Senaste kommentarerna i forumet

Härligt att du är nykter sen ett halvår tillbaka! Strongt jobbat! Hur känner du för det? Vad märker du för skillnader - både fysiska och psykiska?
Kram

Hej
Fint att du vänder dig hit! Jag kan inte själv bidra med någon egen solskenshistoria då jag är anhörig men jag vet att många finns. Lyssnar du på poddar?
Isåfall kan jag tipsa om en som heter beroendepodden. Där berättar människor som varit i missbruk och precis som du beskriver, på " botten", hemlösa, flera försök till behandlingar osv och sedan tagit sig ur det och lever " vanliga " liv idag och mår bra!
Den har gett mig mycket hopp. Det finns även flera sidor på instagram där historier delas. En jag tycker mycket om är "theaddictsdiary".
kram!

Känner likadant. Alla får göra som dom själva vill, och jag gör som jag vill. Tidigare kunde jag dricka för att inte vara en ”tråkmåns”, men jag har insett att det bara är ännu en lögn påhittad av alkoholdjävulen ? Jag blir inte ett dugg tråkigare när jag är nykter. Tvärtom blir jag mer alert och pigg och sugen på att tjöta ?

Inte så sent bara, vid 22-23 är jag trött och vill hem och sova ?

Kram ?

Hej
Hur gammal är du och din syster?
Du ska självklart inte behöva ta ansvar varken för din pappa eller syster. Har du din mamma eller andra släktingar som du står nära?
Bra att du väljer att skriva hit, här finns mycket erfarenhet och du behöver ej känna att något är skamligt!

Vill titta in och säga att vi också hoppas du stannar. Det är svårt i text i bland att förstå exakt vad den andre menar eller själv få fram vad vi menar. Lätt att det blir missförstånd åt olika håll. Som det låter har ingen menat något illa här åt något håll.

Du är i en tuff situation, vilket flera här inne är, det är nog lätt hänt att det blir ett litet missförstånd längs vägen i kommunikationen, att det blir lite känslosamt eller att en ger eller får råd som en inte vill ha.

Du känner ju såklart själv hur och vad som passar dig bäst att göra!

Ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Kram ?

Gödit kanske är mer rätt. Ah, whatever, vet vad jag menar.
Mina depressioner går också i skov kan man säga. Men har inte sökt hjälp sen jag gick in i väggen ×2 för 10 år sen . Hittade ju ett eget sätt att hantera det på Trodde jag i allafall.
Så dumt!
Ljuger gör man både för sig själv och andra, även läkaren jag sökte upp just för mina alkoholproblem för ett par år sen, jag vågade inte se sanningen i vitögat då heller utan justerade mängden i protkollet så det inte skulle se f ö r illa ut. Det jag ville ha var hjälp och så låtsades jag att jag inte behövde när jag väl var där. Läkaren tyckte inte alls att jag var någon alkis men skrev ut några tabletter jag kunde ta om jag behövde. Det gjorde jag aldrig, hämtade inte ens ut dem.
Jag fortsatte dricka vin istället.
Träffade en sjuksköterska idag, i ett helt annat ärende , en sån där fantastisk människa med fint bemötande, villig att lyssna och ge av sin tid så plötsligt berättade jag om mina alkoholproblem.
Ärligt. Inget ljug. Det var så himla skönt. Jag behövde det.
Kram på dig Andrahalvlek och Tack för att du tittar in och kommenterar här ?

Och mår faktiskt bra?.
Kram på er?

Jag tänkte återkoppla till något du sa.

"Det kanske låter konstigt .. men det jag saknar är kanske inte glaset med vinet eller det runt omkring utan just ruset.. inte fyllan .. utan just det där första härliga ruset (salongsberusningen) som gör att man känner sig som en kung .. allt är möjligt och inga hinder finns."

Jag tror att många känner igen sig i detta. Jag har läst någonstans att man kan vara genetiskt betingad till att tycka om alkohol, då alkohol påverkar oss olika. Och just den här salongsberusningen som du beskriver. Jag kan tycka att den känns som att den är som skräddarsydd för just mig. Som en designerdrog för mitt DNA. Jag älskar den känslan! Tyvärr blev det väl alltför ofta som för dig att man tog ett glas till för att må ännu bättre, fast att man inte gjorde det. Och sen till slut 17 glas till.

