Senaste kommentarerna i forumet

Det ska jag ta till mig Spinoza. Verkar vara en bra metod. Sorgen kommer bara över mig helt plötsligt. Jag kan ha roligt, vara bland vänner och släkt, eller gå på stan, helt plötsligt känns det som jag vill gråta. Men att ha en strategi är nog bra. Det som känns bra att bo ensam är ju att jag slipper ha en sur och arg man vid min sida, slipper se en full man, slipper lukten av alkohol i sovrummet, ingen som raglar upp på natten och ramlar. Ja fördelarna är många. Men sedan saknar jag mannen som han var. Men det är ju länge sedan han var den jag vill ha.

Härligt att höra Skrållan och en klok strategi att skifta fokus när det känns tufft.

Jag har själv mycket hjälp av SOAL-strategin:

Stanna upp; Genom att lära dig att vara medveten om vad som sker inom och utom dig lär du dig att stanna upp och reflektera i stunden.
Observera; När du medvetet har stannat upp ska du uppmärksamt observera dina tankar, känslor, din kropp, din omgivning… men du ska göra det utan att värdera det du upplever.
Acceptera: Genom att acceptera dina upplevelser utan att döma, med medkänsla och förståelse öppnar du upp dig själv inför dig själv, vilket ökar upp din inkänningsförmåga samt även skapar mer harmoni i ditt dagliga handlande.
Låt Gå; Låt upplevelsen försvinna. Genom att släppa taget gör du ett medvetet val att gå vidare, att inte fastna i din upplevelse, utan bara låt den vara och låta den tona ut…

Kram!

Så bra kämpat v dig, fortsatt imponerad av dig och dina tankar. Det låter som du verkligen är på en bra väg. Känner så igen mig i flyktbeteendet. Antar att själva roten är just det, att hitta tryggheten att inte behöva fly eller byta känslor. Men innan man en dag kanske kommer dit är väl vad som helst utom droger o alkohol helt ok ett tag. Trocadero är gott, ska leta efter det idag jag med. All lycka till önskar jag dig

Hoppas att det har gått bra för dig idag.❤️

Skriver av mig

Jag skriver det här för att få just göra det. Att han drack igår och nu sitter han o dricker öl efter jobbet plus en ny box vin han köpt som han kommer öppna ikväll. Jag tycker det är äckligt att han dricker så pass mycket. Att en person inte ens kan va utan två tre dagar det är onormalt.

Jag förstår verkligen att det inte är sunt att vara tillsammans med en man eller kvinna som dricker det som läsk.

Äckligt!!!!! Sliten ser han ut, trött o lätt irriterad när hans mönster vart stört tex igår. Klart han ville dricka vin igår. Låt han dricka, det är exakt så jag tänker, hoppas han går tillbaka till sämre o sämre vanor och inser vilket skitliv han valt!!!

Jag är stolt över att gått tillbaka till mina sunda vanor när det gäller alkohol. Jag villl inte vara utan men att ha en sund konsumtion. Jag dricker under normen som bolaget rekommenderar till kvinnor. Under 9 glas i veckan.

Skulle aldrig kunna dricka alkohol varje dag o förstöra min hälsa som han gör med sin. Och det sjuka är att han tycker han tar det lugnt !

Han dricker ff 20~25 öl i veckan
Va är det normala i det?

Tack skrållan ❤?

Ganska bra dag i dag. Har varit med mina barn och barnbarn. Det ger alltid glädje. Inte gråtit i dag. Kände vid ett tillfälle att det var på väg, men lyckades stanna i känslan, så den inte blev så överväldigande. Försöker att fokusera på vad jag vill och vad jag tycker är roligt. Ibland går det bättre och ibland sämre. Tycker fortfarande att det är väldigt tragiskt. Att det skulle bli så här mellan mannen och mig. Att alkoholen skulle ta över.
Ny dag i morgon. Nya tag.

Det är ju DAG 59 idag (inte 58 som jag skrev i ett inlägg nyss).
Jag hoppas att dagarna snart blir en självklar livsstil istället för sköra dagar. ??

Det verkar som att du har tagit ett mycket bra beslut. "En jädra dag i taget".
Jag känner som du; rädd att glömma och börja försköna.
Tack för att du delar med dig.

Lycka till, ska bli spännande att följa dig, hoppas du uppdaterar oss om hur det går!

