Senaste kommentarerna i forumet

Har abstinens..
har inte hört av mig sen i söndags... pga att han börjat dricka mer. Har skrivit i en annan tråd om det.
ville så det värkte höra av mig igår... gav inte efter suget, kontrollen... ja man kan kalla det vad som egentligen
Många tankar går åt han...
var är han, hur full vart han, sover han själv? Tänker han på mig? Varför har han inte ringt, vill han ringa? Vem ska ringa... ska vi ringa varandra? Osv osv... är det här bra? Är det bra att vi inte hörs? Ja vet att det är det.

Jag tog mig dit på al-anon mötet och jösses vad spänd och nervös jag var. Men efter en stund sittande och höras på de andras berättelser så var det min tur och jag sa väl två meningar typ och så brast det lite grann. Tårar som väl behövde komma ut.
Jag tog mig dit och kommer fortsätta känner jag nu.
Det var helt klart värd resan dit och min tid på alla sätt.
Hoppet finns (kanske)

Gym låter som ett bra substitut :)
Skönt att läsa att du inte känt något vinsug.
Det har inte jag heller, men känt mig ganska låg hela dagen. Inser att det jag tyckt varit roligt alltid handlat om alkohol, resor, goda middagar, träffa vänner, mysa på terrassen i solnedgången ...Tanken på att göra sådant nykter känns nästan meningslöst. Förstår när jag läser andras trådar att det går över, men just nu känns det tomt.

Jag befinner mig ofta i situationer där det förväntas att jag ska dricka, men måttligt, förstås ... Och det klarar inte jag! Hur gör man??

Vet inte vad som hände men allt försvann som jag skrev, ville bara säga att jag tänkt på dig och att du gjort skillnad för mig. Tror absolut att du har kontroll. Kram

Logga

Som känns rätt men var försiktig bara :)

Ja vi kämpar på och jag delar varenda känsla av saknad du har.
kram mod

hoppas att allt är bra LN..
kramar kramar :)
//mod

Men jag har druckit i helgen som gick. Vet inte vad jag ska säga. Jo jag säger precis som det är........

Var på en resa i sällskap som jag inte känner och av olika omständigheter så blev det så att jag till slut drack. En kväll en öl, nästa dag en öl och senare på kvällen ett litet glas vin. Jag var nykter de första dagarna men sedan blev det så här. Det sociala trycket var för stort och jag hade inte kraften i situationen att säga nej. Blev lite feg tycker jag så här efteråt. Slappnade av lite för mycket i min övertygelse.
Men jag känner inte att det triggade igång mig, för lite alkohol kanske, och jag är tillbaka på banan igen. Ingen sprit för mig framöver :)

Har jag kontroll??? Ja det vill jag tro att jag har. Är egentligen inte orolig men kanske lite. Ska läsa på forumet mer än vanligt för att hålla nykterhetskursen. Gäller att inte tappa fokus. Ska gå tillbaka och läsa mina gamla inlägg.
Resan var fantastiskt rolig och mysig på alla sätt och jag försöker att se detta som en lärdom för framtiden:)
Ha en bra vecka alla här på forumet!

Ja du, Blomman, vad jag känner igen det du beskriver. Både hos mig själv och andra familjemedlemmar. Känns som vi snart är slavar allihop. Är det inte droger så är det nåt annat. FB är ju en jäkla drog det med. Lika falsk. Och hur kommer man åt det? Tror på det du säger om att släppa taget. Lättare sagt än gjort men man skulle vinna mycken själsfrid på det om man vågar v Ha det gott du med. /FM

Helgen var lugn och jag var också lugn:). Jippi!!! Jag som förr om åren tyckt att trädgården och att påta runt där är så kul på våren, har totalt tappat gnistan. Men nu i helgen när jag sådde lite frön med barnbarnet så kunde jag känna den där stilla lyckan för en stund. Att allt var bra och inget mer behövdes. En stund när jag kunde bara vara och rastlösheten höll sig borta. Hur stor del har egentligen alkoholen haft i bristen på ork och engagemang? Det kan man ju undra. Har ju inte tyckt jag druckit SÅ mycket men, men... allt är relativt. Ska bli intressant att se hur mycket jag kan höja energinivån. Om jag fixar sommaren så är det nog min första helt alkoholfria sommar på ... tja, 42 år. Det är ju skrämmande. Hjälp! Har jag inte ens tänkt på förut. Jag ska fortsätta med min yoga, meditation och mindfulness. Jag har varit en sökare i hela mitt liv och jag tror att de ingredienserna ska hjälpa mig få balans i tillvaron. Måste bara ge det en chans och uppbåda det jag har allra minst av: TÅLAMOD. Ha en fin kväll alla.

