Senaste kommentarerna i forumet

du står högst upp på listan över skribenter här, läser varenda bokstav ska du veta.:-) Men kommenterar nästan aldrig, finns kanske inget att tillägga!

Ville bara titta inom och höra hur kvällen blev?

Med tanke på föregående inlägg,
sansad låter bra?!
Vi har ju alla olika målsättningar i "förändra ditt drickande forumet". Kom inte ihåg just nu om din målsättning är helnyktert eller sansat..?
Oavsett - sansat är bra ?!

Hoppas kvällen blev bra och att du fick vakna nöjd över den?!

Kram
/Fibblan ?.

på flera sätt. Dels när det gäller din mans beteende. Mitt ex (alkoholist) kunde göra fruktansvärt svekfulla saker bakom ryggen på mig som sved i själen. Han bara avfärdade det och sa att det inte betydde något och att det var mig han älskade. Tror spriten gör att de tappar normala gränser, empatin skadas och mycket annat. Känner igen mitt egna beteende och reaktioner i dina. Jag förlät och förlät tills jag var helt geggig i huvudet. Tappade själv omdömet och tänkte att det nog var jag som överdrev. Lämnade honom i december 2017 och nu med lite distans och perspektiv så förstår jag mig sjölv bättre. I början när jag hade lämnat var jag så arg på mig själv för hur jag hade låtit mig behandlas. Men man blir känslomässigt tilltufsad. Det är som att stå på en matta som någon rycker undan hela tiden. Varje gång slår man sig rejält i huvudet så att säga och kan till slut inte tänka klart. Bra att du har eget boende. Du förtjänar så otroligt mycket mer! Kan han ge dig det du förtjänar? Kram

Så härligt att höra att din vecka varit bra!
Du har verkligen en go förmåga att lägga märke till de positiva skillnaderna! En tillgång hos dig som verkligen är värd att lyfta, tycker jag?!

Ha en härlig, solig ☀️ söndag, med förhoppning om att även veckan som kommer, ska få fortsätta i denna riktning?!

Kram
/Fibblan ?.

Tack så mycket FinaLisa! Detsamma!
Kram

Man skriver ju för sin egen skull, men det känns bra i mig, att det blir bra oxå för dig, att läsa i tråden (och i andras) ? !

Visst är det häftigt med samhörigheten! Håller med om att den är stärkande. Och så bra att det finns någonstans, att vända sig, där man kan tanka upp tillförsikt och få inspiration, när ens egna tryter..

Dag 13 - ?✨?!
Så himla bra gjort! Klart du ska känna dig stolt över dig själv??!

Och precis som du säger är det många gånger först när man är ur det, som man får lite mer perspektiv på hur det såg ut, och hur det var när man var i det..
Inte så kul alla gånger..
Men nyttigt samtidigt, så man kan ha det som en påminnelse, på vart man inte vill hamna igen..!

Hyfsat trygg i ditt beslut att vara nykter,
hejar på dig??!
Och det bästa är väl I guess, att ta det beslutet en dag i taget. Som du läst, har jag för egen del, både långsiktiga och kortsiktiga beslut igång samtidigt. Det hjälper mig?! Att just nu tänka att nykterheten är för all framtid, hjälper mig inte..
Tar ett nytt beslut vid midsommar, och kan därför lämna all ambivalens tills dess. Jätteskönt ☺️!

Vad gäller sömnen är den ju ett "aber".. Den är så viktig för vårt välbefinnande, och jag kämpar fortfarande med att få rätt på den..?

Men det har varit bättre däremellan ??!
(Ville bara förtydliga det och ingjuta lite hopp om
att det blir bättre ??!)

Hur har det gått förresten med tankarna på att få ngt utskrivet mot suget? Släppt det, eller processar fortfarande? 13 dagar har du klarat utan, så du har ju verkligen visat dig själv att du har kapaciteten och förmågan att stå emot suget?! Och som sagt, det är ju svårt att veta vilken skillnad tabletterna gör. Var så mkt som var annorlunda för mig denna gången, jag bestämde mig att sluta, så hade säkert klarat det utan oxå. Men samtidigt, bra det finns medikament. Fast jag tänker att den första månaden nog är den som är mest utmanande, just med det fysiska begäret eller vad man ska säga..och där är du redan halvvägs??!

Tack för din fina respons???!
Önskar dig all lycka och framgång i ditt beslut?!
Och du är välkommen att skriva så mkt du vill här, tills dess om/när du vill starta en egen tråd/dagbok..?!

Stor kram/
Fibblan ?.