Jag menade inte hård i betydelsen sträng eller så. Men du är rättfram och ärlig. Sånt uppskattas :)

Känner igen de nyvakna hormonerna? Jag testar nu Femarelle rejuvenate som jag beställt på apotea. Ett naturligt preparat som ska jämna ut hormonobalans. Känner kanske av dem redan. Den här pmsen var inte lika jävlig som föregående månader, (jag är inte lika rasande arg) så jag testar visade. Googla! :)

Vanor... är kanske ofta en flykt? Nåt man tar till för att fly en känsla/uppnå en annan känsla? Det är insiktsfullt att reflektera och skratta åt sig själv. Nu måste jag fundera på vad jag själv gör för vanor/flykt...?? Jag flyr ofta in i böcker, både fakta och romaner. In i en annan känsla. Men hellre böcker än sprit. Oavsett så blev jag påmind om att backa, ta det lugnt, inte fly/jaga en annan känsla. Vara i nuet!
Kram?

Tack för era kloka svar! ? Jag tar verkligen till mig!
Så skönt att kunna berätta och få neurala raka råd.

Jag ska ta en dag. Skriva ned allt på ett papper. Alt jag känner. Ta ett beslut. Stå för det.

Just NU är jag lugn i nykterheten trots ett sjukt sug innan jag steg in här på forumet! Här inne blir jag räddad, lugn, omfamnad, välkomnad som jag är.
Tack!?

Varit bra dagar, men inser att man sätter sina vanor gillar trocadero zero och så var den slut i butiken ? Var tvungen att skratta åt mig själv, när jag på fullaste allvar tänkte köra till nästa butik.
Men inne i beroende tankar, så fick det bli en annan dricka måste ju vara att man är lite knäpp?
Är just därför jag tvingat bort glaset vid spisen och annat som kan ersätta vinet, för vanan är lika farligt som beroende för mig.
Mycket som händer med mina tankar just nu, funderar mycket hur jag skall lägga upp livet och vad jag vill med resten av det.
För på något sätt vill jag ta hand om livet och göra det på ett sätt som jag vill leva.
Styrka och mod till er// kram Strulan

Hej!

Väldigt bra forum! Har mest läst och fått motivation men tänkte skriva en liten rad också.
Jag är 34 och alkoholen har tagit över mitt liv mer och mer. I Januari nu i år så hade jag väl druckit i princip varje dag under 4-5 års tid. Drickande började vid 15 men började bli vardag när jag var sjutton. Eftersom jag bor i en storstad så har alkoholen och umgänge alltid gått lite hand-i-hand som sen följt med mig ju äldre jag blev. Från att "umgänges" dricka även om jag även då drack i min ensamhet så har det jag uppskattat mest och det är att dricka i min ensamhet också. Det handlade om är 6 öl eller en flaska vin på vardagarna själv och helgerna vart det självklart mer. Jag har två bolag som ligger nära mig så självklart fick jag ju köra en "varannan" besök grej så man inte dök in på samma bolag varje dag.

Jag fattar nu att jag rättfärdiga det eftersom jag inte köpte billigaste boxvinet eller billig skit öl utan drack mellan/övre priser på grejerna. Det blev ett försvar som att; - Jag dricker ju bara för att det är gott och trevligt.. Det fungerade bra de första 3 åren men sen kunde jag inte sluta, jag gick och köpte dem där ölen eller flaska med vin varje dag efter jobbet/ skola. Märkte att jag bara längtade efter att åka hem så jag kunde köpa med mig från bolaget. Det ledde till att jag blev mer och mer sluten, blev trött på människor och kände aldrig någon connection med folk omkring, svårare med att relatera till andra.
Jag är och har alltid varit en socialt begåvad människa, med snabba roliga kommentarer, men ju äldre jag blev så selekterades vänner bort, det var självklart på gott och ont. Däremot har många relationer försvunnit p.g.a alkohol - det har aldrig sagts rakt ut men det var ju mer min prio. Har sen tonårsåldern haft problem med depressioner och lärde mig då "magin" med hur det är att ta på sig masken som visar "hur bra man mår".