Jag funderar mycket nuförtiden och jag känner mig egentligen inte sugen. Men just idag kan jag vara besviken på mig själv för att jag inte klarar av att njuta av 2-3 glas under en kväll och stanna där. Inte pålitligt gång efter gång i alla fall. Men jag har lyckats att acceptera att det är så jag är. Jag kan inte dricka alkohol och kommer därför heller aldrig att göra det igen.

Hur går det för dig?

Honungsblomman ?
Jättebra jobbat!?
Kram ???

med forna kollegor. Planerade för årets julpysselkväll som jag brukar anordna. Även om jag slutat på den arbetsplatsen så skall vi ju såklart ha julpysselkväll. Förra året blev det en blöt tillställning för undertecknad samt ett par av kollegorna.

I år skall jag vara nykter och meddelade att alla tar med sin egen dryck, men jag kommer att fixa lite tilltugg och köpa en flaska av årets glögg att bjuda på.

En av de som var med och drack upp det sista av bubblet förra året var orolig idag över hur jag tacklar om de tar med alkohol. Jag sade att det är helt ok, men jag kör alkoholfritt. Jag menar, jag kommer aldrig att sätta mig till doms över någon som dricker alkohol. Det är deras val. MITT val är att INTE dricka?

Och det får summera en för övrigt bra dag som började med en tur till gymet??

Kram⚓️

Riktigt starkt att ha hållt det i 13 dagar! Abstinens känns dock inte som att det ska hålla i sig riktigt så länge. Inte så starkt fysiskt i alla fall. Det ska vara väldigt ovanligt i alla fall. Som värst ska det vara efter 72 timmar ungefär, av vad jag har hört.

Har dina symptom börjat avta, känner du, eller känns det lika starkt som det gjorde för en vecka sedan? Det rätta är ju såklart att fortsätta på det spåret du är nu. Om du börjar dricka igen så kommer det ju en ny abstinens period senare istället. Men det vet du ju redan.

Jag är beroende av att dricka en viss mängs alkohol varje vecka. Antingen dricker jag mindre mängder 3-4 gånger i veckan och/eller tar en bläcka en gång i veckan. Mängden alkohol tycks vara det samma. Det "bästa", det jag längtar efter mest är bläckan. Då vill jag absolut vara ensam och dricker mycket fort så att jag hamnar i en sorts dvala. Då dyker en massa fina tankar och minnen upp, jag dagdrömmer. Vaknar upp ibland och dricker mer. Känns underbart. Det brukar gå åt 25-30 cl starksprit och 2-3 starköl, Mer klarar jag numera inte av utan att bli helt medvetslös. Är mycket bakis dagen efter vilket också känns ganska skönt, väldigt lugnt på något sätt. Brukar dricka en folköl till lunchen. Det som skrämmer mig är att jag inte klarar av at avstå från detta. Är helt klart beroende av alkoholen, inte bara berusningen. Tidigare har jag haft uppehåll 3- 10 veckor. Senast för 3 år sedan var jag helt vit i 100 dagar. Har försökt nu också men klarar max 4 dagar innan jag måste dricka. Och då räcker det till och med med en lättöl.

när jag får läsa hur bra det går för dig?

Känner igen det där med lugnet. Man blir cool helt enkelt när man varit utan alkohol ett tag och det är såååå skönt! Även om livet stormar lite så kan jag luta mig tillbaka lite idag och andas mellan varven. Funkade aldrig tidigare?

Ha en skön måndagskväll✨

Kram?

Jag vet inte när....men när jag gick från ett "normalt" drickande till att det började gå över gränsen..har jag varit medveten om väldigt länge. Man kan tycka att denna medvetenhet borde ha hjälpt mig att minska mitt drickande men på något vis blev det lite tvärtom. Hur ofta har jag inte sett på Facebook eller på Instagram...att någon har lagt ut en bild på exempelvis en tisdag...att man unnar sig ett glas vin...bara för man kan...och hur många hejarop får då inte den bilden. För det är klart att man ska unna sig.....för man är värd det..!! Efter att jag berättade för några vänner om mitt alkoholberoende så slutade jag att lägga ut bilder på vin, bubbel, öl helt och hållet..därmed inte att jag drack...men det kändes så falskt.

