Senaste kommentarerna i forumet

...att känna och tillåt dig det! ❤️
Grattis till dina 8 dagar ??✨

Kram PimPim?

Det var ingen osnygg story. Bra att du tog modet till att skriva av dig! Lycka till med din resa! Du är ju på rätt ställe ❤️

Kram PimPim?

Han har nu druckit i 2,5 månader i sträck oftast 70 cl per dag.
Hans ena syster har ringt in orosanmälan 2 gånger plus ringt polisen eftersom han sagt så många dagar att han inte kommer att leva längre. Polisen skulle ringa till honom?!? Vet inte om de gjort det än. Orosanmälan har jag ingen aning om det ens hänt något.
Funderar på om vi offensivt ska anmäla allihop eller om det ens är lönt. Han vill ju inte förändras och har inga problem. Det har väl inte hänt nåt, säger han.
Åhhh vad tusan ska jag göra. Han blev ju LVM anmäld 2 ggr i somras med förvaltningsrätten skickade hem bpda gångerna så det känns så meningslöst.
Tvångsvård kommer säkert inte att fungera ändå.

Azalea

Nyss hemkommen från ett jättefint möte med en massa värme och kärlek. Jag beslutade mig för att i AA sammanhang fortsätta presentera mig som alkoholist. Det blir enklast så. Jag vill verkligen inte utmärka mig som annorlunda, finare eller bättre än någon annan. Det blir bara jättefel. Eller som att jag inte accepterat sjukdomen. Däremot i övriga sammanhang tycker jag det är mer rättvisande att säga att jag har ett beroende. Nåja, nog om detta lilla dilemma. Huvudsaken är att det känns bra inombords.

Min första sponsor firade tio års nykterhet idag. All respekt och kärlek till henne. Det är hon värd! ?

Dag 8 flyter på som ljummet smör. Höll ju i en slags utbildning föredrag för mina kolleger idag vilket gick toppen. Att ta lite extra ansvar och visa framfötterna har alltid varit min grej och jag är mer än hjälpsam mot mina kolleger och hjälper dem med olika dilemman just för att det ska bli så bra för de människor vi jobbar med. Vi är ju varandras arbetsmiljö! Vi ska utveckla oss inte bara hur vi jobbar utan även inom det digitala och så möter man på de där gamla uvarna som inte vill lära sig det nya och de sitter och är negativa, tråkiga i sina kommentarer och tyvärr är det ju de som tar energi istället för att ge.
Då finns det såna som jag som ger och ger och ger och ger för att få upp stämningen och ser alla fördelar som finns med allt nytt, sånt som jag gärna sätter tänderna i och vill utveckla. Färdiglärd blir jag aldrig. jag har en kunskapstörst utav dess like och vill även förmedla detta till andra inom de områden som är min specialité vilket jag lyckas bra med mestadels.
Idag stod jag där och gav på ett mycket pedagogiskt sätt och när uvarna öppnade munnen var det flera entusiaster som röstade över det negativa med positiv feedback och sa Tjoho, äntligen ett verktyg att jobba med som underlättar osv... Det blev så positiv effekt så det nästan kändes som ett väckelsemöte ???

Bort med energitjuvar och inte med lite härligheter ??✨❤️

Tack fina forumvänner Fibblan, svagis och Lennis för era positiva och stärkande peppning! ❤️❤️ Ni är guld värda?Jag är på G känner jag, men sömnen är inte hundra ännu. Hoppas givetvis på förändring inom kort, fast jag går hellre trött till jobbet på grund av sömnbrist än att jag går där och är bakis.
Lite småsugen på vin är jag men inget som stör mig, jag har ju min Loka så här på kvällskvisten. önskar att jag kunde dricka te om kvällarna men då somnar jag ju inte alls.
Det är fullmåne på G och det brukar störa min sömn oavsett jag har alkohol i kroppen eller inte så det blir kanske en knölig natt igen, sen får jag hoppas på bättre sömn ?

Ha en fin kväll nu allesammans för det ska jag ha! Ikväll somnar jag nykter?

Tusen kramar PimPim?