Förra året så pajade livet och jag föll ner i en utmattnings/ depression. Jag var i princip sängliggandes från oktober till januari. Var tvungen att flytta hem till föräldrarna, tyvärr så drack vi ju till helgerna men drog ner till 2,8or på vardagarna. Det var konstigt i början men fungerade efter tag. Sen blev det ju visserligen 4 st 2,8or om dagen och generöst med vin och annat på helgerna. Så vardagarna blev en livsuppehållande åtgärd till helgen, man liksom gör en eco-driving till vardags för att gasa upp i 200km/h på helgen. Det här var dock ett bra första steg för då fattade jag på ett annat sätt, det så påtagliga obehagliga känslorna av hur jag saknade det, hur jag tänkte på alkoholen konstant..

Nu har depressionen börjat släppa och jag är påväg tillbaka. Hoppas kunna plugga vidare till hösten alternativt jobba för att tjäna lite pengar (nekad ersättning av FK under hela sjukskrivningen)... Så är lite halvtaskigt med deg:P
Jag kom och tänka på för ungefär en månad sen att allt riktigt dumt jag har gjort i mitt liv så har jag gjort när jag har druckit och i samband med tanken så har jag liksom fått rysningar i kroppen/huvudet för att sedan försöka skaka på huvudet för att tanken ska försvinna.
Nu har jag iallafall varit nykter i 20 dagar. Jag svepte en flaska chablis dagen innan och jag vill inte göra det här något mer, alkholen har stått i vägen för hur jag vill leva mitt liv. Har visserligen klarat diverse jobb, rest väldigt mycket och pluggat på högskola men behövt lugnandet/ dämpandet på kvällar och helger för att varva ner.
Det tog mig 17-18 dagar innan det värsta släppte, dem fysiska symptomen och de konstanta tankar på alkohol. Ett tips som ger mig en bra känsla var att jag köpte en dagbok för två månader sen och nu varje kväll skriver jag till nyktersiffran med ett leende på läpparna. Jag har berättat för syrran och en kompis att jag ska "uppehåll" från alkoholen, men jag har som mål att utesluta den helt. En jädra dag i taget, men jag blir skraj när den dagen kommer och man börjar "glömma bort" det dåliga med drickande och istället försköna. Så en dag i taget.
Vad rekommenderar ni för att bibehålla nykterheten? Fick ett sms igår från en kompis; - En öl i solen nästa vecka?. Är fan nervös för sånt. Jag är lite orolig för att gå på möten men ser själv att jag behöver gå på något om någon månad eller så när jag börjar "glömma bort" och romantiseringen kommer tillbaka.. Kom gärna med sååå många tips som ni har :)

Tror du har lättare att fokusera på ilskan till din man för vad han gjort, men tror du också ger honom skulden för alkoholen och allt vad det nu innebär för dig.
Tycker du skall skriva ned allt du är arg för och allt du vill säga, läs det sen och skriv sen hur du vill ha det från och med nu.
Är bra att skriva, grina och skälla ( bra att sitta själv så ingen tror man är tokig?)
Du måste få det ur din själ och sen bestämma hur du vill ha det.
Bara några idéer om hur du skall börja bli hel// kram Strulan ❤️

Men på banan igen!
Vad hände?! Ja, jag var i ett forum där alkoholen flödade fritt och i mängder under 24 timmar. Oklokt att jag deltog, nu vet jag bättre jag är sårbar.
Jag räknar inte om mina dagar nykter. De får vara kvar, tänker minus en.
Kanske fel, kanske rätt?!
Livet är inte ett spår rakt fram de har krokar.
Kram alla?

Jag är ju mjuk egentligen ju :)
Men tack Denlillamänniskan, jag uppskattar feedback så jag lär mig mer om hur jag uppfattas.

Idag lämnade jag sista blodprovet på Previa. Kändes skönt att få ett avslut ett mål att uppnå. Nu ska jag fixa allt på egen hand. Har mina verktyg ifall att om eventuellt det kommer ett sug ett bakslag. Det ska det inte. Tyvärr har min son som är 10 år fått grav skolios och troligtvis en tuff operation. Gäller att vara stark för alla. Min träning går bra. Köpt en ny hybridcykel och cykeltränar en del. Mår ganska bra. Som lärare på högstadier det just nu tufft jobbmäsdigr med mängder av nationella prov att rätta och flera hundra betyg att sätta.

Tummen upp från mig!! Ja, man ska stor respekt för alkoholen. Den är ett djävulens bländverk.

