ny knapp att trycka på..
Nej, det är inte lätt alla gånger att vara medberoende för alkoholister är väldigt fiffiga när de försöker få oss dit vi vill (ibland går de dock på pumpen själva)
Min man kom med ett sista "ultimatum" när jag berättade att jag fått lägenhet. Han ville skiljas!
Jaha, sa jag, betalar du då, för jag har inte budgeterat någon skilsmässa den här månaden..
Jodå, för det var ju ingen mening att vara gifta, om vi ändå bodde på skilda håll och det ändå aldrig blev nåt kn-lla..
Nä svarade jag, om det är enda kriteriet för dig att vara gift, så har du rätt och så skaffade jag papper, såg till att han fyllde i och ringde till skatteverket för att ordna personbevis..
Jag ser idag, att han delvis tyckte att det gick lite för fort, men han fick som han ville.. Han kan inte skylla på någon annan och det vapen han tyckte sig ha, gled honom ur händerna..
Idag är han betydligt spakare, när han hör av sig. Han har tom varit och hälsat på men alltid haft "bråttom" Han måste ju hinna till systemet och sedan hem till flaskorna. Det enda positiva med det, är att han faktiskt INTE sätter sig i bilen när han druckit.. Tråkigt dock att han alltid är så sugen på alkohol att han inte hinner stanna mer än en kvart, tjugo minuter.. För när han är nykter är han riktigt trevlig att prata med..

Nyfiken på din lösning för världens fattiga.

Lev gott med eller utan alkohol" hjälpte mig en smula iallafall. Och som någon sa, kolla den klistrade tråden i "förändra ditt drickande".

Hejsan.
Jag är en alkoholist ur de flesta perspektiv som är ur samhället mm ser på det.
Mina förutsättningar för att bli alkoholist är fenomenala, min farfar var alkoholist, min far var alkoholist.
Nu är jag en alkoholist enligt hur man är en alkoholist.
Så min frågeställning är inte riktigt hur jag slutar vara en alkoholist, min frågeställning är hur får jag min omgivning att förstå att alkohol är min ända väg att ha ett normalt liv?
Ja detta måste vara extremt provokativt jag förstår det.

Jag är hyper intelligent och mitt dagliga arbete är att förutse allt och utveckla framtiden.
Jag har aldrig prövat narkotika för jag vet hur belönings systemet i hjärnan fungerar och det skulle döda mig.

Så i mitt huvud snurrar så mycket jämt, jag försöker lösa problem för världens fattiga och är på väg att lyckas.

Utöver det har jag 5 barn + 1

Till alkoholen.
Jag har inga fritids intressen.
Jag har inga vänner bara affärs bekanta.
Jag är super social och är en kameleont när det behövs.

Så vad är problemet då.
Jag har inget intresse av att leva, kan dö imorgon det är ok.
Men jag är väldigt annorlunda, jag vill att mitt liv ska ha en stor betydelse för världen.
Men min hjärna skär utan alkohol.
Tankarna bara snurrar fortare och fortare.
Allt var bra tills min fru fick arbete som innebar arbete på alla helger.
Krasst så stod jag för hela familjens inkomst innan men nu arbetar hon med och ställer krav på mig.
Det är ok, förstår henne.

Jag har nu prövat att göra som hon vill, har dragit ner mitt alkohol intag 80% begränsat till 3 glas vin i veckan.
Men ända resultatet är mer bråk, för nu är jag nykter och reflekterar på allt hon kritiserar mig för.
Jag har bett och bönat om att kompromissa.
Men det finns inga saker att kompromissa från henne, det är hennes kvinnliga rätt att kritisera hur jag är.

Jag förstår hennes rädsla för alkoholism då hennes bror är en alkoholist.
Men hon drar alla paraleller med han och mig, han dricker rakvatten i brist på alkohol.

Jag har för att begränsa mitt alkohol intag eftersom jag är den som stänger baren, låtit min fru bestämma om vi ska köpa alkohol och hur mycket.

Vi dricker lika mycket.
Men hon blir aggressiv och proviserande när hon dricker, och jag i min tur blir dum och reagerar på detta.

Jag är inte aggressiv eller skadar någon när jag dricker, men det har jag ju hört som argument i andra bloggar.
Kan det vara så att det faktiskt är 2 personer och deras liv som är individuellt för vad alkohol missbruk är?