Släpp loss alla känslor och du förbjudna tankar här. Det är helt okej.
Vi får bredvid i deras missbruk och förväntas stötta och trösta. Plocka upp spillrorna dagen efter och inte låtsas om eller ifrågasätta. För de är ju sjuka....
Ibland blir jag trött också på att vi förväntas sätta på oss silkesvantar hela tiden.
Skickar över en bamsekram till dig?Azalea

Hej alla!
Detta är min första post här inne. Har tittat in regelbundet de senaste åren, men först nu skapat konto - och nu skriver jag...
Jag är 48 år, har ett högpresterande jobb fast där jag ofta jobbar hemifrån (en lycka och en förbannelse), man och två barn som båda är underbara, men där den ena är mer krävande än de flesta andra barn. Jag röker och har, oftare än inte, druckit en flaska vin eller så dagligen. Men nu räcker det.
I november tog jag mod till mig och pratade med min husläkare på vårdcentralen. Det gick bättre än jag fruktade, men var f*n inte lätt! Jag fick recept på Campral, men den var slut länge, så jag började med med Naltrexone istället. Det har nog hjulpet, men jag har inte slutat dricka helt...
Jag har dock reducerat nivån väldigt, och det var vad jag ville. Juldagarna var vita, och det har blivit ett, sällan mer än två glas vin annars.
Men jag är så avsindigt trött! Jag sover och sover, och just nu sover jag så mycket att jag inte klarar av att sköta mitt jobb som jag ska. Är det någon som känner igen detta?
Jag vet inte om det är biverkningar av medicinen (jag går även på antidepressiva), minskningen av alkohol, eller en fluktrespons som kroppen "ställer upp med" när jag tycker livet blir för mycket.
Jag har det egentligen gott, och har kommit långt i att acceptera att jag vare sig är perfekt eller en idiot. Försöker njuta av dagarna med familj och vänner (fast helst är jag ensam med böcker, stickning, film och drömmar...).
Men tröttheten! I lördags somnade jag ungefär vid midnatt, och förutom några korta turar till badrum och kök för att kissa, ta meds och dricka vatten (samt hälsa på familjen), gick jag inte upp förrän kl 12 på måndag. Natt till tisdag sov jag (naturligtvis) mindre bra, så var trött igår. Sov gott i natt, men efter att ha skickat barnen i väg till skola 07:30 och var i färd med att ta itu med jobbet, somnade jag på soffan, och vaknade kl 18. Och nu stressar jag med allt jag inte gjort, och finner mig därför med tredje (pyttelilla) vinglaset framför mig.
Middagen är klar, mannen kom precis in dörren. Jag tror jag slår ut vinet, jobbar i en timme, skriver en lista så att jag inte behöver tänka på måsten i natt, och försöker ta nya tag i morgon.
Detta blev långt, och ingen snygg berättelse. Men det var gott att skriva. Tack för att ni finns där ute.

Det är så sant det du skriver och jag försöker verkligen att lägga det åt sidan och fokusera på mig själv. Det går bra bitvis men ibland dras jag ner igen i gammalt invant beteende. Som du skrev, man förväntas svara i telefonen, idag svarade jag på första samtalet men inte de andra 7.
Problemet jag har är att jag skickat in om skilsmässa och han har just blivit delgiven det. Humöret är givetvis inte på topp ...... men jag hoppas att han missar tid en för sin yttrandefrist.
Jag får panik vissa dagar över hur jag ska klara av att orka ta mig igenom detta.
Vi äger ju huset tillsammans och det är det som gör att jag åker ut och städar upp när det är som värst.....en flaska rödvin i en pöl och en blodpöl på nästan 1 kvm blir inte bra för parkettgolvet om det får vara kvar i månader.
Jag är ju så rädd om huset och att det ska hinna bli förstört innan skilsmässan är klar. Så det är det som gör att jag fixar iordning. Fast jag skulle helst bara låta han ligga i eländet.
Dricker man så mycket dom han gör så är hjärnan helt trasig, inget konsekvenstänk alls.