Allt gick så bra i fredags, middag med vin, förfestande med sprit kontrollerat och trevligt. Men på klubben blev deg svart. Jag vaknar upp på akuten handfänglsad med närmare 3 promille i systemet. Har inget minne från gårdagen. Sitter där med sjukhus kläder och ingen telefon. Personalen berättar att taxi chauffören körde hit mig. Måste få ihop pusselbitarna, vad hände?
Jag hade skyddsängel. Vad som helst hade kunnat ske. Hade kanske vaknat upp naken mitt på en väg. Kanske dött av kyla. Våldtagen. Allt det här skrämmer mig. Jag hade tur att det var godhjärtade främlingar som hjälpte mig. Dagen efter lyckades min värdmamma få tag på chauffören i telefon och mannen som hjälpt mig in i taxin. Tack Gud. Jag är 20 år och tjej , VAD som helst hade kunnat ske. Jag är i ett främmande land i en främmande storstad. Trots det så kan jag inte sluta dricka VARFÖR har jag ingen kontroll? HUR kan jag göra så här mot mig själv gång på gång?! Jag hatar dig alkohol djävulsk drog som förstör liv. Lurad att jag kan hantera dig tills det slår svart utan för varning. Intalar mig själv varje gång att det här är sista gången jag låter alkoholen styra. Får ångest dagen efter sedan nästa vecka är det som att hjärnan bara minns det roliga alkoholen ger. Hur ska jag få kontroll? Vill kunna leva ett liv med sunda alkohol vanor för att ge upp alkoholen helt går inte. Jag älskar den för mycket kan inte se ett liv utan den alls. Någon som kan ge råd?

Allt, allt det bästa önskar jag dig ❤️?
/ mt

Jag fick förra veckan reda på att min man har gått bakom ryggen på mig, han har inlett en relation med en annan kvinna och kallade hem mig (vi är särbo pga hans alkoholism sedan 5 år) för att berätta att han ville skiljas. Jag blev helt tagen på sängen. Hade känt i ett par veckor att han varit annorlunda, vi jobbar ihop och han har setts med den andra kvinnan på ett sätt som jag reagerade på. ( vem väler ut en kvinna på den gemensamma arbetsplatsen ens) Så idag, tre veckor senare har han bedyrat sin kärlek till mig och vill ha mig tillbaka. Han säger att den andra kvinnan inte betyder något, vilket jag tror på. De har inte ens rört vid varandra. Men de har varit på gemensamt AA möte och pratar i telefon i ca. två veckor. Det som gör mest ont är att han gjort allt detta bakom ryggen på mig. Jag känner att han ör spönd och ifrågasättande mot mig.
Jag tror att han är så nära ett återfall att han behöver putta mig över gränsen för att jag ska lämna honom. Då behöver han inte stå för sina beslut och handlingar, utan det är jag som tar alla beslut. Jag känner så väl igen detta när vi för fem år sedan sålde vårt hus och flyttade isär. Han ville inte skiljas och jag gick med på att ge det en chans eftersom han gick i behandling och den verkade falla väl ut.
Sedan i somras har jag känt av hur kan blivit mer och mer lik den han var när han var aktiv i sitt missbruk och nu verkar det ha kulminerat. Jag har fått veta att man behöver kunna massor om sjukdomen om man ska leva nära den och jag har gått massor av behandlingar och varit på nämndemansgården genom hans behandling. Ändå drogs mattan undan när han sade det han sade. Mitt medberoende har åter smugit sig in och förlamar mig. Är det någon som känner igen sig? Vet inte hur länge jag orkar leva detta livet, ingen av mina vänner eller barn hejar på oss längre. Alla som har insyn i vårt liv tycker att jag förtjänar ett bättre liv.

Vill instämma i råden. Läs och skriv här. Det ger hjälp på vägen. Hans överflyttande av anledning till drickande på, om livet bara vore bättre..., skylla på dig, skylla på ångest. Gå inte på det om du kan. Det är beroendet som talar. Inte egentligen han. Det är så han kan fortsätta och ursäktar det för sig själv. Sätt en tydlig gräns där i ditt inre. Det är nödvändigt. Jag har också gjort den resan. Du överdriver inte, du känner. Du har rätt att känna. Om det inte var ett problem för dig skulle du inte skriva här. Det är ditt inre som talar om för dig att du behöver agera för dig själv på något sätt. Skulden är vidrig att bära, det gör många av oss här. Det finns ingenstans att vända sig för man vill inte lämna ut, varken sig själv eller sin partner. Men om du kan finn ngn att våga vara öppen med, kanske ngn som inte är så nära er, så du inte behöver bära så mkt skuld. Du är inte ensam.

Min son har jättesvårt att sova, han har haft det hela livet. Jag har nu kämpat mig till att han ska få melantonin och sen i somras äter han det. Han är en helt ny människa och det fungerar så bra! Jag kan verkligen rekommendera det för insomning. ? Finns bara en negativ sak och det är att han börjat gå i sömnen då och då ? vilket skrämmer mig varje gång det händer.

Hoppas du har en bra söndag! Första dagen i ditt nya liv ju. Grattis ???

