Senaste kommentarerna i forumet

Jag var nyss i din tråd och läste! ??‍♀️ Tack detsamma, en härlig lördag kväll till dig! Godnatt tillochmed snart!
???‍♀️☯️kram

Härligt inlägg!?
Det där med test-period som närmar sig sitt slut. Jag är på samma tanke. Snart slut på mars månad, 3 månaders nykterhet. Får se, hur tänker vi sen?
???‍♀️

Ja, kris är utveckling, men jäklar så jobbigt det kan vara när den pågår. ❤️

Går väldigt mycket bättre när jag är nykter... ett härligt pyssel som går att försvinna i, och ger vila när huvudet går på högvarv.
Ha en fin kväll.

som du gör kring din nykterhet är imponerande. Som en inventering av resurser, tänker jag apropå just denna tid och samhällets kraftsamling inför att besegra viruset. Några saker är lika, kanske? Hålla huvudet kallt eller åtminstone svalt. Hjärtat varmt.
Nu vet vi väldigt lite om framgången för regeringens mfl strategi. Vi däremot, vet till hundra procent att om vi avstår att dricka så klarar vi det här. Jag säger alltid fel på låga eller höga odds, men när det kommer till dina investeringar kring att vara nykter, så känns det otroligt stabilt.
Och vad bra att ni kan njuta av kvällen, utan krav.
Tack för att du delar med dig, hejar och stöttar!

Hoppas smärtan släpper och att du kan sova och läkas fint..Varm kram????

Då och då får jag en sån glädjekänsla inom mig över att jag lever som nykterist. Det är ta mej tusan det bästa beslutet jag tagit. Älskar det.

Kakor är min last ?

Bra att vinet är borta!

ditt inlägg. Det är verkligen så att glädjen över alla hjältars framgångar här, smittar av sig, ger hopp och framtidstro. Tack!
Jag hittar också mitt främsta stöd här, och nu när det gått lite tid så känner man ju varandra lite. Till exempel har jag funderat över den där ovanliga fisken, ?
Hejar på dig, så skönt att höra att det rullar på och ingen oro kring varken framtid eller beslut.
Ha en fortsatt bra helg!
Stor kram.

Skönt, klokt och rätt.
Finns faktiskt ingen vits med att ha vin i skafferiet.
Glass går åt i relativt stora mängder även i mitt hushåll, skönt att hitta något som lindrar lite,
Jag ser också fram emot morgondagens kaffe!
Kram.

"Allt går liksom bara runt å vet att det bara är jag som kan stoppa det." Jag hoppas att du har någon bra att prata med, någon som kan hjälpa dig att prioritera. Att ha ansvar för fem barn är stort. Du behöver inte ta hand om en vuxen man utöver det, som dessutom verkar vara nära att gå över en gräns.
För några år sedan fick jag ett värdefullt tips av en sjukgymnast som jag träffar regelbundet. Hon lärde mig olika tecken för "STOPP". Det använder jag ofta på olika sätt. Jag har till exempel en sten i min ficka som jag kallar för "stopp-stenen" och det är en slags markering för mig liksom en påminnelse att säga stopp eller nej när det behövs. Jag har troligtvis adhd och kommer på väldigt mycket idéer som jag får för mig att jag ska genomföra. Vissa idéer är jättebra, men jag har inte alltid utrymme eller kapacitet att genomföra allt som poppar upp och därför har jag glädje av att en sten i fickan säger "stopp" till mig. Jag berättar det för dig för att du ska fundera över var din gräns går. När är det stopp för dig och vad kan påminna dig om ditt stopp. Om det passar dig. Du kan öva. Om du vill.

Ta vara på dig, med varsamhet. Förändringar tar tid. Gör det du vill och om det inte alltid blir som du vill, så förlåt dig själv för det och ta ett steg i taget. Det är fint att han är en bra pappa när han är nykter. Hitta ett sätt som passar er.

Det behöver inte vara svart eller vitt. Det viktigaste är att du och barnen mår bra och att ni har det bra med pappan. Han är ansvarig att ta hand om sig själv, liksom du är ansvarig att ta hand om dig och du som en mamma har även stort ansvar över era barn.

Ta hjälp av dem du kan få hjälp av!

Vinet är uthällt. Borta. Skönt.

Har ätit glass och suget är också borta.
Kram!

Nu har jag även börjat lyssna på poddar som anhöriga till missbrukare sänder.

Först lyssnade jag på ”Missbrukspodden” och nu har jag börjat lyssna på ”Djävulspodden” med Ann Söderlund och Sanna Lundell.