Oj, förlåt för min ånga spretiga text men är då himla frustrared idag.
Kram från trött Azalea

På resande fot idag, i jobbet. Eftersom jag är ganska introvert och ger otroligt mycket energi när jag behöver prestera i sociala sammanhang har jag ätit en sallad på hotellrummet, så brukar mina tjänsteresor se ut.
MEN idag var det en skillnad! Jag valde att köpa en lyxkaffe istället för att gå förbi Systemet. Klapp på axeln till mig. Det här är första tjänsteresan efter mitt vinstopp. Nu har jag dessutom bytt till nattkläder och intagit sängen med datorn i knäet för att göra några sista jobbgrejer innan det är gonatt. Jag vet att jag inte byter tillbaka och går ner i baren, när jag väl har kommit i säng, även om suget skulle slå till. Tur att det sällan finns minibar på svenska hotellrum nu för tiden.
Idag har jag inte gjort någon god gärning. Men jag har varit egoist och bokat ett hotell där jag vet att jag trivs, även om det inte är det som är närmast arbetsstället. Våga-välja-glädje? Jo det jag har gjort idag är jätteroligt, en av de bästa sakerna i mitt jobb. Även om det tar energi från mig så gör jag det gärna - bara jag får vila efteråt.
Idag är dag 8, första situationen som skulle kunnat bli utmanande ochjaghar klarat det!

Nyss hemkommen från restaurangen. Jag fick med mitt barn dit!! Ja, båda för den delen. Hann inte se din drinktips innan svagis, men det kommer fler gånger. Drack två alkoholfria öl. Dem hjälpte! Jag kände lite fest, de var goda och jag är proppmätt. Min målbild är att aldrig mer behöva skämmas inför 14-åringen. Det behöver jag inte göra i dag i varje fall. Vi pratade inte om det då, men jag kan tänka mig att han tror att jag drack öl med a i. Om det blir frågor kan jag i varje fall med rak rygg och stolthet i tonen säga att nej, jag har inte druckit något, jag är inte berusad det minsta, jag är spiknykter och har full koll. Det känns jättebra!!! Heja mig. Är övertygad om att utmaningen med suget kommer att fortsätta under veckan. På fredag har vi den där kompismiddagen också. Men, jag ska klara det.
Tack för grattishälsningar och kreativt stöd svagis och PimPim!

Just viljan till förändring är ju enda möjligheten till att inleda en förändring? Den verkar din kille inte ha. Han saknar i dagsläget motivationen och troligen behöver situationen förvärras för att han ska inser att alkoholen är ett bekymmer.

Att han har problem med alkoholen är inget att tveka om. Som jag ser det uppvisar han tydliga tecken på alkoholism, inte minst för att han mister kontrollen när han dricker. Med åren kommer missbruket att accelerera, bekymren bli allt fler, tillsammans med ett mycket dåligt mående för er båda, om inte en förändring sker. Din kille behöver först och främst bli medveten om att alkoholen är ett bekymmer.

För att få stöd och goda råd kan du självfallet läsa och skriva här, nen du kan också söka dig till någon alanongrupp för anhöriga till personer med missbruksproblem. Lycka till...... ❤

Skickar massor med styrkekramar till dig! Varma sådana! Ja långa också! ❤️❤️❤️

Kram PimPim?

Jag sa till min chef i tisdags att jag tar en paus från jobbaktiviteter ett tag, att det blivit mycket sånt i december och hon höll med. Skönt. Noll risk att råka dricka och göra bort sig.

Kram ?

Hipp hipp hurra! ??❤️???

Många kommuner kan med statliga projektpengar under ett års tid anställa en arbetsterapeut till skolorna. Har fått erfara det och dessa arbetsterapeuter ger pedagogerna många förslag till vad som kan förändras i klassrummet och på skolorna. Det hjälper många av våra NPF-barn ❤️
Hoppas ni verkligen kan landa framöver och att er situation blir dräglig för både dig och din dotter ❤️

Njut nu av kvällen och av din födelsedag!

Bamsekramar PimPim?

På fredag är det "trivselkväll" med jobbet. Fick frågan face to face av två kollegor vid olika tillfällen och jag sa nej utan vidare förklaring och så gav de mig en förvånad blick och sa okej. Känns som en oskriven regel att man ska vara med, och jag känner mig udda och otrevlig som inte kommer, men har varken lust eller ork att socialisera, plus att det kommer vara alkohol och det är liksom lika med skit, det vet jag ju nu.

Min paranoia har släppt lite nu iallafall.

Fasiken också med ett nederlag när du som minst behöver det! Förstår dig helt! Vi finns här för dig oavsett ??
Vad du än gör eller beslutar så stöttar vi dig! Massor med varma styrkekramar till dig!!! ???

