Senaste kommentarerna i forumet

Vet inte vad som hänt med min ork och energi. Orkar ingenting. Har inte lust att cykla. Inte ens lust att gå ut trots superfint väder. Vill bara sova. Trött, trött, trött. Trots att jag sover hyfsat bra på nätterna.

Behöver aktivera mig ur det här känner jag. Ska bara vila lite till först, invänta lusten att aktivera mig. Allt blir roligare om lusten är drivkraften.

Det är kanske omställningen mellan ledighet och jobb som gör mig trött? Eller så blir jag trött och seg eftersom jag har rätt lite att göra på jobbet så jag blir uttråkad.

Det ”stora” som skulle göras är gjort. Det löpande är snabbt avklarat dagligen. Inga nya projekt att sätta tänderna i än.

Jag behöver nya utmaningar med jämna mellanrum för att inte bli uttråkad. Jag jobbar allra bäst mot en deadline. Samtidigt som jag inte mår bra alls när det inte finns plats för några andhämtningspauser. En jävla balansgång.

Känns som pms nästan. Lever lite i ingenmansland där eftersom jag är i klimakteriet och min mens beter sig som en senil gammal kärring. Kan omöjligt räkna ut när jag eventuellt har pms.

Det slog mig nu när jag skrev här att ”den känslan känner jag igen”. Även om det var länge sen sist.

Kram ?

Bra att kunna se framemot en höst med lugn och löpning.

I "min ungdom" var jag i ganska okay form en period och körde året om ett tag. De bästa löpturerna var ju faktiskt de i regn eller snöstorm. Så härligt, och ännu härligare komma in efteråt och duscha och vara supernöjd.

Jag har börjat jogga i sommar, med mål att fortsätta med det 3 ggr per vecka, öka sakta så får jag se om jag kommer upp till en mil igen. Viktigast nu för mig är kontinuteten, inte att sträckan blir lång på en gång.

Ha en fin kväll o höst

Jag vet inte varför, jag är glad över mitt beslut, men jag skäms, skäms för min sambo, för mej själv, jag slickar mina sår och kan inte hålla tillbaka. Vill bara sova. Är enormt matt.
Tassar på tå runt min sambo men håller masken på jobbet och stojar på, gråter så fort ingen det, som en vatten kran.k8ag vill bara vara ifred, kan jag inte bara få vara det?
I morgon kommer barnen ,så blir nog allt lättare och gladare, dom är som lyckopiller och jag får annat att tänka på än mej själv.

Jag hoppas det är sista gången jag känner den här sorgen för en så banal sak som alkohol.
Jag tror inte på det ens lite när jag skriver det, men kanske, efter ett tag jag börjar övertyga mej själv.

Jag hade druckit mellan 0.5 och 1 liter 40% om dagen i flera veckor och jag fick ett peth på 1.7 har jag för mig nu efter cirka 4-5 veckor är jag nere på 0.05 detta trots att jag hade tre fyra dagar där jag söp mitt i denna period.

Så jag tycker era värden låter skyhöga ni som påstår er ha en normal konsumtion med ett peth över 2.0.

Anledningen till att jag sökte upp info om peth var för att ta reda på hur det fungerar. Som jag har förstått det så lagras det lite för varje dag du dricker och sedan försvinner det successivt efter detta.

Så min fråga är om man dricker konstant i 4 veckor tar det cirka 4 veckor att få ut det ur blodet som jag fattat det. Är det då så om jag dricker konstant i 1 vecka tar det då en vecka att få ut det ur blodet eller är det fortfarande 4 veckor att få ut det?

Det är verkligen konstigt vad man accepterar med tiden. Det är som det smyger sig på och sen ökas med tiden och vi vänjer oss efterhand och då blir det en vardag.
Jag tänker på det ibland och förvånas över hur jag reagerar.
Hallå!!@ LVM, polisbilar, rättegång, ambulanser och där emellan galna draman.
Men det är som: Jaha, då kom polisen och hämtade in honom igen. Det har hänt så mycket dom man i sin vildaste fantasi inte kunnat tro tidigare eller kunnat hantera då.
Men absolut som du säger, hade man varit den man var förr eller om det varit min dotter hade jag direkt gett rådet att lämna så fort som möjligt.
Problemet i mitt fall och säkert hos några andra också är att vi känner skuld och skam och därför döljer vi problemet och städar upp så ingen märker det. Då är man ju också väldigt ensam och vågar inte berätta för någon.
Plötsligt är man insnärjd och medberoende och då blir det svårare att bryta.

Bra att du hittat terapeut, har de erfarenhet så är det ett stort plus men personkemin är så viktig, man måste känna ett förtroende för att öppna sig.
Håller tummarna för er och var rädd om dig, stå upp för dig?
Kram Azalea

Hu, ja min tråd är ingen rolig läsning men det har varit så skönt att kunna släppa ut allt här och få fina råd, stöttning och kärlek❤
Här tänkt att det är också bra att kunna gå tillbaka och läsa ibland när tvivlet kommer, då ser jag svart på vitt att jag gjort rätt val ni öven om det är svårt.

