Senaste kommentarerna i forumet

Ja som Ullabulla skriver tyvärr kan man inte vakta bort en alkoholist. De dricker ändå och man kan inte få dom att sluta. De måste erkänna sina problem och vilja göra något åt dom. Så backa tillbaka och ta hand om er själva. Det låter hårt och egoistiskt men det är svårt att hjälpa någon som inte känner behov av att ta emot hjälp.

Många bäckar små leder till en stor fors....... av problem som man inte alltid orkar hantera. Ditt drickande har nog varit som en flyktmedicin. Du liksom jag vet ju att man bara skjuter skiten framför sig. Nåväl bra att du erkänt för dig och andra att du har problem och vill börja jobba med dessa. Starkt gjort. Det är en bra bit på väg. När man tänker på AA så tänker man kanske på utstötta gamla gubbar och tanter som ja ser ut som... Ack så fel man har, det är bára helt vanliga människor som har problem med spriten. Dit kan man gå och prata eller bara lyssna om man vill. Det är jättebra. Fint att du hittat hit. Och du.... du är ingen dålig människa, snarare tvärt om du inser problem och vill göra något åt dessa. Jag vet jag har gått samma väg som du men för mig gick det längre.

Vet inte vad som är kutym och inte på de här forumen. Efter att ha läst lite, så har jag förstått att man har en egen tråd. Och that's it. Jag trodde först att man skrev på olika ställen beroende på vad man ville prata om.

Jag var och kollade levern. Pratade med min husläkare om att jag hade ont i sidan, och dessutom pga att min bror gick bort förra året, så fanns det en viss ängslan med i bilden. Det enda han (läkaren) sade då var att man inte kan ha ont i levern, då de inre organen inte kan känna smärta. Samt att det bara är äldre som får problem med organen (jag är 35). Jag fick aldrig något riktigt svar ifrån läkaren. Blodprov tog dom, men jag skulle också ta urin- och avföringsprov. Saken var att dumskallen som skulle ge mig burkarna, inte hade inte vettet att stänga dörren till provtagningen (på vårdcentralen) när han skulle ge mig instruktioner. Han stod där och pratade om bajsprov högt och ljudligt så att alla som satt i väntrummet kunde höra. Tyckte det där var hiskligt pinsamt så jag gjorde aldrig proverna.

Känner att det är ganska tungt att hantera det på egen hand.. Jag har egentligen inte så många i min närhet att ty mig till.. Nog finns det personer jag kan höra av mig till om det behövs, men just angående suget..alla konstiga känslor och tankar som kommer upp nu när jag vet att jag inte får dricka.. Såg att det är ett AA möte i stan ikväll om en timme.. Det är en märklig känsla att tänka mig själv på ett AA-möte..Jag har ju vetat att jag nog inte dricker så sunt, men att på bara några dagar gå från det, till att förstå att jag har ett problem..ett beroende t.o.m (den biten är det knappt så jag riktigt kan tro på den än, men så är det ju) till AA.. Men jag känner att det inte kan skada..det kan bara vara ett stöd..

Det tycker jag låter som en god ide. Jag tror det får bli något i form av att jogga för min del. Håller själv på att plugga på högskola med så det kan ju kanske hjälpa så man har tankarna på något annat. Det sitter ju dock i bakhuvudet, det där med ölen.
Men nej, jag håller med dig. Nu struntar vi i drickan!

och gör absolut inget alls.Se om det går att ordna så att alla runt honom för tillfället hittar någon annanstans att sova.Inga hot inga löften,bara ett enkelt konstaterande att här går det ju inte att vara då du väljer att vara onykter hela tiden.
Låt honom sitta där i sin egen värld och se er dra bort ett litet tag.
En dag en vecka,vad som är praktiskt möjligt och som ni mäktar med.
Jag är fullt medveten om att det är i stort sett omöjligt att isolera den som dricker på detta sätt och så att säga släppa spriten och insynen fri.
Men det är det bästa ni kan göra för honom i nuläget även om det verkar bakvänt.

Han har då en chans innan han sätter flaskan till truten nästa gång att se att det blev väldigt ödsligt och tomt.Han kommer med all säkerhet att fortsätta dricka ändå,då ni är så stygga och överger honom.Men ni kan åtminstone så ett frö utan att lägga ned så mycket krut på övertygelser hot ilska och förspilld energi.Boka in ett hotellrum åt dig mamma och syster och försök att äta gott och vila och inte skänka gubbstrutten en tanke de dagarna.
Lätt som en plätt och lycka till,det är mitt råd :)

att du är himla klok och ansvarstagande!
Kram

Hej igen,

Jo, jag dricker pga flykt, att slippa tänka på det som är tufft. Jag hoppar gärna på 90-dagars perioden. Har ni någon länk till tråden?