Tack FinaLisa, vi kommer klara det bra alla tre ??? ?? Bra jobbat med Dag 2! Antar att jag är på Dag 0 än så länge ? Har en ohygglig huvudvärk idag, som jag aldrig har annars, tror min kropp förbereder sig på kamp.

En fundering jag har till och från, va tusan är det som gör det så svårt att låta bli A? Jag kan utan problem sluta med socker, läsk och annat skräp. Men A har hållt mig i ett järn-grepp. Hit men inte längre, nu vill jag bli fri ?

Ut skiten. Det kommer bara göra dig mer frustrerad om du dricker det o sen inte har mer. Följ med mig på min resa vet jag ?

Ligger under värmefilt, lyssnar på hans andning. Nyhetsmorgon brusar lite i bakgrunden och det luktar kaffe i min lägenhet.
Om en månad kommer jag inte längre bo här.
Dessa 20kvadratmeter som ändå fått mig att landa i livet.
Här har jag gråtit mer än vad jag gråtit i hela mitt liv. På riktigt alltså, helvete vad jag gråtit inom dessa 4väggarna.
Här har jag gått vidare ur skilsmässa, här har jag blivit våldtagen, här har jag blivit dumpad, här har jag skrikit i kuddar, här har jag varit så himla jävla förlorad och vilse.
Så förbannat vilse.

Men dessa 20kvm har oxå öppnat ögonen för tacksamhet. Jag har längtat efter ett kök. Längtat efter en annan typ av framtid. Varit tacksam över att jag faktiskt har ett tak över huvudet, att jag är bortskämd med att få bo själv ändå. Den har svalt mängder med stålars som jag inte egentligen har. Den har fått mig att bli mer ekonomiskt medveten.
Att växa upp.

Kanske var det precis såhär det skulle vara.
Kanske är det såhär det ska vara?

Jag vill pausa tiden. Stanna upp. Njuta av känslan över att i sommar kommer jag kunna sitta på min balkong med en kopp kaffe och titta ut på träden och löven som rör sig i vinden.

Lägenheten som snart är min är mer än vad jag vågat be om. Inte ens i min fantasi har jag vågat se mig i en 2a, själv. Att kunna stänga dörrar. Ta hem folk på middagar. Att kunna frysa in mat, storkok.

Det känns som att mitt liv startar på riktigt nu. Min självständighet.
Ett riktigt hem.

Tack igen ödet. Tack för detta❤️

Fridens ❄️

Egentligen så är det nog både och. Det finns ungefär 1 dl vin kvar i min box. Ska jag hälla ut den och börja som i morgon och ge sjutton i att köpa något då.

Du låter hoppfull och övertygande och det är så skönt att få läsa.
Hoppas du får en riktigt bra vecka!!

Kramar
???

Och på mig själv!!
Dag 2 för min del och jag är så ???
taggad!!

Kramar
???

Du bestämt dig för en nykter period eller är du i tankarna att ha det??

Gärna, behöver nån likasinnad. Tack!

Som mig. Samma här men idag har jag bestämt mig. Nu är det slut med pimplandet på ett bra tag! Vi kan följas åt på vår nya nyktra väg. Det är vi värda ska du veta???

Jag är ny här, borde ha gått med för länge sedan. Mitt vindrickande håller på att fullständigt gå över styr. 10 boxar per månad. Tyvärr har jag råd. Men jag är så olycklig.

Sure....?

Jag har varit nykter under veckan. Jag har tränat 5 timmar medelintensiv träning vilket är mitt mål. Jag har varit betydligt mer produktiv på jobbet eftersom jag känner mig piggare och mer klartänkt. Min sömn har förbättrats lite grann. Jag har inte haft ångest och min stresskänslighet har förbättrats markant. Dessutom skiner solen i Stockholm denna söndagsmorgon.

Hej! Tack Fibblan för dina lyckoönskningar!

Hej IronWill! Oj, det är en väldigt hög mängd. En hög koffeinkonsumtion kan vara farlig för hjärtat. Var försiktig. Jag instämmer. Träning är ett naturligt sätt att reducera stress och ångest.

Min bror har haft alkoholproblem i ca 20-25 år, förra året kom han in på sjukhus efter avgiftning som helt slog ut honom, demens, efter minnesutredning konstaterad alzheimer början på det. Trots detta bor han i sin lägenhet med fru, dricker ca 1 box vin om dagen. Han erkänner inte att han dricker utan säger att han slutat, vilket han inte gjort då jag sett systembolagsbesök på kontoutdrag. Han vidhåller att han inte dricker och säger det till socialtjänsten. Vad kan jag som anhörig göra då han själv inte erkänner att han dricker, inte tar hjälp, inte anser sig behöva någon hjälp med sitt alkoholproblem. Han är skild, ingen/dålig kontakt med sina barn, miste sitt jobb för några år sedan. Vilket ansvar har socialtjänsten, vi har gjort orosanmälningar flera ggr, inget händer.