Jag vet inte om min medvetenhet kom ifrån att jag läste en kurs om missbruk på högskolan...eller om jag själv reflekterade över att jag drack alkohol där jag tidigare aldrig har druckit alkohol...eller rättare sagt inte känt att jag behövt. Men eftersom det kändes att det var ok att ta ett eller två eller kanske tre glas vin...en tisdag...så när livet blev tufft så fanns känslan där....jag blev ju ganska avslappnad av alkohol...så varför inte dricka ett glas?!?

När jag träffade kuratorn på Rådgivningscentrum för någon månad sedan så berättade jag att jag gärna äter lite ost och kex om jag tar ett glas vin (eller fyra) på en tisdag. Hon frågade mig då om det mer rättfärdigade mitt drickande...istället för att svepa några öl eller en liter vin i tetrapak...inte så himla glamoröst...men samma syfte.

Så vad vill jag ha sagt med detta...jo...jag har inte lyckats med många nyktra dagar i rad...kanske det har blivit fler under en månad....men min medvetenhet har ökat...och jag vet att oavsett medvetenhet så är det så lätt att trilla dit!!

Och till ngt annat men ändå inte...så tror jag att det är som du säger Charlie70...minns inte riktigt nu men lite "tur i oturen". För...jag har nog skrivit lika länge som flera av er om inte längre eftersom jag började skriva i några andra trådar för...men ni som började skriva ungefär då jag började...ni skriver inte jätteofta eller så har ni gått vidare....och nu under rubriken förändra mitt drickande...så är det många nya eller kanske nygamla. Jag vill gärna peppa att man ska skriva oavsett om man lyckas eller inte...men ibland orkar jag liksom inte ...fastän jag vet hur betydelsefullt det är. Har ju även den rollen i mitt yrkesliv...att peppa och att hjälpa. Jag får se hur jag hittar min plats här framöver för jag tycker väldigt mycket om att skriva.

Allt gott till er:)

Idag har jag varit spiknykter i precis 26 veckor, ett halvt år.
Ett halvt ÅR!!!

Så grymt imponerad av mig själv. Faktiskt! :-D

Hej, ja här har du en till som återkommit till forumet pga fortsatt drickande. Du är inte ensam Sattva, vi kämpar ju tillsammans härinne. Ta den hjälp du kan få i kampen mot adjävulen och lycka till. Jullan

Minns att jag läste om dig och din man när jag fortfarande drack. Tror att all info som jag fick under tiden jag drack, processades i min hjärna..Sen var det ett beslut som skulle tas om alkostopp..Jättebra att läsa om din historia, fast våra resultat blir olika, men bra ändå..❤️?

Hoppas verkligen dina provsvar kommer tillbaka som något positivt och inte alltför nedslående. Någon annan vet säkert bättre än jag men visst kan väl njurar/lever återhämta sig om man helt slutar med alkohol?

Tack för tipset. ?
Jag har faktiskt gjort precis som du och bokat in mig på en hälsoundersökning. Jag känner såååå igen mig i känslan av att vara en bluff gällande hälsosamt leverne.
Idag finns det inget vin som väntar efter mitt jobb..
Känner mig nöjd med det beslutet men jag vet av erfarenhet att jag kan gå långa perioder utan och klara mig fint på det.
Mitt problem är att jag aldrig får det här himmelska kvittot på att jag lever hälsosammare för jag känner aldrig nån fysiskt skillnad..
Och då är det så lätt att trilla dit igen och på nytt börja belöna mig i perioder.
För hjärnan säger ju att det är så otroligt mycket roligare att korka upp efter jobbet.
Måste hitta en morot så jag får ett kvitto på att min kropp mår bättre utan. Min hjärna vet ju att det är gift jag dricker, men samma hjärna säger ju också att jag mår prima ballerina så varför ska jag inte få belöna mig..
Ja jösses vilket spektakel när min hjärna debatterar med sig själv..