De två gjorde en SVT-dokumentär som heter ”Djävulsdansen” för några år sedan. Ska kolla om den finns på svtplay eller yotube.

Jag har börjat fundera en del på hur mycket ”anhörig” och ”medberoende” som jag är i mitt eget beteende. Jag är ju liksom en mix av anhörig och alkis, vilket är en rätt vanlig mix eftersom missbruk ofta är ärftligt.

Fyra saker tror jag hänger ihop med medberoendet:

1) Jag vill vara omtyckt av alla och jag vill att alla ska vara nöjda. Kan typ slå knut på mig själv för att uppnå det.

2) Jag har riktigt svårt för att prata om svåra och jobbiga saker. Att gräla rejält och sen reda ut det nästa dag är skitjobbigt för mig. Tar aldrig initiativ till det själv. Pratar man inte om det så har det knappt hänt typ. Oerhört dysfunktionellt ?

3) Jag är enormt lyhörd för allt och alla i min omgivning. Scannar sekundsnabbt av kroppsspråk, ljud, ordval, läser av ”mellan raderna”. Känner också av andras dåliga mående, och det drabbar mig hårt. Ibland känner jag mig hudlös - allt negativt suger jag i mig som en svamp.

4) Jag är en gräsligt positiv människa. Mitt glas är alltid halvfullt, aldrig halvtomt. Det tror jag dels är en överlevnadsinstinkt, men också ett sätt att alltid se det positiva i det lilla, och vara tacksam för de ljuspunkter som faktiskt finns.

Konstigt nog kan jag som kontrast till det positiva bli väldigt deprimerad i perioder. Men det är nog mest pga hjärnans kemi, därav är jag hjälpt av SSRI.

Hoppas att min nykterhet ska stabilisera hjärnans kemi så att jag på sikt kan slippa medicinen, men var sak har sin tid.

Fortsättning följer i denna fråga.

Känner mig tyvärr sämre i min förkylning idag ? Hostar sönder min hals, värk i öronen och lite feber igen. En förkylning som kommer i två vågor alltså. Dotterns pappa är också genomförkyld så hon stannar hos mig några dagar extra.

Och det går så bra så, hon är ”lättroad” och kräver inte att bli sysselsatt direkt. Mycket tv, dator, chips och cola blir det.

På den punkten har jag aldrig dåligt samvete. Stimulans får hon på daglig verksamhet, här hemma behöver hon precis som jag vila och göra det hon gillar bäst.

Äta ihop framför tv:n gillar hon. Idag blev det ”Sunes sommar”, originalet från 80-talet med Peter Haber som pappa. Bästa Sune-filmen ?

Idag är jag nykter, och imorgon och inom överskådlig framtid.

Hej, jag tänker på dig och hoppas att du har det bra.

Men häll nu ut vinet och lovar dig att känslan av att ha kontrollen ger dig styrka att hantera kvällen och alla känslor som det måste ge.
Skickar kraft och kram till dig// Strulan ?❤️?

Häll ut den nu! Och håll för näsan så du slipper känna lukten ?

Så ledsen för din skull ?

Kram ❤️

Härligt att du får lägga all den där nervositeten inför ingreppet bakom dig! Att du håller dig undan Corona låter vettigt. Jag själv är på sjukdag 8. Växlar mellan att klättra på väggarna av ren och skär uttråkning, kvida över arbetet som läggs på hög, och plötsliga anfall då jag mår riktigt skitdåligt igen ? Ha en fin helg! Kram

Trots att det är en familj vi känner väldigt väl och barnen hör till flickans bästa kompisar var vi tvungna att avboka middagen. Flickan gick från supertaggad till ångest - på nolltid. Tråkigt för alla men mest för flickan så klart.

Flickan skriker på Roblox. Jag känner mig fullständigt socialt avskärmad och blir sugen på vin. Flaskan står ju där i skafferiet...

Måste göra mig av med den snarast.

Nu ska jag fokusera på känslan i morgon bitti. Känslan av att vakna till solsken. Klar och nykter. Koka te och njuta.

Tack miss lyckad och vakna vacker för era svar ♥️

Ja miss lyckad, ibland känns det bra att dra fram de dåliga minnena. I en lagom dos. Jag tycker jag fortfarande får som aha-upplevelser nästan när små saker dyker upp i tanken. Ibland är det tungt men ibland som en flyktig tanke som blir ett kvitto på att jag gjort rätt.

Har många gånger har jag sagt till mannen "hur hade du känt om vi bytte roller?"