Kram PimPim?

Tack för era inlägg <3
Sitter och ler fånigt framför datorn nu - av tacksamhet :)
Kram
svagis

mig om behandlingsvännen som gnydde lite under en efterbehandlingsdag att det inte var nån som lyckönskade honom till nykterheten ! Inte ens familjen. Terapeuten frågade varför de skulle göra det ? Du lever ju ett vanligt svenssonliv numera och det är väl ingen som grattar en för det ??

Mannen åkte hem och så köpte han en stor blombukett åt sig själv och kände sig berömvärd <3
Frugan hans tittade lite snett innan han förklarade :-))

Om man accepterar draken i sitt liv och inser hur mycket kul man faktisk haft med hen genom åren innan hen tog befälet så blir det lättar att också inse att du är ledaren i förhållandet nu. Du bestämmer och gör dina val utan att fråga och huxflux finns där ingen kamp längre :-)

...och jag funderar på att göra som du... att göra det när barnen flugit ur boet. Förhoppningsvis inte så många år kvar och vad jag vet kommer de bo hemma minst tre år till och sonen ska jobba ett år mellan gymnasiet och universitet har han sagt, vilket jag tycker han gör rätt i.

Jag tycker att din syster Anna gjorde rätt i att ryta till på dig, och se vilken inverkan hon hade!
Grattis till dina nyktra dagar! ??✨

Kram PimPim?

Min trigger till dagligt drickande kom under en semester utomlands med All inklusive. Farligt det där... och så som du druckit har jag också gjort... vi har ungefär samma resa där hur drickandet eskalerat från år till år.
Jag vet att jag aldrig kommer kunna dricka normalt igen då jag förra året var nykter i nästan fem månader och trodde jag skulle kunna findricka igen. No shit! ??‍♀️ Som du skriver är planerandet sjukt påfrestande och jag är så glad att jag slipper det nu.

Ha en fin kväll!

Kram PimPim?

det tog 10 år för mig med från första hjälpsöket tills jag gjorde slag i saken :-))

Har varit på möte med läkare på beroendekliniken. Bra möte. Respektfullt och utan några krusiduller. Fick ta ett p-eth idag som jag hoppas inte är högre än förra gången trots flera dagar av alkoholkonsumtion under helgerna. Men är det så så är det så. Inget att diskutera. Får ta nästa steg framåt då; fortsätta minska dagar jag dricker o antalet glas de dagar jag dricker.

Tänkte på en sak som känns mindre dramatiskt att tänka på allteftersom tiden går. Om min resa med att begränsa mitt drickande tar för mycket energi av mig och knogarna är vita av ansträngningen måste lösningen vara att inte ta det där första glaset.

Just nu vill jag dricka två glas vin till kvällen varje dag. Inte det jag tillåter mig att göra för det är inte kloka mål för mig att leva efter. Men just nu känns möjligheten att hålla mig till två glas möjligt. Både min vilja o medicinen verkar göra det möjligt. Men däremot är det inte särdeles klokt att dricka två glas varje kväll och DET känns som att jag skulle göra om jag hade hemma. Likväl som jag har svårt att avstå från godis om det finns hemma även om jag äter lite. Eller den där goda osten. Osv... Jag är jäkligt oralt orienterad o en del grejer är så sjukt njutningsfulla.

Så! Nu ska här ätas middag med sonen o därefter drickas en kopp te framför teven. Suget som drar får sitta snällt. Precis som suget efter en god ost. Några godisar får det dock blir?

Fan vad bra du är! Heja dig! ????

Så lämna honom nu direkt.
Det är ett farligt förhållande du är i och det kommer nog inte att ni bättre. När det gäller hans mående, drogande och drickande så är det hans egna ansvar.
För är det något jag har lärt mig under de 10 senaste åren, varit gift i 30, så är det att du kan inte gå honom att sluta.
Det spelar ingen roll hur mycket du hjälper, skäller eller älskar. Beslutet att bli fri är hans
Jag håller med de andra, ring kvinnofridslinjen och flytta till din mamma fortast möjligt. Kanske det kan få honom att vakna och vilja höra något aktivt åt sina problem. Att gå på några AA möten bara för att du säger det och tro att det räcker ör inte nog. Det behövs mycket mer under lång tid.
Och gör Guds skull: Skaffa inte barn med honom, det är stor risk att han aldrig blir en bra där.
Tänk på dig själv.
Kram Azalea

Som sagt träffade äldsta sonens far och alkohol fanns inte i vår värld. Men mådde dåligt pga. trasig uppväxt och pmds (visste inte om att jag hade det). Sökte efter lindring via relation och senare terapi. Vi skildes år 1995 och då hade jag aktivt gått på ACOA och Al-Anon under några år.