Du ligger ca en vecka före mig tror jag. Jag vet inte exakt när jag drack senast. Nån gång i mars. Beslutet smög liksom på.. Less på att varje helg såg likadan ut och jag oförmögen att köra en förmiddag. Har gått hyfsat med nån rejäl svacka. Fortsätter med yoga, mindfulness och meditation som jag tror är det nästa sättet för mig att få balans i tillvaron. För jag längtar inte efter fest så jag får dricka. Nej, det är när känslorna svallar och rastlösheten rafsar runt i mig som jag vill hälla i mig.
Hoppas du slipper bli däckad i influensa nu. Kryp ner och sov. Bästa medicinen:). Kram / FM

Det är mycket som känns igen här, fast jag bestämt att inte åka till Bolaget liksom bilen kör dit ändå! Fast inte idag, drack en folköl före maten , hoppas det inte blir mer, är rädd att jag inte skall sova, vaknar ibland med panikångest, inte om jag druckit, sist gång, vaknade jag med sådan ångest att jag glömde bort att barnen var hos mig och jag bad om en ambulans men det gick ju över på något vis som alla andra gånger. Har "supit" bort en underbar fru (så kan det väl aldrig bli har jag tänkt ibland), träffat en ny kvinna som också är fantastisk men alkoholen fick mig att dra mig undan. Dricker inte ohämmat men välplanerat för mycket, till söms,......Dags att vakna!!

Helgen kom och gick, gästerna likaså. Tycker egentligen att två nätter är den ultimata tiden att såväl gästa som att gästas så ... ja, som sagt, äntligen vardag igen. Och ingen alkohol blev det heller för min del. Ett jädrans sug kom i går när främmandet dragit iväg. Blev en kopp te och en djup lättad suck istället.

Nu till helgen kommer jag att tangera mitt senaste "rekord" i nykterhet. Nio veckor blev det i höstas innan jag drog igång typ som vanligt igen. Det är bara att fortsätta lunka på, men visst känns det lite som en extra puckel jag ska över, nu när jag tänker på det. Eller så tillbringar jag helgen fullständigt influensainvaderad att döma av hur huvudet och resten av kroppen känns för tillfället.

Ser att det pågår intressanta diskussioner på forumet; kul! Må gott denna måndag och i morgon med. Nu väntar tevesoffan på en knäckt individ.

Tack för ditt svar Li-Lo. Jag har inte pratat med hans pappa om detta, eftersom jag lovade sonen att inte göra det. Men nu känns det som att det var ett förhastat löfte. Jag skulle vilja berätta för pappan om sonens tankar, men det känns svårt att bryta löftet. Pappan och jag har alltid tidigare kunnat prata om sonens bekymmer och jag har upplevt att vi gemensamt försökt hjälpa honom, men det här vet jag inte hur han kommer att reagera på. Vill inte att han ska bli arg på sonen för att han "angett" honom, men inser samtidigt att han behöver veta att hans drickande får konsekvenser. Åh vad det känns svårt. Ge mig gärna råd om hur jag ska agera.

Hemma efter ett gympass. Det känns väldigt bra. Jag har insett att jag måste ha något att fokusera på förutom alkoholen. Jag är singel och barnen är vuxna så det är väldigt lätt att sjunka ner i soffan med en flaska vin efter jobbet. Har inget sug efter vin idag. Ska göra allt för att klara det. Hoppas det går bra för alla ni andra också.

Gott, ny vecka! Min sambo tycker inte att jag har problem utan att jag överdriver. Han säger bara drick lite mindre och ta ett glas vatten varannan gång. Riktigt så enkelt är det ju inte, eller hur? Men han dricker själv ganska mycket fast har lite mer koll tror jag. Jag är ju mindre och blir lättare påverkad. Jag vill också ha ett socialt drickande, att säga hej då till A för alltid känns för stort. Men några veckor, månader är väl en bra start. Jag dricker oftast inte för mycket när jag är i social sammanhang det är hemma det blir tokfel, framför TV slabbande med ett glas. Men helgen var vit här med. Vi är bäst!

Nu har jag sagt till barnen att jag kommit fram till att jag inte vill dricka alkohol mer eftersom jag tycker att den börjat ta för stor plats i mitt liv.
Reaktionen blev ganska onintresserad, ungefär som om jag hade sagt att jag ska köpa nya skor eller något.
Vet inte om jag ska tolka det positivt, alltså att de inte har upplevt något större bekymmer med mitt drickande, eller negativt som att de inte riktigt tror på det.
Hur som helst gör det mig ännu mer motiverad.

Hej och tack! Ja jag bor i stockholm. Har sett att det finns många ställen med AA, men vet heller intr vart jag ska gå i så fall...

EJa du Blomman , det är väl då det är att om man har ett beroendebeteende så går det igen i det mesta.
Jag tycker det är värt att testa en period " off grid".
Jag tror inte du är varken fet , lat eller korkad, tvärtom, men det är ju himla lätt att känna sej sån när man jämför sej med alla fantasifigurer på fb och andra medier.
Såg en bra devis när jag gick hem från jobbet idag - " stora ord och fett fläsk fastmar inte i halsen
.Det är ju lite så fbfunkar, det slinker ut stora ord och fejkade succéer som man nånstans vet är o sanning och trots att man vetså sätter man igång och jämföra.