Tack VilJuLevaOckså och Andrahalvlek för push och bra input inför kvällen ?

Jag har jobbat ett par dagar nu och och det går bra, rullar på eller ja, är som vanligt. Inte stressigt, inte så skoj men samtidigt inte tråkigt.? Jag står fast vid min inställning som jag har haft länge, att hade jag haft pengar så jag klarade mig så skulle jag inte jobbat. Finns så mycket annat här i livet som jag hellre hade velat syssla med än att jobba som anställd. Skit samma, jag har tagit ledigt på Lördag i alla fall och ska ut och fiska på havet med min son och en kompis till honom. Med sådana saker att se fram emot så kan jag jobba hur mycket som helst.

Märkligt Se klart men jag läste ditt inlägg om att tanken på att dricka får dig att må illa efter att jag skrivit mitt inlägg. Det är så jag känner också, blä liksom. Men så startade vi ju på samma dag ochså.?
@Andrahalvlek, du har en månad på dig att få samma känsla.? Anledningen till att du tror att det kommer kännas konstigt att säga nej tack är nog för att du inte har berättat för så många ännu hur det ligger till. ju fler som känner till att du inte dricker, desto mindre konstigt kommer det kännas. Det är min erfarenhet i alla fall.
I förrgår frågade mina arbetskollegor vid fikabordet hur det gick med mitt ickedrickande. Det kändes helt naturligt
och inte det minsta konstigt att svara dem. Jo tack, det går bara fint, jag har inte druckit en droppe på hela semestern. Men det är säkert väldigt olika från person till person, gör det som känns bäst för dig.

Kram?

Så långt har jag inte kommit att jag tycker att det är äckligt. Tror jag. Har ju inte druckit på sex månader så jag kanske tycker att det är äckligt om jag provar? Smaklökarna förändras.

Däremot vet varje cell i min kropp att jag inte ska dricka. Jag kan inte. Det finns inget i mig längre som vill dricka socialt ens. För att smälta in, inte avvika. Varför skulle jag vilja det? När alkoholen skadar mig.

Jag vet att jag med tiden lätt kommer att säga ”nej tack, jag dricker inte alkohol, har ni något annat gott?” De första 10 gg känns det kanske lite konstigt, sen går det av bara farten.

Att jag blivit av med ångest och sömnstörningar och återfått mitt känsloliv fullt ut, tillsammans med ett inre lugn och enorm nöjdhet över vardagliga saker, betyder enormt mycket för mig. Skulle aldrig äventyra det för att ”dricka lite”. Aldrig.

Sen blir jag mer och mer upprörd över alkoholens normalisering i samhället. Så många anhöriga som far illa och så många suputer som måste underprestera massor på jobbet. För att vara kung i baren på AW. Sorgligt.

Kram ?

Alltid haft ont av höstens antågande men nu känner jag ett lugn, ser fram emot en lugn, nykter tillvaro med löpning.

Jag har också märkt det är lättare läsa nu när jag är nykter. Lättare hålla tråden och intresset uppe :)

När man levt så länge som jag gjort ?och så länge jag kan minnas haft ryggsäcken lastad med alkohol, så är det väldigt lätt att koppla ihop alla sorts upplevelser, tankar och känslor med ruset och "glädjen" att förstärka alltsammans med alkohol.
Förrädiskt och självdestruktivt!
När bleknar denna koppling tro?
Någon som kan berätta av egen erfarenhet?
Soliga kramar.
GP

Annie grace har jag också lyssnat på, väldigt bra tycker jag!
En månad är starkt och så bra att det funkar med en stund i taget.
Läste också Mirabelle GS inlägg och tänkte på hur viktigt det är att faktiskt låta tiden GÅ och JOBBA för oss. Att man inte måste göra allt själv utan att tiden hjälper oss på traven. Ha en fortsatt skön semester! ?

Nej men jag vill inte dricka längre. Det är spännande, att det har gått över.
Vad som däremot fortfarande kan hända är att jag vid stress eller belöning ”vill ha nåt”.
Stress värst, då vill jag ”ha nåt” som ger mig lugn, varvar ner.
För-sö-ker att inte hamna i dessa situationer men ofrånkomligt ibland.
Som belöning tex fredag, funkar lite nötter och en a-fri dryck bra.
Ska försöka lära mig några bra andnings-övningar för stressade lägen.
Hur är det att jobba igen? Apropå stress ? Kram ?