Augusti 2017 flyttade vi in i huset..Det fanns mycket att greja med i början..Skaffa möbler, måla lite, bo in sig..Planen var att sonen skulle bo varannan vecka hos sin pappa..Jag hade sagt till honom att han inte kunde dricka när sonen var hos honom..”Har han sagt det?” Var exmannens fråga..Orkade knappt svara med en massa fakta om hur barnen haft det när vi drack..Och även sonens oro när pappan tagit 1 lättöl, på ett kalas som jag inte var med på..I vårat fall där oron greppat tag i våra barn när det gäller beroende, ser barnen alkohol som alkohol, kvittar vilken procent den har..(så ser jag också på saken nu) Det hela slutade iaf med att sonen inte ville åka till sin pappa efter ett antal försök, varav vissa veckor fungerat..Det var flera gånger jag fick hämta honom, för att pappan drack ändå..Sonen sa att pappan försökte smyga med drickandet, men barn som har sett för mycket supande, har stor förmåga att känna av stämningar, och när någon dricker..Jag var arg och ledsen många gånger för sonens skull..Mitt eget boende kändes riktigt bra..Gick med i en dejtingsida. Träffade en man, som påstod sig vara före detta A- missbrukare, men som sedan visade sig ha bytt beroende till sex- och relationsmissbruk och spel..Hade jag varit stabil hade jag aldrig träffat honom, men det goda det förde med sig var att jag började jobba till sjöss igen..Vilket jag inte gjort på över 30 år!! Forts följer..?

Hej Bullret!
Läste dina tidigare inlägg vad du skrev om det där med att älta saker man gjort när man varit berusad, hur man inte varit den bästa partnern osv. Jag är en sådan som gjort mycket dumt och jag har ältat KONSTANT under flera år. Men det här ältandet har brutit ned mig så mycket och jag har haft så mycket självkritik inom mig. Jag har inte tillåtit mig själv att vara lycklig eller nöjd för jag har hållt min lycka gisslan pga. saker jag tidigare gjort som varit fel. Nu när jag känner mig på rätt väg i nykterheten och när jag kan lita på mig själv pga jag just håller mig nykter så har min självkritik minskat. Alla gör fel i livet. Och dom som inte gör fel har inte exponerat sig för situationer där fel kan hända.. Sen är alkoholen en demon som får en att fatta dessa idiotiska beslut som man ibland har gjort. Men det är ingen idé att älta i all evighet.. Man kan som inte göra mer än att be om förlåtelse - till andra och till sig själv. Och göra allt man kan för att lära sig. I mitt fall har jag äntligen lärt mig att boven i dramat är alkoholen och jag måste lära mig leva utan den.
Jag ville bara att du ska veta att jag relaterar till det du skriver. Du är inte ensam!
Blir glad av att läsa att det går bra för dig och du öppnar upp dig för din umgängeskrets!

Precis så jag känner! Det är den där tomheten när man kommer hem, som att allting bara pausas och det är tyst... Jag saknar så att det finns någon som väntar på mig och är genuint intresserad av att höra om mina upplevelser och hur jag mår!
Det där du säger om att tänka ett steg längre och tänka på hur dåligt bakfyllan kommer slå om man dricker på redan dåliga grunder... Jag hade en period för något år sedan när jag började dricka när jag var ensam och ledsen. Har aldrig tidigare varit så. Men det förstärkte bara, var nog ordentligt nere i samband med det. Var som att bakfyllan förlängde alla negativa känslor så man konstant gick och var nedstämd.
Ljusterapilampa ska jag köpa mig! Har inte så mycket dagsljus i vardagen så det var ett bra tips! Använder du den på morgonen eller kan man använda hela dagen när som?
Tack för stödet! Känns lättande att få läsa det du skriver.
Hur har det gått med ditt resande under 2020 med corona-restriktionerna?

Känns äntligen som man kommit en bit på vägen ! Nu blir det lättare och lättare med sug..
Men oxå en klarhet i vad som varit och vilken skada min familj tagit av det, som gör att jag får ångest och blir så himla ledsen...
Borde vara glad och stolt nu men är väldigt låg.

Med alkohol har du vandrat många gånger. Du vet var den leder!
Nu är det dax att trampa upp nya stigar och se var de leder dig.?
Styrkekram från mig
⚘⚘⚘