Fint att höra att du tränar och mår bra samt att du känner att tankarna har klarnat!

Kraven sänks ju med alkohol. Nu är du nykter, och då dyker ilskan upp. Är du arg för att han är som han är, eller är du arg för att Familjen AB inte räcker för dig som grunden för en relation?
Man kan bara förlåta den som bättrar sig. Som dessutom själv arbetar med att närma sig, i syfte att försonas. Det räcker inte att säga förlåt. Ni måste också försonas. Först där tar ilskan och besvikelsen slut.

Jag önskar dig en fin dag iallafall. Just för att du är arg och ledsen, men ändå fortsätter att gå vidare i livet. Bra så, även om det inte alltid är skönt i stunden.

Jobbar än med mina känslor.
Är jämnare i humöret men så mycket ilska gentemot min man som faktiskt är rätt egoistisk. Hans intressen har tagit mycket av min tid och min energi. Hans lögner och undanhållande av information har gjort mig arg. Ilska jag dämpat med alkohol. Jag är så trött på mig själv och på att jag inte kan sluta vara arg inombords. Jag har försökt låta mig känna alla känslor men nu vill jag gå vidare. Jag vet bara inte hur. Och han vägrar förstå att jag är arg NU. Så lång tid efter. Han blir arg och vrålar att jag borde lämna om jag inte kan förlåta. Att han ”gjort misstag och ska inte straffas, han kan ju inte få det ogjort”... Känns som att kärleken är slut. Kvar finns allt vi byggt upp. Hus, hem, sommarhus, ungar, allt materiellt..

Jobbar än med mina känslor.
Är jämnare i humöret men så mycket ilska gentemot min man som faktiskt är rätt egoistisk. Hans intressen har tagit mycket av min tid och min energi. Hans lögner och undanhållande av information har gjort mig arg. Ilska jag dämpat med alkohol. Jag är så trött på mig själv och på att jag inte kan sluta vara arg inombords. Jag har försökt låta mig känna alla känslor men nu vill jag gå vidare. Jag vet bara inte hur. Och han vägrar förstå att jag är arg NU. Så lång tid efter. Han blir arg och vrålar att jag borde lämna om jag inte kan förlåta. Att han ”gjort misstag och ska inte straffas, han kan ju inte få det ogjort”... Känns som att kärleken är slut. Kvar finns allt vi byggt upp. Hus, hem, sommarhus, ungar, allt materiellt..

Åh, fantastiskt, precis den pepp jag behövde höra. Heja heja dig!
Vi är starkast <3 <3

Hej Superklanten, Hej IronWill.

Jag ska försöka bena upp de där skam, skuld och panik-tankarna som brukar få en skjuts dagen efter. Obehaglig upplevelse. Trust me, I know this!

Jag tänker såhär;
Genom att marinera sig i självhat och skamkänslor uppnår man egentligen inget positivt. Mer än att man erkänner att man har klantat till det. Den vanliga önskan är att bli förlåten av omgivningen. För en del människor leder den där förlåtelsen till känslor av lättnad. Det är nu det blir förrädiskt. Tänk er alla alkisar som bett om ursäkt tusen gånger och dyrt lovar att bättra sig. Men inget händer. Det var bara så skönt att bli av med skamkänslan. Men som sagt; Skulden och skammen i sig leder faktiskt inte till förändring.

Det är därför som jag vet att det funkar bättre om man kanske inte ens ber om ursäkt. Inte till nån. Inte ens till sig själv. Man bara bättrar sig istället. Det går långsamt och man får ta det steg för steg. En dag i taget, och en bitvis upplevelse av ökad förståelse, tillförsikt och hopp. Det blir ingen snabb lättnad på det här sättet. Men det ger en större självrespekt och fan så mycket mer lärorikt.

Jag vill att du ska sluta älta, Superklanten. Du ska sluta tänka på dina brister och tillkortakommanden. Istället ska du dag för dag försöka göra ditt liv lite bättre. Sträck på dig nu! Andas! Gå framåt. Titta inte bakåt hela tiden. Då är risken större att du inte ser vad som kommer framifrån och du kan ramla och slå dig.

Jag vill också tacka dig för dina inlägg, IronWill. Jag har läst din tråd och följt dig en tid. Jag gillar ditt lite hårda sätt!

Idag är det en fin dag, eller hur??