Det absolut enklaste är att inte ha alkohol hemma. Då faller man inte lika lätt för frestelsen att ta ett glas som inte bara blir ett. Jag kunde inte bryta själv så jag tog ´hjälp av sjukvården och medicin samt AA. Du har gjort det näst svåraste och det är att inse att du har problem med A. Då undrar du vad det svåraste är? Ja det är att inte ta första glaset. Det var för mig det svåraste. Så försök att hålla dig sysselsatt med saker som du tycker är kul. Tyvärr blir ju inte den ekonomiska situationen bättre av att man dricker och du kanske dricker delvis av tristess men kanske för lite flykt undan problem.

Fundera lite på hur du vill gå tillväga.

Jakob, att förklara varför man inte dricker i sociala sammanhang kan göras på flera sätt. Allt från "jag har inte lust" eller "jag åter mediciner som gör att jag inte ska dricka" till "jag är alkoholist så därför dricker jag inte". För sin egen skull tycker iaf jag att det är bättre att säga ungefär som det är. Det brukar respekteras och till och med uppmuntras av de flesta, dessutom sätter man lite extra press på sig själv att låta bli. Även om man på frågan varför man inte dricker, behöver svara "för jag är alkoholist", så kan man svara exempelvis "Jag har druckit för mycket en tid och och därför vill jag låta bli alkohol ett tag". Det sistnämnda talar om varför man inte dricker, plus att det inte låser fast en i påtvingad avhållsamhet för all framtid gentemot vännerna, ifall man skulle dricka vid längre fram.

Jag hade ungefär samma dryckesmönster som du tills för några veckor sedan. Jag började med att bestämma mig för att jag ville förändra mitt beteende. ( såg en läskig dokumentär om leverskador...) sedan bestämde jag mig för att prova en 90 dagars period utan alkohol och skapade en tråd här för att tvinga mig själv att verkligen försöka.
Helt alkoholfritt har det inte blivit men jag är på en betydligt bättre bana och dricker inte slentrianmässigt längre. Min 90 dagars utvärderings period är slut 14/11. Häng på vet jag.
Välkommen hit förresten, det här är rätt plats att börja en förändring.
Det har inte funkat helt men jag

insikter får jag citera (fritt) Allan Carr som skrivit boken Äntligen icke-rökare. Myten om att det är så himla gott att röka: Jag tycker också om hummer , men inte går jag omkring med 20 humrar hängande runt halsen för att kunna ta en tugga varje timme. Beroende och att gilla är inte samma sak, bara en uppflammande tanke jag fick. Vill också skrika ut till alla att jag firar tre månader med en god middag ikväll, har varit på bolaget och köpt goda grejer med faktiskt 0,0 procent alkohol eftersom jag är beroende av antabus:-) Och det är ingen uppoffring att avstå från det övriga sortimentet, inte det minsta! Ha en bra helg alla.

Absolut Vilja, hojtar och tipsar gärna i så fall... Verkar svårt tyvärr än så länge... Funderar på att anmäla mig till kurs i flugbindning... Där borde det finnas singel killar men.... Funderar bara än så länge haha
Du får gärna hojta och tipsa du med och alla andra med...
Hoppas alla får en härlig fredagskväll, jag har en dejt med tvättmaskinen och tänkte ta en vals med dammsugaren också :)

att man inte får bli berusad. Jag kan vara med på ett midsommarkalas och sitta mellan två snapsande gubbar och sjunga med i snapsvisorna och klara mig om jag bara dricker 1 glas vin. Men dricker jag 2 glas i följd så är risken stor att jag tappar kontrollen. Om du inte vill sluta helt så tycker jag att du ska bestämma dig för 1 enda glas till att börja med. Problemet med oss (i alla fall mig) är att vi vill bli fulla. Man blir inte full på ett glas vin så det är ju lite otillfredställande men det fungerar socialt trots allt.

Första nyktra morgonen på ett tag. Tyvärr har jag tarmvred (är under utredning) så jag har sovit dåligt o känner mej inte utvilad. Det hade varit skönt om det hade varit måndag capio jag kunde hålla upp ett par dagar lättare. Nu är det fredag o då brukar vi dricka vin till maten. Är det ok att ta ett par glas 2-4? Eller måste jag helsluta? Vill kunna dricka på fredag o lördag o inget mer....
Kram o tack för stöttningar!

Läst förklaringar till 12 stegen, en bra översättning. Fick rådet att gå på 10 möten först, innan man bestämmer sig. På de 2 möten jag varit på har jag inte kunnat säga högt "jag är alkoholist" larvigt att det är så svårt att säga. Ska göra ett till försök med AA, gå på 10 möten. Men jag har inte lätt för ens det första steget.

Han håller inte med. Tycker jag överdriver. Han anser inte ha problem. Han har under perioder tagit det lite lugnare men han ökar alltid på efter hand.

Bra gjort. Visst får man livet tillbaka? Så skönt är det.