Jobbar på från hemmet och periodvis flyter det på, fick idag samtal från advokat. En kvinna som lät trevlig och förklarade kort vad som händer framöver. Inte något nytt egentligen fädå jag googlat det mesta redan. Ska vara i tingsrätten i början på oktober och ska enligt henne träffa frivården snart.

Känns ändå befriande att få veta att det händer något. Fortsätter med mina dagliga cykelturer och igår blev det 3 mil.

Ångest, ja den finns kvar även om den nu inte är konstant så är det jobbigt då den kommer över mig med full kraft, bara att kämpa tänker jag, kanske det vänder snart.

Låter kanon ju, och grattis till din nyktra månad. Blir glad för din skull onkel f

Tack Jasmine och Stormenlilla för era hälsningar!

Kram ?

Du har jobbat på kanonbra med nykterheten! Känn enorm stolthet över det ?

För mig är stolthet ett positivt ord, att man är riktigt nöjd med det man har gjort och gärna solar sig i den glansen lite ☀️

Kram ?

Till dig och dina bra val!! Så himla bra jobbat med dina 6+ månader!

Stor kram

Men AA-möten. Jag läser om många som har goda erfarenheter.
Och hoppas tiden rappar på så du får din plats på behandlingshemmet.
Och fortsätt att skriva här! Kram ?

Jag tog först bort länken eftersom sidan du hänvisade till sålde produkter som inte har något direkt vetenskapligt stöd. Nu när jag har läst närmare så ser jag att de även erbjuder en del gratisresurser som säkert kan vara hjälpsamma för någon och låter den därför vara kvar. Det finns gott om metoder för avslappning och bättre andning som kan vara till hjälp då en förändrar alkoholvanor, både kommersiella och sådana utan kostnad. Se t ex även information på https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/stresshantering-och-somn/avsla…

Ja, finns inget härligare. Nä försökt testa AA höll på krevera varje gång kände bara hur jag ville ta var och varannan och förklara att du kanske skulle gå i terapi stället för sitta här och dra samma grej varje gång. Släpp de gå vidare, inte älta. Men man får ju inte avbryta den som talar el påtala vederbörande bara hålla käft :)
Inte min grej alls. Och ju mer de tjöta om alkohol och hur hemsk den drycken var ju mer sugen vart jag på dricka. Motvalls käring som jag är :)

Ny dag med sol och bad. Man får passa på sista veckan på semestern. När denna dag gått har jag varit nykter i 4 veckor ?

Ha en fin dag?

Vilken puff framåt du ger mig! Yes! Nu fortsätter vi. ⭐️

I natt har jag knappt sovit nåt ?? Vovvis har haft ont i magen... nu ligger han å stor-sover. Men får se det positiva, hade jag somnat packad hade jag kanske inte hört hans små gnyende och då hade det kunnat ehh... gå illa eller hur jag ska skriva. Nu vakna jag nykter om än trött, så fräsch. ?

Igår gick jag igenom ett litet test på min mentala styrka (enligt mig själv) en situation som jag varit i många gånger förut och tappat det helt. I går gjorde jag inte det, jag förhöll mig sval till situationen, backade av och funderade ett par varv. Resultatet var out-standing och det om något ger mig mer kraft att fortsätta framåt! ??

Även idag väljer jag att vara nykter! ??❤️

Ett sätt att få reda på hur långt man har kommit i sin nykterhet är att testa om man forfarande vill dricka. Sätt dig ner och tänk dig in i en situation som du gillade att dricka i före du blev nykter. Tex en kall öl en varm dag under tiden man grillar. Eller ett glas rosé i kvällssolen efter en tuff dag på jobbet. Blir du sugen och skulle gärna vilja göra det? Tänk inte på några långsiktiga konsekvenser som bakfylla mm, utan bara kortsiktigt just nu. Om svaret är ja behövs mer tid tills du verkligen inte vill dricka. Får du direkt avsmak och tänker, nä usch vad äckligt, har du kommit långt i din nykterhet. Jag tror inte att alla kommer hamna där, men jag gjorde det efter några månader och det var en väldigt skön tidpunkt. Jag kunde inte få något som helst sug hur jag än försökte. För ett tag sedan fick jag för mig att försöka gilla smaken av öl igen ( alkoholfri) och det funkade väl skapligt. Men efter råd här och egen fundering så la jag ner det försöket. Jag ser ingen anledning till att försöka tycka om att dricka drycker som förknippas med alkohol, då jag jämställer alkohol med flytande råttgift eller bensin. Får avsmak helt enkelt.

Som sagt, en del kommer säkert aldrig känna som jag gör och det gör inget, så länge man inte dricker drycker med alkohol. Ni som känner samma som mig vet vad jag menar med ”skön känsla” och jag hoppas att så många som möjligt kan få uppleva det.

Ha en fin dag, och vad ni än gör, ta aldrig det första glaset av en dryck som innehåller alkohol. Oavsett om ni vill eller inte vill. ?