Genomförde en flerårig terapi och flyttade till annan stad för att sonen skulle vara närmare sin far. Mitt dåliga mående fortsatte men periodvis som det alltid varit. Levde ganska isolerat med min son. Festade aldrig. Träffade sen min nuvarande man 2001 som kom med ett rikt socialt liv (som jag saknat) med mycket alkohol under fester. Jag var snabb att haka på. Till en början drack vi sällan hemma. Bara på fester men så småningom började vi köpa in vin till helgen så vi hade hemma. Jag var i början lite orolig över hans drickande då det spårade ur till och från. Löften bröts och några incidenter vid fester som jag inte tyckte var ok.

Valde ändå att fortsätta tillsamman med honom då på det stora hela var smågrejer och vi kunde prata om det som hänt. Vi köpte hus och skaffade ett barn tillsammans. Livet fortsatte med grillfester i villaområdet och med vännerna. Det som här tillkom var att semestrarna började innehålla alkohol dagligen. Vin, öl, whiskey, nåt gott till kaffet efter middagen. Jag fick allt svårare att släppa alkoholen när vardagen med jobb och skola började. Runt sonen födelse så började min man få ihop att mitt dåliga mående kom cykliskt. Varje månad mådde jag dåligt en period och den perioden blev längre och längre ju äldre jag blev. Sista åren i Sverige var tuffa, jag var trött på mitt jobb, ville ha en förändring, mådde dåligt pga. pmds. Vinet började bli ett problem då jag började planera mitt drickande, började se stunden när jag skulle få mitt vin efter jobbet som den bästa stunden på dagen.

Vi flyttade till vindbältet Spanien 2016 för ett år på prov. Efter att år 1 var slut valde vi att stanna kvar. Första 2 åren drack vi båda i princip varje kväll. Ibland även på dagarna till lunchen. Hämtade sonen påverkad ett antal gånger från skolan efter en vinlunch. Men nu började vindrickandet få ordentliga konsekvenser. Mannen fick en total blackout och solsting efter en dags-kvällsdrickande. Vi fick tillbringa dagen efter på sjukhus. Kommer ihåg att jag funderade på sjukhuset när jag skulle få åka hem och dricka vin igen?Naturligtvis var jag orolig för min man men vinet var också viktigt. Jag hade konstant svullen/ond mage. Efter denna incident drog min man ner på vardagsdrickandet ordentligt. Jag fortsatte...Någon ytterligare händelse med mannen, han slutade dricka starksprit. Efter ytterligare händelse, han insåg att han inte kan dricka alkohol alls och har nu slutat. Jag har dragit ner ordentligt det senaste året pga. min behandling mot pmds. Men föll hela tiden tillbaka och ökade drickandet. 1-1 1/2 flaska var vanligt de kvällar jag drack. Nu har vi båda varit vita sen den 15 december. Vi hanterar det på olika sätt. Jag pratar mer om insikter kring mitt drickande efter jag lyssnat på poddar, läst här och läst böcker. Min man mår mest bara dåligt dels pga. att han har varit sjuk i bronkit, halsont osv under ca. 3-4 mån.

Så där är jag nu, vit och i behandling mot pmds. Mål 2 för mig att vara alkoholfri i januari. Förmodligen fortsätter jag minst tills jag känner att vin inte är viktigt för mig. Vet inte om jag sen vågar riskera att prova att dricka måttligt. Av det jag läser och hör verkar det vara mer jobb kring att planera drickande och risken är då att mycket energi och tankeverksamhet kommer att gå till det. Men jag vet inte än hur jag gör sen. En dag i taget nu och jag sätter små mål.

Ni i detta forum är till stor hjälp för mig att hålla mig nykter. Tack så mycket?