Uppdaterar

jag vill visa er och ge er inblick i mitt sätt nu när jag precis brytit med min alkoliserade ex.

det är tredje dagen utan kontakt. Har aldrig vart så här tysst från min sida.
han har försökt fått tag på mig, ringt 1 g per dag då jag valt att inte svara. Det ska resultera att jag ska inte svara framöver.
Har dock inte talat om varför, skickat, medelat han på nåt sätt varför! Finns en del andledningar varför man inte bör göra det....
gör jag det finns det risker. Det kan tex bli så att pga av att han är så manipulerade, göra så att kommer det en förklaring från mig, vända på det, få mig att tappa fotfästet, och kanske göra mig i tvivel till att bryta kontakten, kanske säga ja fått för mig nåt osv. Jag är inte tillräckligt stark att stå ut med manipulavitet just nu... har läst nånstans, att ge ingen förklaring, bjud inte in, fråga inte varför han sa o gjorde som han gjorde...
tysstnad säger mer. Har heller inte sagt nåt till de i vårat umgänge, de kommer se att kontakten via sms o tele är bruten. Kommer jag träffa han på våra fester, aktivitetet tillsammans allihopa? Japp! Jag kommer hålla e bra fasad utåt, jag är vuxen och kan fälla ord om vädret.

det är jobbigt från o till de här dagarna. Men det är ett RÄTT beslut jag tagit.

Bra, då ligger vi lika och kan kanske sporra varandra till stordåd. Höll uppe själv ett gott tag, men drack i helgen. Ångrar det inte direkt, men det blir från ruta ett igen, med allt vad det innebär. Har inte tränat i veckan, eftersom jag varit sjuk. Förhoppningsvis kan jag gå till gymmet igen på söndag eller måndag. I helgen blir det iaf nyktert för min del. Hoppas samma för dig, Danneman. Börja gärna träna, det underlättar och förstärker det nyktra levernet. Nu håller vi i, eller hur?

Hej och tack för dina rader. Du har rätt. Under mitt sju månaders uppehåll mådde jag toppen och tänkte inte på alkohol. Drack alkoholfri öl och det räckte för mig Sedan prövade jag och har efter det hållt på tills nu. Nu är det dags för mig att lägga av. Det där med träning låter som något jag verkligen skulle kunna börja med!

När jag under åren har druckit så har jag mått mycketbra men den senaste tiden tvärtom. Nu har jag inte rört alkohol sedan i söndags så det är bara att fortsätta såhär. Tror att detta forumet har hjälpt mig att hålla uppe faktiskt.
Tack

på det sättet, men visst är det än rädsla...Man vet hur lätt det är att falla, man vet vilka risker det kan innebära och vilka konsekvenser det kan få, och sist men inte minst tar det så jädra mycket på självkänslan. Samtidigt är väl rädslan ett tecken på att man inser hur stort och viktigt beslutet är...att man tar det på allvar?
Bestämmer jag mig för att gå ner några kilon i vikt så tycker jag iofs att det är tråkigt om jag misslyckas med det, men jag går ju inte precis runt och är RÄDD för att misslyckas.
Att sluta dricka eller inte sluta dricka - det kan ju faktiskt vara ett beslut på liv och död...och vi har valt livet, eller hur? Nu hjälps vi åt på vägen! :-)

att man inte är ensam om att vara så här skev i tankegångarna Lena och tack för välkomnandet - det värmer. :-)
Övar mig stenhårt på att hantera livet så som det faktiskt är. Att leva och ta varje dag som den kommer. Inte ställa en massa krav på mig själv på att vara och prestera mest och bäst. De dåliga dagarna är dagar de också och jag KOMMER att överleva hur jädra grått och tristessartat livet än är! Har varit en tuff vecka jobbmässigt och relationsmässigt, men jag har överlevt den utan att ta till känslomässig flykt. Varit trött och lite irriterad och t.o.m. tillåtit mig att gråta en skvätt. :-)
I morgon är dag 7 och jag känner mig stark!
Godnattkram på er alla! :-)

Tack, Sattva!
Dito, FM!

Heja dig Jakob! Modig du är som vågar försöka klara dig utan a. Jag känner igen rädslan. Rädd för att inte klara det och rädd för att svika. Jag minns också hur jag ville skrika ut det och på ett sätt gjorde jag det. Eller skrek gjorde jag inte, men när jag väl bestämde mig i december (för miljonte gången i mitt ändå ganska korta 28:åriga liv) så blev det min nyckel. Jag berätta för alla som stod mig nära och förklarade som det va. Att jag inte klarar av att dricka och att jag därför ska hålla mig nykter. Vissa tog det bättre än andra, men just att jag sagt det till omgivningen gav mig känslan av ett skyddsnät. Jag sade till min omgivning att om jag börjar argumentera för att dricka måste de va på sin vakt. Efter ett tag märkte jag det, man är jävligt bra på att förhandla med sig själv och andra om varför man ska få dricka. Men att jag då berättat för dem blev min räddning. De hjälper mig att fokusera när hjärnan kommer på andra tankar. Så kanske det är något du ska prova, om din magkänsla säger att du vill få det ur ditt system? Det hjälpte som sagt mig iaf! Vi är många som förstår din känsla. Hejar på dig!