Jag försöker inte rättfärdiga alkohol missbruk, jag är uppvuxen med det.
Jag försöker inbilla mig att när jag ligger där på soffan utslagen av gårdagen alkohol intag att jag inte skiljer mig från min far.
Men jag kan inte det, jag är som han då jag gör det.

Tyckte jag var smart ordna fru som bryr sig om och leker med barnen som kompensation.
Men då tog pengarna slut.

Japp klarade helgen utan a, mer än nån 2.25% cider, har haft annat att tänka på.

Jag tycket möjligen att jag är lite bättre utan a. Inte världen.

Vad intressant att du genast drog slutsatsen att jag druckit eftersom jag inte varit härinne på ett tag.
Varför gjorde du det?
Faktum är att jag varit nykter hela tiden.
Jag bara ställer mej själv frågan varför.

Ja, jag tänkte på dig idag och noterade att du inte varit här på ett tag. Ska bara säga att du har fel! Det är ingen mening med att dricka. Det vet ju du lika bra som jag. Hoppas du kommer ur ditt beroende snart. Även om världen ibland är skit, så är den i alla fall så mycket bättre utan a. Kramar till dig!

Ja, jag tror på dig i alla fall. Du kommer att finna din väg så småningom, men man hittar den ju inte när man dricker. Känner igen det sjuka beteendet. Det är verkligen svårt att fatta att man är så jäkla dum men man får förlåta sig själv. Bra att du kan återvända till tryggheten. Känner igen mig lite i att du verkar vara på väg helavtiden. Många planer, inte i nuet. Man får nog leta efter de där stunderna och platserna där man bara är här och nu och inte på väg nånstans. Hoppas du hittar en sån plats med ditt instrument. Jag har börjar prioritera mig själv för att jag mår bra i det. Har nu två aktiviteter där jag kan känna glädje och ro. Vara där och då. Det är vad jag söker tror jag. Men det är svårt att inte ändå försöka planera framåt..,

Ja, nog tror jag att S-jäveln har spelat stor roll i mitt drickande. Och a spädde på känslan fast man inte fattar det. A sabbade dessutom min sömn så att jag nog knappt var förmögen att fatta några bra beslut överhuvudtaget. Bara att sluta dricka minskade min stress, sen har jag jobbat med att vara närvarande i nuet. Så lugnet nu är helt fantastiskt! När jag drack lite för mycket (jag dricker ju socialt) så kände jag av stressen i kroppen. Vet inte om det var psykiskt eller om det faktiskt blir så att det triggar igång systemet. Så kämpa på, det blir ju bara bättre.

Här känner jag med igen mig, stress och hemmet, då kommer det värsta suget, som i lördags kväll då jag skulle göra middag och var tillfälligt ensam hemma, det kunde slutat illa.
I fredags var vi inte hemma, då var vi på hotell och grejade med annat, visst snurrade tankarna en del men inte alls så som om jag skulle varit hemma.
Här gäller det att sysselsätta sig i hemmet och försöka tänka på annat, i situationer som man normalt haft ett glas A i handen gör ju sig påminda om vi tex är vana att dricka när vi städar, gör en middag eller liknande, det blir ju en sån tomhet utan A i situationer där vi är vana att dricka.
Lurigt och klurigt detta.

Häll ut och håll ut så kommer du att klara det. Att lämna en destruktiv relation kräver styrka. Man är beroende till viss del även i relationer. Så du har lämnat ett beroende bakom dig och kan lämna ett till. Gör dig av med all alkohol hemma och om du misslyckas nån dag, låt inte det leda in dig i en ny period av drickande utan lär dig av det. Du är på rätt väg bara genom att skriva här!

Lika bra att vara full för jämnan i en värld som ser ut som den här.
In i den eviga dimman och slippa se skiten.

LillPer, som du säger så har jag bestämt mig, men jag vet att det kommer bli svårt på vägen, det är så lätt att snubbla som så många gånger tidigare, jag följer din tråd oxå, nu kämpar vi ?

Mick, du är bara så bra!
Du kastade ut skiten när du insåg vad du höll på med. Att börja gråta är ett väldigt gott tecken tycker jag. Jag gråter inom mig varje gång numera som jag öppnar flaskan. Jag försöker gråta på riktigt men det går inte, det kommer inte ut.
Jag vet hur illa det är med mig och har alltid trott att det ordnar sig snart. Inget ordnar sig snart om man inte själv bestämmer sig. Det har du gjort!
Fortsätt bara och var glad över dina framgångar.
Jag följer dig och hoppas att vi tillsammans ska bli fria.

LP