Exakt så känns det...
och just nu så rullar allt runt i huvudet...
jag vet han kommer ringa. Ett sug i mig är att svara. De jag vet jag kommer få höra är en bakis han, kanske lite ånger i hans röst, kanske tom att han är full fortfarande... mina tankar.
då får ja veta när han kommer hem. Jag (ursäkta språket) mindfuckar mig själv genom att kontra
vad spelar det för roll? Då sittar du fortfarande i en kontroll. Du blir lugn för stunden men sen då?

det hela ska vända. För att komma ur detta måste fler mönster brytas. Genom att inte svara om han ringer senare...
nästa steg är att välja om jag ska smsa. Skiva att jag vill ibte prata med dig just nu.
eller att inte skriva nåt..

det sliter i mig, jag är jätte trött. Vart ledsen för andra velat prata i telen o setts idag men jag har igen ork. Det gör mig ledsen, att det här ska förstöra så mycket. Men just nu kanske mycket energi behövs för att göra rätt. Att bryta sig loss helt

jag kan ibte påstå det här är lätt just nu, suget efter ett samtal är väldigt nära, men jag har inte gett efter. Jag måste hjälpa mig själv till ro. Det skulme vara skönt att kunna prata med han och inte det hela bekommer mig nåt men det kan inte det nu.
det här ÄR INTE som att prata med en vän som vart ute o blivit full.... det här är mitt ex, mitt ex jag ville leva med, mitt ex som gjort mig så illa många gånger, mitt ex som inte satsade på att se till att skaffa hjälp när jag sa jag skulle finnas där. Mitt ex som skitit i mig då man som normal människa aldrig skulle gjort det....

Adde för välkomnandet! Trevligt ses igen!

Mitt sätt att se på människor/händelser/upplevelser har förändrats sen jag började skriva i min tråd för några år sedan (det var på tiden tänker jag nu). En bra metod det här att ha alltsammans nedskrivet svart på vitt. Jag ser när jag tittar tillbaka att jag hade mycket mer av skam o skuld i mig då. Kanske då det gällde allt. Känner en lättnad i att inte behöva bära den känslan på samma sätt längre. Jag läser det jag skrev o tyder in någon slags förakt inför för mig själv framför allt. Jag kände så mycket skam för nästan allt som var jag. Sorgligt, man behöver ju vara snäll mot sig... helst då man har det tungt. Det är mycket destruktivt att känna skam.
Nu känner jag att jag kan andas igen, mina axlar är inte lika spända. Jag tycker det är så skönt att jag inte känner förakt längre. En resa också det... Jaha, det gjorde du bra Tilde :-) fortsätt på den vägen.

Jag har läst i mångas trådar sista dagarna. Det är underbart med igenkännande och många aha upplevelser.
Tyckte det var så träffade som AJ skrev i januari, att alla vi som dricker för mycket eller på fel sätt kanske är missförstådda genier egentligen. Sårbara, sköra själar som måste döva våra känslosamma inren med alkohol skrev AJ Jag har ofta tänkt tankar i samma riktning, att det är känslorna som ställer till det för mig. Jag har svårt att distansera mig, koppla bort vid tillfällen då jag absolut hade vunnit på att bara gå undan, tänka på något annat. Då tar istället känslorna överhand o jag kan eller snarare vill inte tänka logiskt utan följer mina känslor som om de vore obrytbara vilket de ju inte är i andra sammanhang, på jobbet tex. Ofta hade jag vunnit mycket på att koppla bort känslorna och tänka logiskt. Detta blir ett mönster som gör att jag känner mig sårbar o skör. Förut utlöste detta ett sug efter att döva med vin, gör det fortfarande men nu är jag uppmärksam på det o gör något annat som känns bra. Har många små projekt som jag kan slänga mig på o gå i förbund med...ogräs tex :-)
Slipa o måla om gamla skåp ett annat...
Vore dock mycket bättre att lära sig hantera känslorna som svallar o svänger när man inte alls har lust till dessa stormar. Lugnet inom mig räcker så gott för att mitt liv ska va gott att leva. Behöver inte mer spänning, eller stormar i form av känslor.
Jobba på detta är nog mitt sommarjobb... Att inte låta känslorna ta över i vissa lägen där mitt logiska tänkande kunde få lite mer att säga till om.
Alla genier :-) här, det är så stärkande att läsa era tankar!!! (lånar det uttrycket AJ)

Hej,

Jag vet hur det är när det där när suget tränger sig på. Jag har varit nykter i lite över 6 år nu och jag tror att jag skulle varit död nu om det inte vore för AA. Jag vet att det fungerar. Om du bor i Stockholm så kan vi gå tillsammans.
Jag var 19 år när jag nådde min botten. Det var då jag stod med valet att antingen fortsätta tills det tar slut eller ta emot hjälpen från AA och jag valde det senare för att jag hade ingen kraft över alkoholen. Det medbegäret jag fick när jag drack gjorde så att jag körde över allt som stod i vägen för mig och mitt drickande.

Om du vill ha hjälp så finns det människor som skulle bli glada över att få hjälpa till.
Jag skulle gärna hjälpa dig om du vill
// Mvh Nicklas