"Om jag plötsligt stod påklädd och sa hejdå och drog ut. Utan att se till att barnen har mat i magen eller att du ens inte hade planer? Och sedan kommer jag hem SNORFULL kl 4.30 imorgonbitti och börjar laga mat i köket och börjar bråka med dig, väcker barnen? Och sedan om tre dagar gör jag samma sak. Men den natten så kommer jag inte hem för jag sitter i fyllecell. Och du ska försöka orka jobba också efter alla nätter jag väcker dig. Och nån vecka senare ringer psykakuten. Och några dagar senare kontaktar socialen dig pga alla mina LOB:ar. Och det blir möten där. Och åren går och jag håller på såhär hela tiden. Samtidigt som du ska städa, laga mat, tvätta och jobba heltid. Tvätta åt mig också!! För jag kan inte tvätta mina egna arbetskläder. Och justja jag spelar bort pengarna också så du får betala för allt. Och så tycker jag förresten att du överdriver. Alla dricker ibland. Du har nog bara träffat nån annan!!"

Hade jag gjort så hade han antagligen inte ens viljat vara min vän nu.

Så sakteliga har det slutat knyta sig i magen på mig när dörren öppnas. Jag börjar lära mig att det aldrig är han som kommer in full. Det är alltid bara mina underbara söner. Eller min mamma. Eller kompisar till barnen.

Vi är vänner jag och mannen. Men jag vaknar också upp mer och mer för varje dag. Upp ur mardrömmen jag befunnit mig i.

♥️♥️♥️♥️♥️

Vad roligt att du känner så! Tack för att du säger det.
Det är så bra att ni pratar med varandra.

"Mitt förhållningssätt just nu är att jag betraktar honom som en helt normal person med vissa psykotiska inslag ibland. Jag ifrågasätter inte utan pratar mer om hur han ska hantera det." Det här måste vara det bästa att kommunicera med en anhörig. Du är verkligen en förebild!

Om fler gör som du, så får vi ett bättre samhälle. Vi kan alla lära oss att kommunicera bättre och jag hoppas att andra tar efter dig.

❤

.

Så härligt att läsa att det bara rullar på då är det "gött att leva"?
Nu när jag ändå är här vill jag tacka ?för dina tydliga och hjälpsamma ord i ett inlägg du gjorde då jag hade en mindre bra stund.Jag behövde det.
Kram Pilla

Du skriver om din man"Han går på AA, fått psykaramaka, sover inte, tröstäter och helt död i blicken. Någon som känner igen det?"
Jag känner igen det, från min egen erfarenhet. Jag har ätit psykofarmaka och det var aldrig roligt, men det fick mig att komma i en balans när jag hade svåra skov som var upp och ner i mitt stämningsläge. Jag valde att ändra livsstil och lära mig allt jag behövde för att kunna sluta med mediciner och det tog många år att landa i det. Jag gjorde det till min livsuppgift helt och hållet och under många år så var det ett heltidsjobb för mig.
Tyvärr så skrivs det ut mer mediciner än vad det borde, det borde ordineras mer fysisk träning och mindfulness i vårt land, men det är upp till varje människa att ta ansvar för hur den vill leva.
Tungt läge, mediciner kan ge tom och död blick. Jag har haft den och jag är väldigt glad för att jag fick tillbaka min livsgnista. Jag minns en vän som sa, att nu ser jag din gnista igen. Det är hemskt att vara den som bär den döda blicken och jag kan förstå att det är jobbigt för omgivningen.

Du kan bara ta hand om dig och se till att du får det liv som du önskar och om det så tar flera år, så sätt igång och gör det du behöver. Jag kan lova dig, att det är värt den långa resan!

Allting är möjligt!

Vad roligt att du ska ut och skogsbada!

Vad får dig att skratta? Ge dig gärna en stund varje dag för att skratta, eller en stund att visa extra omtanke om dig själv. Svåra och tunga situationer gör en inte glad och det kan vara svårt att skratta, därför kan det vara bra att pröva bryta det genom att boka in tid med sig själv även för att skratta. Du kan också se på dig själv i spegeln och le, ta en penna (som inte någon annan tagit i nu i dessa coronatider) och lägg mellan över- och underkäken, du lurar hjärnan och den tror att du är glad. En bra övning som kanske kan leda till skratt av sig själv en dag.

Vad kan du göra för att må bäst eller ok när det är utmanande? Ta hand om dig!

"Andra sidan" heter boken utav mediet Pierre Hesselbrandt som jag just läst. Han är bl a känd från TV-programmet "Det Okända". Jag har hela mitt liv varit mycket intresserad utav detta ämne men har tyvärr inte så många egna erfarenheter. Alkohol gör ju inte heller saken bättre... Men ämnet intresserar mig fortfarande och kommer alltid att göra! ?

Sköt om er! ????